Wikipedialäger i Molkom för fler kvinnor i världens största uppslagsverk

Sofie Jansson ledare för årets Wikipedialäger som hålls på folkhögskolan i Molkom den 24–30 juli. Bilden är från förra årets läger. Foto: Hannibal, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.
Sofie Jansson (i gul tröja) ledare för årets Wikipedialäger som hålls på folkhögskolan i Molkom den 24–30 juli. Bilden är på förra årets läger.
Foto: Hannibal, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

På Molkoms folkhögskola samlas tretton kvinnor under sju dagar, den 24–30 juli, för att fördjupa sig i, skriva och redigera artiklar på Wikipedia. Endast ca 10 procent av de som bidrar till Wikipedia är kvinnor och Wikipedialägret är ett initiativ för att öka engagemanget.

Det är för andra året i rad som det ordnas ett Wikipedialäger i Sverige riktat till personer som identifierar sig som kvinnor. När lägret är över har deltagarna lärt sig redigera Wikipedia, både vad gäller förbättringar av artiklar som redan finns och att skapa nya. I uppgifterna ingår även att ladda upp bilder och filmer till mediadatabasen Wikimedia Commons samt att lära sig hur dessa kan användas i artiklar på Wikipedia.

– Vi har som mål att skapa eller förbättra minst 100 artiklar och ladda upp minst 15 filer på Wikimedia Commons, sammanlagt kommer vi att lägga till eller ta bort minst 50 000 bytes, förmodligen kommer det att bli mer, berättar Sofie Jansson, som är ledare för lägret och styrelseledamot i Wikimedia Sverige.

Ökat ideellt engagemang

På frågan om varför lägret riktar sig till just kvinnor, svarar Sofie Jansson:

– Bristen på mångfald bland de som skriver artiklar på Wikipedia gör att ämnesområdena som täcks på Wikipedia kan bli ofrivilligt homogena. Inom vissa områden saknas artiklar om kvinnor som borde ha artikel och artiklar om kvinnor tenderar i större utsträckning att fokusera mer på släktskap än gärning. Det finns även ämnesområden som är eftersatta.

– Även om de flesta som skriver artiklar på Wikipedia gör det med ett stort engagemang och med en vilja att skriva på ett encyklopediskt sätt så kommer den massiva underrepresentationen av kvinnor göra att artiklarna skrivs ur ett visst perspektiv. Detta kan även påverka ordval, tolkningar och vad som behandlas i ämnet, enligt Sofie Jansson.

Wikipedia är en av världens mest besökta webbplatser med omkring en halv miljard besökare per månad. Wikipedias mål är att ge alla människor tillgång till mänsklighetens samlade kunskap och arbetar därför med att stödja underrepresenterade gruppers deltagande på Wikipedia.

Kontakta gärna Sofie Jansson, ledare för Wikipedialägret den 24–30 juli på folkhögskolan i Molkom.

Sofie Jansson, född och uppvuxen i Molkom, är ledare för Wikipedialägret för andra året i rad. Hon sitter i styrelsen för Wikimedia Sverige sedan 2017. E-post: sofie.jansson@wikimedia.se. Telefonnummer: 0733-408871

Vår Wikipediasida med mer information om Wikipedialägret som arrangeras av Wikimedia Sverige i Molkom den 24–30 juli 2017.

Linnéuniversitetet skapar meningsfull och motiverande utbildning med hjälp av Wikipedia

Sveriges största konferens för utveckling av högre utbildning, NU2014, gick av stapeln i Umeå tidigare den här månaden med flera högskolepedagogiska frågor som utgångspunkt. Ett av konferensens sex teman var “Utbildning 2.014” och rymde frågor om öppna resurser, relationen mellan bildning och nytta och utbildningars samtida gestaltning. Ett av programpunkterna för detta var Wikipediaprojektet som under flera år varit en integrerad del av undervisningen på Linnéunivetsitetet inom biologiämnet.

”Hur kan en institution jobba för att skapa meningsfulla och studiemotiverande kurser för sina studenter?”

Med den här frågan som utgångspunkt har för studenterna inom Biologi och Biomedicinsk vetenskap på Linnéuniversitetet varje år utökat och skapat Wikipedia-artiklar som ett obligatoriskt poänggivande examinationsmoment. Lärarna som står bakom projektet är Pia Palm, IKT-pedagog, Börje Ekstam, lektor, samt Jonas Waldenström, docent, på institutionen för biologi och miljö. Projektet har burit med sig vinster i tre perspektiv:

  1. pedagogiska fördelar för institutionen och
  2. meningsfullt lärande för studenterna, samtidigt som 
  3. kunskap kommer till nytta för alla Wikipedias läsare.

1. Samverkan och trovärdighet för utbildningen

Genom att “Wikipediaprojektet”, som den kallas, erbjuds varje år och nu är inne på fjärde omgången, så kan Pia och Börje peka på ett antal vinster för en institution att jobba på det här sättet. De hävdar bland annat att det ökar trovärdigheten för utbildningen eftersom studenternas ansträngningar ingår i en offentlig vetenskaplig kontext. Lärarna resonerar även kring att det tillför en högre grad av trovärdighet åt studenternas arbeten och hela utbildningen. “Wikipediaprojektet” är också så mångfasetterat att det på ett naturligt sätt förenar en rad olika kompetenser och professioner inom institutionen som samverkar kring undervisningen; ämneskunniga handledare, bibliotekspersonal och IKT-pedagog. Eftersom kravet om verifierbart innehåll är centralt för Wikipedias innehåll läggs stort fokus på databas-sökning och studenternas referenslistor godkänns först av handledaren innan den publiceras på Wikipedia.

