Wikimedia Sverige

Fri kunskap åt alla

Archive for the ‘Samarbeten’ Category

Digikult för tredje året, nu med kulturministern

Posted by Lennart Guldbrandsson på 26 februari 2015

Har du frågor om digitalisering av kulturarv? Eller vill du träffa andra som håller på med sånt? Då har du tur. För tredje året i rad är Wikimedia Sverige med och arrangerar konferensen Digikult. Konferensen äger som vanligt rum i Göteborg. I år står Göteborgs Stadsmuseum värd (igen). Datumen är 25-26 mars 2015.

Skillnaden mellan Digikult och många andra sådana här tillställningar är att Digikult fokuserar på hur man ska göra i praktiken. Det blir inga paneldebatter, lösa visioner eller planer som kanske/kanske inte blir av. Programmet är istället fyllt av representanter för organisationer som har gjort något inom området och delar med sig av sina råd och erfarenheter.

Några axplock ur programmet:

  • Huvudtalare är Lars Amréus, riksantikvarie. Riksantikvarieämbetet har, som vi skrivit om tidigare, varit aktiva med digitalisering och kulturarvsfrågor.
  • Jason Scott representerar Internet Archive, som gör ett stort jobb med att digitalisera böcker och mycket annat.
  • Kajsa Hedström pratar om filmarkivet.se och digitalisering av film.
  • Johanna Berg ger en lägesrapport från Digisam och berättar vad som kommer härnäst (enligt det ursprungliga uppdraget skulle Digisam koordinera digitaliseringen i Sverige mellan 2011 och 2015).
  • Suzanne de Jong-Kole från Naturalis Biodiversity Center visar digitalisering på industriell skala.

Dessutom talar Sverker Johansson, den wikipedian i hela världen som skrivit flest Wikipedia-artiklar. Han kommer hålla en föreläsning under titeln ”Kunskapens miljonprogram”.

Moderator är Karin Nilsson, från myndigheten med det enkla namnet Livrustkammaren och Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet. Nilsson har tidigare skrivit gästinlägg på den här bloggen.

I år är det extra roligt att kunna meddela att kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke kommer att vara Digikults inledningstalare.

Anmäl dig här. Om du anmäler dig innan den 10 mars kostar det 1800 kr (för 2 dagars konferens, inklusive middag och två luncher). Därefter kostar det 2800 kr.

Vi ses i Göteborg!

[Digikult arrangeras av Västra Götalandsregionen genom Västarvet, Kultur i Väst & Kulturnämnden, Göteborgs kulturförvaltning & Göteborgs stadsmuseum, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Riksarkivet och Wikimedia Sverige, med stöd från Digisam.]

Posted in GLAM, Hur gör man?, Samarbeten, Tillgänglighet, Wikimedia Sverige | Taggad: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Genom forskningen kan vi förstå klyftorna

Posted by Sara Mörtsell på 08 januari 2015

Foto:  Chakopf [CC BY-SA 3.0], via Wikimedia Commons (Bearbetning)

Foto: Chakopf [CC BY-SA 3.0], via Wikimedia Commons (bearbetning)

Det är nytt år och vi fortsätter vårt långsiktiga arbete för ökad mångfald bland Wikipedias skribenter som i allra högsta grad handlar om att jämna ut den stora klyftan mellan hur kön är representerat bland de som skriver, diskuterar och på annat sätt bidrar till Wikipedia. Vi jobbar med det här på flera sätt, bland annat genom fysiska träffar mellan erfarna och nya Wikipedianer, som den otroligt framgångsrika serien av veckovisa skrivstugor i Göteborg kring temat litteratur och kvinnliga huvudpersoner är det bästa exemplet på. Missa inte Lennart Guldbrandssons dagsfärska inlägg på Wikimedia Foundations blogg om detta. Vi erbjuder också praktiska workshops för nybörjare som tillsammans med andra vill lära sig mer om hur Wikipedia fungerar och det bästa sättet att göra det på är ju att själv börja redigera. Jag åker till Västerås i slutet av månaden för att hålla två skrivstugor för nybörjare där kvinnor är särskilt välkomna. Vi kommer att hålla till på Västmanlands läns museum torsdag 29 januari och även veckan efter den 5 februari, så hög tid att anmäla sig för trevliga och lärorika kvällar alltså.

Förutom praktiska träffar är vi också intresserade av att få en uppdaterad insyn i demografin bland användarna och vilka attityder och erfarenheter som kan hjälpa oss vidare i arbetet. Det här gör vi genom att samverka med universitet och högskola och under 2015 kommer vi kunna berätta mer om vad de här samarbetena visar.

En mycket intressant studie som redan är i gång bygger på insamlat material från julhelgen då både Wikipedias skribenter och Wikipedias läsare kunnat delta i en första större enkätundersökning som fokuserar specifikt och systematiskt på svenskspråkiga Wikipedia. Vi kommer att ha stor anledning att återkomma till Björns arbete, här bjuder han oss på en introduktion.

Sara Mörtsell, utbildningsansvarig, Wikimedia Sverige

Att undersöka Wikipedias användarklyfta

Hej! Jag läser en civilingenjörsutbildning i Medieteknik på KTH i Stockholm. I höstas påbörjade jag mitt examensarbete och fick möjlighet att både samarbeta med alla fantastiska människor på Wikimedia Sverige samt skriva om ett både intressant och superviktigt ämne – nämligen jämställdhet och mångfald.

