Kan fri kunskap/Wikipedia hjälpa de fattigaste?

En klass med flickor i Kenya använder Wikipedia som en del av sin skolutbildning.

Utbildning är ofta en viktig faktor till varför utvecklingen hålls tillbaka i vissa länder medan den samtidigt accelererar i andra. Betydelsen av en utbildad befolkning är något som det bland annat trycks på i de 15 Millenniemål som FN satt upp. Brist på utbildning leder nämligen till stora problem. Det finns starka bevis på att när en flicka fått gått i grundskolan så får hon färre barn, det minskar antalet sjukdomar hon drar på sig senare i livet och skapar möjligheter barnet annars aldrig haft m.m. Många barn hoppar dock av skolan och enligt http://www.millenniemalen.nu så avbryter mer än 2/5 av alla barn i Afrika söder om Sahara grundskolan i förtid. En av orsakerna till detta är bristen av utbildningsmaterial. Här kan fri kunskap spela en helt avgörande roll.

För vuxna ger bättre kunskap dem möjlighet att fatta informerade beslut som demokratiska medborgare, det öppnar upp möjligheter för dem de annars inte haft och det gör att de kan undvika risker som de annars skulle utsätta sig själva eller andra för. Till exempel var bristen på kunskap om hur ebola sprids ett av de stora problemen med försöken att förhindra spridning i Västafrika under epidemin 2014. Befolkningen visste först inte hur de skulle skydda sig effektivt. Detta är bara ett exempel på värdet av att preventivt tillhandahålla (livs)viktig information till befolkningen i de fattigaste länderna. Wikipedias roll kan öka avsevärt.

Genom sin storlek har Wikimedia Foundations projekt en speciell roll att spela i utvecklingsländer. Projekten finns på mängder av språk vilket gör att de är lätta att ta till sig även med begränsad utbildning. Exempelvis finns Wikipedia på hela 287 olika språk! Mellan språkversionerna är det vanligt att volontärer översätter artiklar och för att fortsätta med exemplet ovan blev artikeln om ebola översattes till 100 olika språk år 2014. Dessa översättningar leder till att viktig information snabbt når fler människor. Detta är viktigt då användningen av Wikipedia är enorm och folk går till Wikipedia för att hitta informationen. Varje månad besöker cirka en halv miljard människor Wikipedia och tillsammans läser vi 20 miljarder sidor på våra datorer och mobiler! Att underskatta betydelsen av korrekt och saklig information på Wikipedia för att hjälpa de fattigaste bör därför inte göras.

Vi vet förstås att inte alla har tillgång till Internet. Hela 7 av 8 personer har dock tillgång till en mobiltelefon vilket öppnar upp många spännande möjligheter. Wikimedia Foundation har utvecklat en välfungerande app där det förstås går att läsa artiklarna, men även redigera i texterna. För alla de som inte har råd med datatrafiken har avtal slutits med mobiltelefonopperatörer där de inte tar betalt för att visa material från Wikimedias projekt för sina kunder. Det inkluderar både bilder och andra mediafiler. Genom dessa avtal har många nu för första gången ett helt bibliotek med material tillgängligt ett par knapptryckningar bort. Tänk dig att folk som aldrig tidigare har haft råd att söka efter information nu har tillgång till världens mest omfattande samling av kunskap med fingertopparna, och utan kostnad!

Untitled
Allt fler använder mobilen för att söka efter information på Wikipedia. Bara i januari 2015 öppnades 6,99 miljarder Wikipedia-sidor genom mobiler. Grafen visar hur utvecklingen sett ut sedan mitten av 2010.

Utöver detta finns det även en offline-version av Wikipedia som kan installeras direkt på datorerna på exempelvis skolor, som ett lokalt nätverk på ett universitet eller som kan skickas ut på en hårddisk eller cd-/dvd-skiva. Det är en viktig pusselbit i väntan på att fler mobiloperatörer väljer att ge sina kunder fri tillgång till Wikimedias projekt.

Genom den stora mängden aktiva volontärer finns det uppdaterade och informativa texter skrivna på ett lättförståeligt sätt på det egna språket. Texter som är helt fria att använda. Därtill kan befolkningen själva bidra med material där det saknas och på så sätt stärka sin egen synlighet och själva bidra till att sprida kunskap om sitt språk och sin kultur. Att ge de fattigaste en röst att berätta om det som är centralt i deras liv fascinerar mig och jag är glad att vara med på den resan. Detta kan ske både genom digitalisering av klassiska verk på det egna språket eller genom att på olika sätt avbilda den lokala kulturen, exempelvis som en del av världens största fototävling Wiki Loves Monuments (som genomförs i över 50 länder). På grund av krig och katastrofer som drabbar många länder kan digitaliseringen kan här vara det enda sättet att bevara centrala delar av ett lands kultur till eftervärlden.