I April 2011 publicerades den första storskaliga undersökningen om användare på Wikipedia, alltså vi som skriver och redigerar artiklar. Bland resultaten uppmärksammades att andelen kvinnliga användare var under 13%. Wikimedia Foundation satte i samband med detta upp ett mål att öka denna siffra till 25% tills slutet av år 2015. Redan i mitten på 2014 konstaterades det att detta mål inte kommer uppnås.

På Medieteknikprogrammet på KTH läser vi om alltifrån mjukvaruutveckling, människa-datorinteraktion och sociala medier till ekonomi, management och teknikhistoria. Men framförallt läser vi om hur framtiden kommer att se ut, och man får ofta tillfälle att fundera på frågor om genus och teknik.

Jag anser att det är ett problem att det är en så liten andel redigerare som är kvinnor. Dels på grund av att det ligger mycket makt i vem som definierar vad kunskap är, från vilket perspektiv en encyklopedisk artikel skrivs, och vem som bestämmer vad som får finnas med i världens största uppslagsverk. Dels börjar det mer och mer bli ett kvalitetsproblem för Wikipedia att innehållet inte representerar efterfrågan hos läsarna. I en uppmärksammad artikel i New York Times 2011 nämner författaren flera exempel på hur könsklyftan bland användare verkar speglas i innehållet i uppslagsverket. Författaren undrar till exempel varför artikeln om vänskapsarmband på engelska Wikipedia bara är några få paragrafer lång, medan artiklar om leksakssoldater och baseball-kort är flera sidor långa med detaljerade historiska utläggningar. Risken med denna användarklyfta på lång sikt, som jag ser det, är att en syn på uppslagsverket som partiskt och ojämställt får fotfäste bland läsarna, vilket i slutändan kommer leda till att de väljer en annan encyklopedi eller informationskälla.

Mitt examensarbete handlar om varför det är så få kvinnor som redigerar Wikipedia och vad som kan göras åt det. Arbetet består av tre delar. Den första är en litteraturstudie med vetenskapliga rapporter, statistik och litteratur om Wikipedia och hur området kvinnor och teknik i Sverige ser ut idag. Den andra är en databasundersökning, där jag går igenom användar- och revisionsdatabaserna på svenska Wikipedia för att hitta aktuell statistik och se beteendemönster.

Den tredje delen av arbetet är en enkätundersökning där både användare och läsare delar med sig av sina erfarenheter och uppfattningar om Wikipedia, med målet att jämföra om det finns skillnader i attityder och inställningar mellan olika grupper till att redigera och till Wikipedias gemenskap som helhet. En länk till denna enkät har nyligen legat uppe som sidnotis på svenskspråkiga Wikipedia och cirka 2 500 svar har samlats in. Jag arbetar just nu med analysen av dessa svar och kommer återkomma med en sammanställning inom kort.

Man kan läsa mer om arbetet på min användarprofil och på Meta-Wiki Research.

Björn Helgeson, Medieteknikprogrammet, KTH

 

Posted in forskning, Kvinnor på Wikipedia, Samarbeten, Våra volontärer, Wikimedia Sverige, Wikipedia i utbildning | Leave a Comment »

Återanvändning och återvinning

Posted by Axel Pettersson på 09 december 2014

Touchbord med wikipediaartiklar

Översiktsbild av touchbordet med två artiklar framme. Foto: Axel Pettersson, Licens: CC BY-SA

Hur använder Du Wikipedia? brukar jag fråga då och då. Den stora majoriteten använder Wikipedia genom att hamna där när dom googlar nånting, eller aktivt söker eller surfar vidare mellan artiklar. Några få använder Wikipedia genom att bidra med nya artiklar, rättning av stavfel, fotografering eller annat som leder till att encyklopedin blir större och bättre. Inom GLAM-världen, där jag ofta rör mig om dagarna ser det lite annorlunda ut. Från bildarkiv tillgängliggörs digitaliserade bilder och laddas upp till Wikimedia Commons i bulk eller enskilt, intendenter uppdaterar artiklar och bidrar med ämnesexpertis, och databaser exporteras och ligger till grund för kompletta listor över både det ena och andra. Visst läser dom artiklar också, men lite omvänt är det.

Därför är det så spännande när begrepp ställs på ända och användandet går åt andra hållet. Ett museum som återanvänder Wikipedia och Wikimedia Commons samt bidrar med öppen källkod hör inte till vanligheterna. Sedan några år tillbaka samarbetar Wikimedia Sverige med Centralmuseernas samarbetsråd, så därför var det en självklarhet att vara med när Vasamuseet ville ha hjälp inför utställningen Samtidigt/Meanwhile som öppnade för ungefär ett år sen. Idén att få gemenskapen att kurera bildvalet föll platt, det var noll intresse att välja bilder från perioden 1600-1650 på Wikimedia Commons. Trots den fadäsen är den största delen av bilderna i utställningen från Wikimedia Commons, men urvalet är istället gjort av personalen. Att en utställning till största delen består av material framtaget genom Wikimediaprojekten har jag inte hört om tidigare, och det visar på den kvalitet och den bredd som finns tack vare att andra arkiv och museer tillgängliggör hela eller delar av sina samlingar.

Inledningen av en Wikipediaartikel på touchbordet.

Inledningen av artikeln om Miguel Cervantes på finska. Med flaggorna går det att byta språk och med QRpedia-koden går det att få upp hela artikeln på sitt språk på sin mobiltelefon. Foto: Axel Pettersson, Licens: CC BY-SA

Även om det är häftigt med många bilder från Wikimedia Commons finns det annat på utställningen som är ännu häftigare med Wikipediaglasögonen på, och det är det multi touch-bord som är direktkopplat mot Wikipedia. För att få en spridning på vad som visas upp ville utställningsproducenten att det inte bara skulle vara utvalt från ett svenskt perspektiv, och då passar det bra att koppla upp sig mot en encyklopedi som är skriven på 288 olika språk. Hårdvaran i bordet är en Samsung SUR-40, som kör Microsoft Windows, och på det har Lars Rosén på Spree byggt ett program som med hjälp av API-frågor mot Wikipedia letar reda på rätt artiklar att visa upp. För att hitta rätt artiklar börjar bordet leta på svenska, engelska, spanska och franska i kategorier med årtal mellan 1600 och 1650. Alla artiklar som passar in i årtalskategorierna och dessutom har koordinater i sig plockas upp och placeras ut på världskartan. Kartan går att zooma in och ut i, och det går att flytta runt kartan när den är inzoomad. Artiklarna som placeras ut på kartan syns som ballonger, och ett tryck på dom visar upp ett kort där inledningen av artikeln går att läsa, och om artikeln finns på fler språk går det även att växla mellan några av dom direkt där. Bilder som finns i artikeln finns också med på kortet så att det går att titta på dom. Utöver att det går att titta på bilder och läsa inledningen av artikeln på olika språk finns det en QRpedia-kod på varje artikelkort. QRpedia-koden är en liten svartvit fyrkantig streckkod som går att scanna med en app i en smart mobil och som leder till wikipediaartikeln så att det går att läsa hela artikeln direkt i telefonen. En extra finess med att det är en QRpedia-kod är att den känner av vilket språk telefonen är inställd på och leder direkt till artikeln på det språket. Om artikeln inte finns på det språk telefonen är inställd på erbjuds både möjligheten att läsa den på något av de befintliga språken eller att få artikeln översatt genom Google translate. Då Vasamuseet har väldigt många besökare från andra länder, och dessutom bjuder på öppet och fritt trådlöst nätverk, är det en väldigt bra service till nyfikna och intresserade gäster. En bonus till är att utställningen fortsätter växa hela tiden. Frivilliga skapar artiklar som dyker upp i bordet, och museerna själva ordnar skrivstugor där artiklar som passar in i bordet skapas och uppdateras.

Den öppna källkoden då? När kommer den in i bilden börjar du kanske undra så här dags? Det som gör att det här projektet sticker ut lite är att Vasamuseet som ett sätt att bjuda tillbaka efter att ha återanvänt bilder från Wikimedia Commons och artiklar från Wikipedia släpper källkoden för programmet till touch-bordet under den fria MIT-licensen. Källkoden finns upplagd på Statens maritima museers GitHub-konto och vem som helst som har ett kompatibelt touchbord kan ladda ner och köra programmet själv. Fördelen med att källkoden är öppen är att den som har lite programmeringskunskap dessutom kan anpassa programvaran, både för andra hårdvaruplattformar, men också för andra sammanhang, tidsepoker, geografisk avgränsning eller vad det nu kan vara. Berätta gärna i kommentarerna här vilka möjliga förändringar, förbättringar, anpassningar eller roliga idéer som är möjliga genom att koden är öppen och fri. Om du återanvänder koden, helt eller delvis, i något annat sammanhang skulle det vara roligt att höra hur. Berätta gärna här eller för Vasamuseet om det, då vi tror att det här är första gången ett museum släpper programvara under öppen källkod.

 

Posted in GLAM, Kultur, Samarbeten, Verktyg, Wikimedia Commons | Taggad: , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Bockstensmannen går igen

Posted by Axel Pettersson på 20 november 2014

Bild på Bockstensmannen

Det rör sig runt Bockstensmannen. Foto: Peter Lindberg, Licens: CC BY 2.0

Hur ska en GLAM-institution göra när en artikel där dom har enormt mycket kunskap och trovärdighet ständigt redigeras och förändras av användare som tar upp teorier och åsikter som inte har stöd från etablerade forskare eller organisationer? Var går gränsen för vad som får stå i en artikel när det finns olika teorier som har stöd bland olika källor? Vilka källor väger tyngst och finns det plats för både det ena och det andra?