Wikimedia Sverige, lokalavdelningen av Wikimedia-rörelsen, tittar allt mer på hur vi kan bidra till anknytande projekt såsom OpenStreetMap, en fri världskarta skapad av allmänheten och som kan kopplas till Wikipedia. OpenStreetMap är ett utmärkt och beprövat sätt för allmänhet och biståndsorganisationer att gemensamt kartlägga utvecklingsländer så att det finns ett bra underlag när humanitära missioner genomförs (i många länder är kartorna inte uppdaterade sedan kolonialtiden!). Kartorna som skapas används redan av exempelvis Läkare utan gränser och Röda korset såväl som lokala beslutsfattare, men enormt mycket arbete återstår och gruppen av personer och organisationer som bidrar från Sverige är väldigt liten i dagsläget. Vi är dock övertygade om att detta kan ändras.

Wikimedia Sverige undersöker för närvarande hur vi kan bidra till att fler fattiga medmänniskor får den kunskap de behöver, när de behöver den. Vi är ännu i planeringsstadiet och detta är en enorm möjlighet för dig att hjälpa till och forma vårt arbete. Gå med i föreningen och börja engagera dig i arbetet med att ge världens fattiga en bättre chans genom tillgång till fri kunskap. Vi är en folkrörelse och vi vill ha och behöver din hjälp, dina idéer och ditt stöd!

John Andersson

Projektledare, Wikimedia Sverige

Digikult för tredje året, nu med kulturministern

Har du frågor om digitalisering av kulturarv? Eller vill du träffa andra som håller på med sånt? Då har du tur. För tredje året i rad är Wikimedia Sverige med och arrangerar konferensen Digikult. Konferensen äger som vanligt rum i Göteborg. I år står Göteborgs Stadsmuseum värd (igen). Datumen är 25-26 mars 2015.

Skillnaden mellan Digikult och många andra sådana här tillställningar är att Digikult fokuserar på hur man ska göra i praktiken. Det blir inga paneldebatter, lösa visioner eller planer som kanske/kanske inte blir av. Programmet är istället fyllt av representanter för organisationer som har gjort något inom området och delar med sig av sina råd och erfarenheter.

Några axplock ur programmet:

  • Huvudtalare är Lars Amréus, riksantikvarie. Riksantikvarieämbetet har, som vi skrivit om tidigare, varit aktiva med digitalisering och kulturarvsfrågor.
  • Jason Scott representerar Internet Archive, som gör ett stort jobb med att digitalisera böcker och mycket annat.
  • Kajsa Hedström pratar om filmarkivet.se och digitalisering av film.
  • Johanna Berg ger en lägesrapport från Digisam och berättar vad som kommer härnäst (enligt det ursprungliga uppdraget skulle Digisam koordinera digitaliseringen i Sverige mellan 2011 och 2015).
  • Suzanne de Jong-Kole från Naturalis Biodiversity Center visar digitalisering på industriell skala.

Dessutom talar Sverker Johansson, den wikipedian i hela världen som skrivit flest Wikipedia-artiklar. Han kommer hålla en föreläsning under titeln ”Kunskapens miljonprogram”.

Moderator är Karin Nilsson, från myndigheten med det enkla namnet Livrustkammaren och Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet. Nilsson har tidigare skrivit gästinlägg på den här bloggen.

I år är det extra roligt att kunna meddela att kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke kommer att vara Digikults inledningstalare.

Anmäl dig här. Om du anmäler dig innan den 10 mars kostar det 1800 kr (för 2 dagars konferens, inklusive middag och två luncher). Därefter kostar det 2800 kr.

Vi ses i Göteborg!

[Digikult arrangeras av Västra Götalandsregionen genom Västarvet, Kultur i Väst & Kulturnämnden, Göteborgs kulturförvaltning & Göteborgs stadsmuseum, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Riksarkivet och Wikimedia Sverige, med stöd från Digisam.]

Genom forskningen kan vi förstå klyftorna

Foto:  Chakopf [CC BY-SA 3.0], via Wikimedia Commons (Bearbetning)
Foto: Chakopf [CC BY-SA 3.0], via Wikimedia Commons (bearbetning)
Det är nytt år och vi fortsätter vårt långsiktiga arbete för ökad mångfald bland Wikipedias skribenter som i allra högsta grad handlar om att jämna ut den stora klyftan mellan hur kön är representerat bland de som skriver, diskuterar och på annat sätt bidrar till Wikipedia. Vi jobbar med det här på flera sätt, bland annat genom fysiska träffar mellan erfarna och nya Wikipedianer, som den otroligt framgångsrika serien av veckovisa skrivstugor i Göteborg kring temat litteratur och kvinnliga huvudpersoner är det bästa exemplet på. Missa inte Lennart Guldbrandssons dagsfärska inlägg på Wikimedia Foundations blogg om detta. Vi erbjuder också praktiska workshops för nybörjare som tillsammans med andra vill lära sig mer om hur Wikipedia fungerar och det bästa sättet att göra det på är ju att själv börja redigera. Jag åker till Västerås i slutet av månaden för att hålla två skrivstugor för nybörjare där kvinnor är särskilt välkomna. Vi kommer att hålla till på Västmanlands läns museum torsdag 29 januari och även veckan efter den 5 februari, så hög tid att anmäla sig för trevliga och lärorika kvällar alltså.