Ovanstående frågor och funderingar var utgångspunkten för en presentation jag och användare Kasematta gjorde på den dag om att bedriva verksamhet på webben som Riksantikvarieämbetet anordnade i Varberg i början av november. Kasematta, eller Anna Frid som hon egentligen heter, jobbade tidigare på Hallands kulturhistoriska museum och gjorde en rejäl omarbetning av artikeln om Bockstensmannen förra vintern. Artikeln var tidigare spretig och tog upp väldigt mycket om alternativa teorier som inte hade stöd i den etablerade forskningen som bedrivs av personal vid museet, och inför nyöppningen av museet ville dom förbättra artikeln och få med det senaste dom kommit fram till i sina undersökningar. Så här såg artikeln ut innan omarbetningen. I sitt arbete med artikeln bearbetade hon den rejält, både i form av att ta bort stycken som gav otillbörlig vikt åt alternativa teorier, omformulera artikeln så att olika teorier fick proportionerligt utrymme och uppmärksamhet och skrev nytt så att den senaste forskningen kom med och blev källbelagd med trovärdiga källor.

GLAM-logotyp

GLAM: Gallerier, bibliotek, arkiv och museer. Skapare: Husky and h3m3ls, Mischa de Muynck and Niels, Omarbetning: Fæ, Licens: CC BY-SA 3.0

Efter att ha varit med på en kurs inom ett projekt vi har tillsammans med ArbetSam påbörjade Kasematta omarbetningen av artikeln i sin användarsandlåda. Under arbetet tog hon hjälp av erfarna Wikipedianer som hjälpte till med formuleringar, formatering och wikifiering samtidigt som hon stod för expertkunskap inom området. Efter lite diskussioner fram och tillbaka och en rejäl förändring byttes den tidigare artikeln ut mot den nya och omarbetade (som såg ut så här), och dom omkring 1500 personer som läser artikeln varje månad får en bättre upplevelse och mer trovärdig och uppdaterad information.

Om Wikipedia hade fungerat på samma sätt som Hallands kulturhistoriska museums hemsida hade allt varit frid och fröjd nu, och artikeln hade fått stå kvar på samma sätt som Kasematta lämnade den när hon fick nytt jobb i början av sommaren. En av Wikipedias styrkor är att alla sidor är öppna för alla att redigera och förändra och att alla får vara med och redigera, och ingen artikel får stå oförändrad bara för att den är skriven av en auktoritet eller expert på ämnet. Men en kontroversiell artikel som till exempel om Bockstensmannen eller Ales stenar behöver ständig tillsyn, både av Wikipedianer som lätt kan åtgärda klotter och vandalism, men också av experter som kan granska och hantera när nya fakta med källor av varierande trovärdighet och tillförlitlighet läggs till eller uppgifter förändras. Artikeln om Bockstensmannen har redigerats 16 gånger från att Kasematta senast sparade den och till dagens version, se skillnaden här, där det nu finns inslag av egen forskning utan källor. Genom att dels ha ett användarkonto på Wikipedia och lägga till artikeln på sin bevakningslista, eller göra en institutionundersida under Projekt GLAM för att ha en gemensam bevakningslista för medarbetare eller vänförening skulle det gå lätt att hålla koll på relevanta artiklar och hålla efter förändringar och se när andra redigerar.

Även om det är möjligt att skriva en ny artikel och sen bara lämna den är det bättre att hålla koll på den, uppdatera, lägga in nya länkar till och från, hitta en ny bild som kan användas, ge den lite kärlek och omvårdnad och engagera fler wikipedianer som kan hjälpa till framöver. Att engagera sig i något av alla projekt (till exempel GLAM eller Kulturarv) som finns på Wikipedia är ett sätt att få tillbaka mer än den egna insatsen, för ett som är säkert är att artiklarna på Wikipedia kommer fortsätta förändras.

Posted in forskning, GLAM, Hur gör man?, Kultur, Samarbeten, Wikimedia Sverige | Taggad: , , , , , , | 1 Comment »

Storartad stormaktstidsskrivstuga

Posted by Axel Pettersson på 17 november 2014

Gustaf II Adolf, information om tid och plats för skrivstugan

Ståtlig affisch

Workshopar, utbildningar och skrivstugor, och krav på att skrivstugorna är samarbeten mellan flera institutioner. Det är ingångsvärdena i den fortsättning av samarbetet med Centralmuseernas samarbetsråd som vi har. Workshopar och utbildningar har vi haft tidigare, och i förra veckan var det dags för den första ämnesgemensamma skrivstugan. Vasamuseet, Livrustkammaren och Skoklosters slott hade gemensamt kommit fram till temat stormaktstiden, och med extra fokus på perioden 1600-1650 för att passa in i utställningen Samtidigt/Meanwhile som pågår på Vasamuseet och redan har delar av Wikipedia och Wikimedia Commons i sig. Skrivstugesida, wikiträff, facebookevenemang, kalendarier och externa inbjudningar gjorde att det var ungefär 40 personer anmälda. Mest personal från museerna, men en hel del volontärer också som kom både för att skriva på Wikipedia, men också för att ta del av alla föreläsningar som experterna från museerna bjöd på under eftermiddagen och kvällen.

Under eftermiddagen och kvällen hann deltagarna med att uppdatera lite mer än 30 artiklar och förbättra informationen på över 20 objekt på Wikidata. Eftersom spannet mellan deltagarna var allt från nybörjare som skapade sina konton och gjorde sina första redigeringar till erfarna användare med tusentals redigeringar var det lätt för alla deltagare att få hjälp, både när det gällde ämneskunskap om något slott eller någon person eller när det gällde hur en artikeltext ska formuleras för att vara encyklopedisk eller hur en fotnot läggs in i en artikel på bästa sätt. Miniföreläsningarna gjorde att många deltagare inte bara hade delat med sig av sin kunskap under kvällen utan även skaffat sig ny kunskap förmedlad av GLAM-kollegor.

Den avslutande föreläsningen från Lars Rosén på Spree, programmeraren som skapat touchbordsapplikationen som används i utställningen Samtidigt/Meanwhile, gav konkreta tips om vad som behövs för att en artikel ska komma med i urvalet som syns på världskartan. Dels ska artikeln vara med i någon av årtalskategorierna mellan 1600 och 1650, och utöver det måste den ha koordinater så att det går att placera kartpluppen på rätt ställe. Programvaran i bordet gör en ny sökning varje dag, så de artiklar om Fiskeby och Tannefors pappersbruk som skapades under kvällen går nu att hitta och läsa direkt i bordet. Presentationen om touchbordet filmades så att alla intresserade som inte kunde vara på plats kan ta del av den i efterhand också.

Skrivstugan var välbesökt och resultatet var positivt bland deltagarna, och redan nu smids planer på liknande skrivstugor med tema innovationer (Tekniska museet) och mode (Nordiska museet) framöver. Håll koll på sidan för skrivstugor och wikiträffar för att vara med nästa gång det händer, och är ni intresserade av att ordna en egen skrivstuga går det att kontakta Axel Pettersson och diskutera planerna.

Posted in GLAM, Kultur, Samarbeten, Skrivstuga | Taggad: , , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Alla brasilonare fotograferade på bokmässan 2014

Posted by Lennart Guldbrandsson på 06 oktober 2014

Som vi skrivit om tidigare var Wikimedia Sverige representerat på bokmässan i år igen.

Den här gången var temat för mässan brasiliansk och katalansk litteratur. Det gjorde att vi fokuserade på att fotografera de närvarande brasilianska och katalanska författarna. Vi bevakade deras montrar och lärde känna deras representanter. Efter många turer lyckades vi också hitta alla närvarande brasilonare (som vi kallade dem internt) och ta högupplösta bilder som kan användas fritt av alla, så länge man anger källan. Bilderna är uppladdade på Wikimedia Commons i den här kategorin.

Att vi lyckades fånga alla brasilonare hängde bland annat ihop med att vi samarbetade med wikipedianer på de katalanska och portugisiska språkversionerna. Glädjande nog gick inte samarbetet bara ut på att vi frågade dem vilka personer det var viktigast att fotografera – på katalanska Wikipedia ledde det till att man hade en ”svensk vecka”.

Wikimedia Sveriges monter under bokmässan, foto: Abbedabb, CC-BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons

Wikimedia Sveriges monter under bokmässan, foto: Abbedabb, CC-BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons

Det var naturligtvis inte allt som hände: vi pratade med flera hundra besökare om Wikipedia, gav dem informationsmaterial och bjöd in dem till våra skrivstugor runt om i landet (av naturliga skäl oftast till skrivstugorna i Göteborg). På lördag och söndag skedde det i Wikimedia Sveriges monter, som vi delade med facket DIK (de hade montern under branschdagarna och vi när allmänheten var där).

Vi hade satt upp som mål att prata åtminstone tio sekunder med våra besökare, och det var inga problem. Folk var nyfikna, särskilt kring frågorna om vem som styr Wikipedia och varifrån pengarna kommer. Men vi lade också märke till att besökarna i vår monter visste mer om Wikipedia än vad vi sett vid tidigare bokmässor. Många av dem hade till och med redigerat i Wikipedias artiklar! Det är en glädjande utveckling.

För den som vill göra ett snabbesök i montern, går det bra att klicka här.

Dessutom hade vi ett antal samtal med olika organisationer som Wikimedia Sverige skulle kunna inleda samarbeten med. Vi kommer att hålla er uppdaterade.

Från Wikipedias håll fanns också deltagare på åtminstone två programpunkter i seminarieprogrammet. Den ena, med Ylva Pettersson, är tyvärr inte filmad, men den andra, med Lennart Guldbrandsson, finns tillgänglig här. Det är en paneldebatt om öppna lärresurser, ett ämne som ligger Wikimedia Sverige varmt om hjärtat.

Vi vill passa på att tacka alla volontärer som var med och gjorde Wikipedias/Wikipedias del av bokmässan till en succé.

Läs mer om bokmässan här (på engelska). Det finns också en kort intervju om bokmässan i den ganska nya Wikipediapoddcasten.

Posted in GLAM, Kultur, Samarbeten, Wikimedia Commons, Wikimedia Sverige | Taggad: , , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Umeås studenter översätter MediaWiki till svenska

Posted by John Andersson på 23 september 2014

Evenemanget inleddes med en presentation om grunderna för att ge studenterna spetskompetens om plattformen. Foto: Svennman (eget arbete) CC BY-SA-4.0, via Wikimedia Commons

Wikimedia Sverige vill se mer öppen programvara tillgänglig på svenska för att dessa ska bli enklare att använda. För att detta ska ske tar vi hjälp av volontärer för att översätta de meddelanden som visas för användaren. När vi säger meddelanden talar vi om de knappar, hjälptexter, felmeddelanden m.m. som finns på webbplatsen eller programmet. Att se till att gränssnittet finns på svenska är väldigt viktigt för att göra programmen mer lättanvända för så många personer som möjligt. Vi har flera idéer om hur vi kan öka antalet volontärer som bidrar med att översätta programvaran.