Förutom praktiska träffar är vi också intresserade av att få en uppdaterad insyn i demografin bland användarna och vilka attityder och erfarenheter som kan hjälpa oss vidare i arbetet. Det här gör vi genom att samverka med universitet och högskola och under 2015 kommer vi kunna berätta mer om vad de här samarbetena visar.

En mycket intressant studie som redan är i gång bygger på insamlat material från julhelgen då både Wikipedias skribenter och Wikipedias läsare kunnat delta i en första större enkätundersökning som fokuserar specifikt och systematiskt på svenskspråkiga Wikipedia. Vi kommer att ha stor anledning att återkomma till Björns arbete, här bjuder han oss på en introduktion.

Sara Mörtsell, utbildningsansvarig, Wikimedia Sverige

Att undersöka Wikipedias användarklyfta

Hej! Jag läser en civilingenjörsutbildning i Medieteknik på KTH i Stockholm. I höstas påbörjade jag mitt examensarbete och fick möjlighet att både samarbeta med alla fantastiska människor på Wikimedia Sverige samt skriva om ett både intressant och superviktigt ämne – nämligen jämställdhet och mångfald.

I April 2011 publicerades den första storskaliga undersökningen om användare på Wikipedia, alltså vi som skriver och redigerar artiklar. Bland resultaten uppmärksammades att andelen kvinnliga användare var under 13%. Wikimedia Foundation satte i samband med detta upp ett mål att öka denna siffra till 25% tills slutet av år 2015. Redan i mitten på 2014 konstaterades det att detta mål inte kommer uppnås.

På Medieteknikprogrammet på KTH läser vi om alltifrån mjukvaruutveckling, människa-datorinteraktion och sociala medier till ekonomi, management och teknikhistoria. Men framförallt läser vi om hur framtiden kommer att se ut, och man får ofta tillfälle att fundera på frågor om genus och teknik.

Jag anser att det är ett problem att det är en så liten andel redigerare som är kvinnor. Dels på grund av att det ligger mycket makt i vem som definierar vad kunskap är, från vilket perspektiv en encyklopedisk artikel skrivs, och vem som bestämmer vad som får finnas med i världens största uppslagsverk. Dels börjar det mer och mer bli ett kvalitetsproblem för Wikipedia att innehållet inte representerar efterfrågan hos läsarna. I en uppmärksammad artikel i New York Times 2011 nämner författaren flera exempel på hur könsklyftan bland användare verkar speglas i innehållet i uppslagsverket. Författaren undrar till exempel varför artikeln om vänskapsarmband på engelska Wikipedia bara är några få paragrafer lång, medan artiklar om leksakssoldater och baseball-kort är flera sidor långa med detaljerade historiska utläggningar. Risken med denna användarklyfta på lång sikt, som jag ser det, är att en syn på uppslagsverket som partiskt och ojämställt får fotfäste bland läsarna, vilket i slutändan kommer leda till att de väljer en annan encyklopedi eller informationskälla.

Mitt examensarbete handlar om varför det är så få kvinnor som redigerar Wikipedia och vad som kan göras åt det. Arbetet består av tre delar. Den första är en litteraturstudie med vetenskapliga rapporter, statistik och litteratur om Wikipedia och hur området kvinnor och teknik i Sverige ser ut idag. Den andra är en databasundersökning, där jag går igenom användar- och revisionsdatabaserna på svenska Wikipedia för att hitta aktuell statistik och se beteendemönster.

Den tredje delen av arbetet är en enkätundersökning där både användare och läsare delar med sig av sina erfarenheter och uppfattningar om Wikipedia, med målet att jämföra om det finns skillnader i attityder och inställningar mellan olika grupper till att redigera och till Wikipedias gemenskap som helhet. En länk till denna enkät har nyligen legat uppe som sidnotis på svenskspråkiga Wikipedia och cirka 2 500 svar har samlats in. Jag arbetar just nu med analysen av dessa svar och kommer återkomma med en sammanställning inom kort.

Man kan läsa mer om arbetet på min användarprofil och på Meta-Wiki Research.

Björn Helgeson, Medieteknikprogrammet, KTH