Som en del av det arbetet hade vi den 9 september ett första översättningssprint på Umeå universitet. På översättningssprintet deltog en grupp studenter som först fick lära sig om värdet av att göra öppna programvara flerspråkig. Efter presentationen fick de praktiskt arbeta med att översätta meddelanden som används i MediaWiki, programvaran som Wikipedia bygger på. Studenterna var engagerade och översatte mer än hundra meddelanden under dagen. Vilket gäng!

Målet med översättningssprinten är att öka antalet översättare på translatewiki.net, den plattform där MediaWiki och flera andra fria projekt översätts, samt att översätta de återstående meddelandena i några av de projekt som är centrala för Internets infrastruktur – däribland MediaWiki. Under ett översättningssprint är fördelen att man kan hjälpas åt att klura ut de mest lämpliga översättningarna för svårare meddelanden.

En annan positiv effekt av att träffas fysiskt och sitta tillsammans i ett rum och översätta var att vi kunde anteckna alla problem studenterna stötte på. Under dagen kunde vi på så sätt samla in mängder med bra förbättringsförslag från studenterna för hur vi kan göra translatewiki.net enklare att bidra till. Dessa förslag har vi nu fört vidare till utvecklarna och förbättringarna kan långsiktigt hjälpa till att bygga upp translatewiki.nets popularitet.

På ett sprint går det att ställa praktiska frågor och diskutera översättningarna. Foto: Svennman (eget arbete) CC BY-SA-4.0, via Wikimedia Commons

Även med studenternas hjälp med att översätta finns det dock mängder av översättningar kvar att göra. Bara för MediaWiki finns det totalt över 20 000 meddelanden, varav 673 stycken ännu återstår att översätta till svenska. Mängder av nya meddelanden läggs även till av utvecklarna varje månad då MediaWiki fortsätter att utvecklas och förbättras. Faktum är att vi aldrig någonsin har haft alla meddelanden på MediaWiki översatta till svenska! Det finns alltså mycket att göra och din hjälp behövs verkligen – så gå med i translatewiki-gemenskapen idag! Skriv även upp dig på portalen för de som översätter till svenska här, då är det enklare för oss och gemenskapen att hjälpa dig komma igång. Kör du fast kan du även kontakta oss direkt så hjälper vi dig gärna vidare.

Översättningssprintet var det första av totalt fyra som vi planerar att anordna inom ramen för projektet En expandering av translatewiki.net som vi fått stöd av från Internetfonden (.SE). Kanske kan du vara med på något av de framtida översättningssprinten som vi anordnar i Stockholm och Göteborg? Nästa översättningssprint kommer att äga rum under FSCONS-konferensen i Göteborg 31 oktober-2 november. Så om ni deltar på FSCONS – se till att hålla ögonen öppna!

Om vi lyfter blicken lite, är detta lilla evenemang ett första steg i ett utvidgat samarbete med Umeå universitet som vi ser framför oss. Universitetet har flera väldigt intressanta program med IT-inriktning där studenterna har spetskompetens som verkligen behövs inom våra projekt. I utbyte kan föreningen erbjuda föreläsningar och utbildningsmaterial om Wikimedias projekt för att ge studenterna något som får deras CV att sticka ut lite – vilket är viktigt i en bransch med stenhård konkurrens. Föreningen kan även komma att ge studenterna handledning om de skulle vilja göra en vetenskaplig undersökning av Wikimediaprojekten eller någon av Wikimedia Sveriges initiativ. Vi märker ett stort intresse från Umeå universitets personal och ledning och håller som bäst på att prata ihop oss om vad vi bör hitta på tillsammans härnäst.

Allt gott,

John Andersson och André Costa, Wikimedia Sverige

Posted in MediaWiki, Samarbeten, Translatewiki.net, Wikimedia Sverige, Wikipedia i utbildning | Taggad: , , , | Leave a Comment »

Rällingsbergs gruvor

Posted by Axel Pettersson på 18 september 2014

Det här är ett gästinlägg av Calle Eklund som driver Projekt Hedemora. Inlägget har tidigare publicerats på WikiiHedemorabloggen.

Skylten vid Rällingsbergs gruva sedd genom en QR-läsare på en mobiltelefon, strax innan den med hjälp av kamerans autofokus hittar koden.

Skylten vid Rällingsbergs gruva sedd genom en QR-läsare på en mobiltelefon, strax innan den med hjälp av kamerans autofokus hittar koden.

Före Stockholm. De två orden brukar säga rätt mycket. Vi är före Stockholm. Vi är rent av före de flesta platser i Norden. Jag pratar om QRpedia på en tryckt skylt, som komplement till annan turistinformation. Skylten står vid Rällingsbergs gruva, den största av Rällingsbergs gruvor, strax utanför Långshyttan i Hedemora kommun, Dalarnas län. Platsen är även en del av Husbyringen, ett av Hedemora kommuns mest besökta turistmål.

Detalj av skylten vid Rällingsbergs gruva.

Detalj av skylten vid Rällingsbergs gruva.

Husbyringen är kanske bekant för en del. Det är Sveriges första ekomuseum och går som en röd tråd genom flera historiskt intressanta platser genom Husby socken i Dalarna. Mitt i ingenting –eller mitt i allt– har många innovativa idéer gett liv åt bygden. Christopher Polhem och Gustaf de Laval behöver kanske ingen närmare presentation. Järnverket i Långshyttan var först med Håkan Steffanssons epokgörande masugn 1859, men också först i Sverige med att framställa rostfritt stål på 1920-talet. Att Husbyringen även är bland pionjärerna med denna teknik är därför extra kul.

Vad QRpedia är tog jag upp i ett tidigare inlägg, och QRpedia i sig har använts i många sammanhang i Sverige. Dels i olika tillfälliga evenemang i Hedemora, men även exempelvis på utställningen ”Samtidigt” på Vasamuseet i Stockholm, där koderna presenterats på digitala skärmar.

Permanenta QRpedia-koder har dock, i Sverige, hittills bara satts upp i Umeå, där de på flera platser även kombinerat det med gratis Wifi (trådlöst nätverk). Satsningen i Umeå bygger på det omfattande och ambitiösa projektet Umepedia, som medvetet och systematiskt förbättrat artiklar om staden. QRpedia-koden vid Rällingsberg –liksom Wikiprojekt Hedemora inne i kommunens centralort– har dock mer ad hoc-karaktär, problem löses allteftersom de dyker upp. Detta är inte alls konstigt. I Umeå samarbetar flera större aktörer (Wikimedia Sverige, Umeå universitet, Umeå kommun, Riksantikvarieämbetet, Common Culture of Umeå, Rödåsel Bygdegårdsförening och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet Norr), men i Hedemora kommun är vi hittills bara tre personer som, i olika grad, håller på. I fallet Rällingsberg fanns ingen Wikipediaartikel när frågan om QRpedia dök upp. Det blev därför bråttom att skapa en artikel att länka till på svenska och något mer språk.

Vad skiljer då QRpedia från exempelvis QR-guidningen ”Kulturarvet i din mobil – Gamla Mora” i Mora? Jo, QRpedia bygger på det fria uppslagsverket Wikipedia. Det innebär för det första att innehållet är fritt, så det är helt okej att göra kopior av hela databasen, vilket också ständigt görs. Detta minskar sårbarheten för att det ska försvinna. För det andra är det uppslagsverket som aldrig blir färdigt. Mer fakta, fler språk, bättre källor, i oändligheten.

Den tredje, och kanske viktigaste punkten: Kraften hos frivilliga ska inte underskattas. Wikipedia kan förvisso redigeras av anställda på en myndighet, det finns således inget förbud mot att exempelvis kommunen eller länsstyrelsen hjälper till och skriver text eller bidrar med fria bilder. Huvudsakligen är Wikipedia dock encyklopedin som byggs av allmänheten. Det gör att intresserade såväl lokalt som globalt kan ge sitt bidrag till –exempelvis– turistinformationen. Det finns många ingångar till att redigera en artikel om ett gruvområde i Bergslagen. En del gillar gruvor, andra lokalhistoria. Några tycker om att förbättra språk, lägga till bilder eller göra tabeller och faktarutor enhetliga och stilrena.

Gammal järnvägsbro vid Rällingsbergs gruva.

Gammal järnvägsbro vid Rällingsbergs gruva.

Jag vill illustrera detta. Den 22 juli 2014 skapade jag, oinloggad, en liten artikel om gruvorna, på knagglig tyska, på tyskspråkiga Wikipedia. Endast fem timmar senare hade en intresserad person förbättrat artikeln, och i skrivande stund ser den ut så här. Snabbheten, när inspirationen finns, är en stor styrka. Likaså att människor med språkkunskaper kan översätta befintliga Wikipediaartiklar från andra språk (se exemplet med Teaterladan). När den engelskspråkiga artikeln utökats är planen att skicka ut en likadan förfrågan om översättningshjälp som gjordes med Teaterladan, men i skrivande stund är den tyvärr väldigt kort. Engelska är dock ett språk många svenskar behärskar, så med gemensamma ansträngningar torde även den kunna bli fyllig.

Nu behöver du inte genast åka till Långshyttan. Du behöver inte sätta dig och redigera artikeln om Rällingsbergs gruvor. Men vad jag vill att du tar med dig är att det inte krävs så mycket för att ge en plats ett mervärde. Det behövs inte mycket för att en avfolkningsbygd på landsorten ska hamna på kartan i positiv bemärkelse. Du kanske aldrig har varit i Långshyttan, du kanske aldrig tidigare har läst artikeln om Rällingsbergs gruvor, men nu har det satt sig i ditt huvud. Har du någon plats i din närhet du skulle kunna framhäva?

Posted in gästinlägg, Hembygd, Hur gör man?, Kultur, Samarbeten, Våra volontärer | Taggad: , | Leave a Comment »

Slutspurt i Då och Nu

Posted by Jan Ainali på 09 september 2014

Efter en hel sommar av fototävlingen Då och Nu är det nu dags för slutspurt. Imorgon är sista dagen för uppladdning (du kan hålla på fram till 23.59 CEST). I skrivande stund är det ungefär 50 inskickade bilder som du har att tävla mot. Vi efterlyser framförallt bilder från Lunds och Umeå kommun där vi inte har fått några uppladdningar alls än, men som ingår i egna urvalsgrupper i chansen att bli utställd på Västerbottens museum. De andra urvalsgrupperna är kommunerna Göteborg, Stockholm och Kalmar samt resten av Sverige, så alla har chansen att vara med och tävla i slutspurten.

Guldheden

Till vänster: Guldhedstorget 1945 Foto: Fredrik Daniel Bruno Licens: Public Domain Till höger: Guldhedstorget 2011 Foto: Bengt A Lundberg Licens: CC BY 2.5

Tävlingen går alltså ut på som ovan att ta en ny version av en bild som finns i Europeanas databas. Du behöver inte göra ett collage som ovan, utan det är enbart din egna bild som du tävlar med. Bedömningskriterierna är att försöka efterlikna hur den första bilden har tagits, det vill säga stå på samma plats, ha ett liknande perspektiv och så vidare. I bilden till höger skulle man kunna förbättra perspektivet och beskärningen något. Innehållet i själva bilden kan däremot ha ändrat sig hur mycket som helst, det intressanta blir ju att kunna göra jämförelserna sida vid sida för att se skillnader eller likheter.

Posted in Samarbeten, Tävling, Wikimedia Commons | Taggad: , , , | Leave a Comment »

Wikipediapedagogens viktiga kunskaper

Posted by Sara Mörtsell på 09 juli 2014

Elever har alltid producerat som en del av sitt skolarbete, men det är något signifikant med att elever nu med sitt skolarbete kan vara kunskapsproducenter i det offentliga medielandskapet, genom att bidra till Wikipedia.

Det finns en ömsesidighet i utbytet mellan skolans undervisning å ena sidan och Wikipedia å andra sidan. Elevers ansträngningar resulterar i tillgänglig kunskap för den stora allmänheten, samtidigt som skolarbetet genererar innehåll av god kvalitet som stärker Wikipediagmenskapens arbete. Det råder ingen tvekan om att läraren spelar en avgörande roll för det här framgångsrika samarbetet där skolan bidrar till fri kunskap.

Gymnasieskolans läroplan visar tydligt att skolan har ett uppdrag som syftar till att unga människor framgångsrikt ska kunna navigera verkligheten:

”Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.”

För undervisningen är därmed Wikipedia en utmärkt plattform för att möta verkligheten med sin kunskap, kommunikation och analys. Dessutom sker det med moderna verktyg, något som styrdokumenten också föreskriver. Det är lärarens roll att planera, genomföra och utvärdera undervisningen med hänsyn till styrdokument, centralt ämnesinnehåll och elevers förutsättningar och behov. Undervisning är komplext.

Vi i Wikimedia Sverige jobbar därför för att underlätta den här processen. Vi håller som bäst på att sätta upp ett vägledande material på Wikipedia för lärare inom gymnasieskolan som vill ge eleverna möjligheten att utveckla sina kunskaper och förmågor i den autentiska kontext som Wikipedia innebär.

Vi arbetar också fram ett system med s.k. open badges som är ett sätt att ge lärare erkännande för pedagogiska insatser och kunnighet i att använda Wikipedia framgångsrikt i klassrummet. Det kommer också att finnas tillgängligt för att uppmärksamma och meritera elevers och studenters bidrag vilket innebär att de i sin tur kan synliggöra sina erfarenheter i andra sammanhang. Jag intresserar mig också mycket för den egenskap som Open Badges har som ett lärverktyg. Ett utarbetat badge system har fördelen att det gör olika nyckelmoment eller milstolpar överskådliga för den som står i kast med att ta sig an en ny uppgift.

Här är en skiss över hur det kan se ut för en lärare som vill arbeta med Wikipedia i klassrummet. En förtrogenhet med grunderna så som Wikipedias grundprinciper, redigering och gemenskapen är en förutsättning. Som jag ser det återstår sedan några centrala pedagogiska uppgifter att lösa för att uppgiften ska blir framgångsrikt fullföljd:

Wikipediapedagogen_för_badges_(3).svg

Wikipediapedagogens kunskaper och pedagogiska arbete med att integrera Wikipedia i undervisningen.

    1. Det handlar om att förankra Wikipediauppgiften i styrdokument och medvetandegöra elever om vad undervisningen syftar till.

    2. Det innebär också en analys och ämnesinventering av vad som finns och vad som saknas i Wikipedias innehåll.

    3. Pedagogen har också förtroendet att låta Wikipedia vara ett verktyg för formativ bedömning genom att ge kontinuerlig feedback och kamratrespons.


Lärare som undervisar med Wikipedia är skickliga på många sätt, i sin förståelse för Wikipedia, undervisning och pedagogik, och det är kunskaper som Wikimedia Sverige både vill intyga och utbilda för. Förhoppningsvis kommer Open Badges kunna vara ett bra stöd för det.

 

Sara Mörtsell

Utbildningsansvarig, Wikimedia Sverige

 

Posted in Hur gör man?, Samarbeten, Skola, Wikimedia Sverige, Wikipedia i utbildning | Taggad: , | 2 Comments »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 474 andra följare