2. Studenternas motivation och lärandemål

Den verkliga framgången med “Wikipediaprojektet” är ändå allra synligast på studentnivå. Studier inom högre utbildning kretsar mycket kring att producera text av olika former, vanligen som en uppsats, ett paper, eller en rapport. Att skriftligt producera under sin studietid är både ett sätt att lära sig och fördjupa sig inom sitt ämne och i den skriftliga processen som omger vetenskaplig publicering och metod. De som läser studentens arbeten är ofta begränsad till läraren/handledaren och till viss del studiekamrater. Utbildningens mål är att studenterna utvecklar sin förmåga att söka, systematisera och presentera sina ämneskunskaper och parallellen till vad det innebär att bidra med högkvalitativt innehåll på Wikipedia är många. Det som studenterna får av att utföra sina studier på Wikipedia, i stället för exempelvis ett paper, är alltså träning i samma centrala vetenskapliga process, men med fördelen att en långt mycket större publik får tillgång till arbetet. Även interaktion med en intresserad och kunnig krets av Wikipedias användare som ger återkoppling och kritiskt granskar texternas innehållsmässiga och kommunikativa kvalitet är värdefullt. Både den meningsfulla kontexten av att ha så många läsare och av att få snabb återkoppling gör att “Wikipediaprojektet” upplevs stimulerande och utvecklande av studenterna, och det är en bidragande orsak till att uppgiften är återkommande på programmet.

3. Bidrag med hög kvalitet

För bästa nyskrivna artiel. Bearbetat från: Jsdo1980 (Diskussion) av Kword.svg: Andreas Nilsson (Kword.svg) CC-BY-SA-2.0, via Wikimedia Commons

Det är tydligt att ett sådant här projekt kring Wikipedia bär med sig pedagogiska fördelar för en institution, och att det är ett utvecklingsarbete som ger konkreta avtryck i studenternas lärande och utbildning. Förutom ämneskunskaperna och den kommunikativa träningen, så är ett aktivt och produktivt deltagande i Wikipedia det bästa sättet att lära sig hantera frågor om trovärdighet och navigera i det enorma samtida medielandskapet. Det här inlägget är också ett bra tillfälle för att lyfta fram på vilka sätt studenternas arbeten också främjar tillgängligheten på fri kunskap.

Årets bidrag från kursen handlade om parasiter och parasitsjukdomar och genererade både nyskapade och utökade artiklar. Bland de nyskapade artiklarna blev det också några utmärkelser av gemenskapen. Artikeln Flavobacterium columnare blev utsedd till månadens bäst nyskrivna artikel i mars 2014 och artikeln Ancylostoma duodenale utsågs till bästa nyskriva artikel i maj 2014.

Det är också intressant att notera att samtliga artiklar som utökades inom kursen ursprungligen var skapade av Lsjbot. Dessa artiklar bearbetades både språkligt och illustrativt av studenterna. Material på Wikimedia Commons identifierades och kunde läggas till i artikeln och på så sätt höja kvaliteten. Bidragen innehåller också utförliga källhänvisningar och de bot-skapade artiklarna utökades i genomsnitt med 12 500 byte. Några av dessa är Hjärtmask, Röda hönskvalster och Stora leverflundran.

Erkännande för skickligheten

Badge för Wikipediapedagog 2014
Badge för Wikipediapedagog 2014

Det är extra roligt att kunna lyfta fram “Wikipediaprojetet” på Linnéuniversietet nu eftersom Wikimedia Sverige i dagarna börjat med att utfärda s.k. Open Badges för just pedagogiska initiativ som detta, läs mer om det här. Pia Palm är en av pedagogerna som mottagit en badge i den här första omgången av utfärdanden och  det här tongivande projektet visar hon och hennes kollegor hur det är möjligt att integrera god utbildning med Wikipediapublicering och att arbetssättet ger ett mervärde för institutionen, studenten och allmänheten.

Wikimedia Sverige utfärdar det digitala märket till pedagoger både inom gymnasieskolan och högre utbildning som under 2014 integrerat Wikipediapublicering i sin undervisning på ett framgångsrikt sätt.

Hör av dig om du är en av dessa pedagoger och ansök om din badge!

 

Sara Mörtsell

Utbildningsansvarig, Wikimedia Sverige

En titt på Wikimini: språk, ämneskunskaper och digitala färdigheter

Wikimini-800x200-300dpiPNG

Jag skrev tidigare om att vi på Wikimedia Sverige utfärdar 0pen Badges för skickliga pedagoger som använder Wikipedia produktivt med sina elever. Det här är inte bara begränsat till lärare i gymnasieskolan, utan handlar också om att uppmärksamma hur lärare inom grundskolan använder sig kreativt av Wikimini, uppslagsverket av barn för barn.
 

Det är oerhört glädjande att relativt många lärare och elever hittar till Wikimini och ser ut att ha relativt lätt att komma igång med att redigera. Jag tror verkligen på Wikimini som ett relevant underlag för en undervisning som utvecklar språket, ämneskunskaper och elevens digitala färdigheter, och därför har jag satt ihop några enkla skärminspelningar som visar hur innehåll kan utvecklas efter det initiala skedet, exempelvis:

  • Hur ser en standardinledning ut?
  • Hur och varför skapar man länkar?
  • Hur går det att se hur en artikel vuxit fram?
  • Hur och varför ska man bevaka artiklarna?

Språkliga färdigheter

Ett bra ställe att börja för att bli bekant med Wikiminis innehåll är artikeln om Göteborg. Genom att läsa den här texten kan elever bli bekanta med textypens syfte – texten vill förmedla allmän information om staden Göteborg och beskriva den med stadsdelar och annat. Den tänkta mottagaren till texten är just de här eleverna så de kan också avgöra om texten lyckas med det eller om den behöver förbättras. Med den här texten som modell så kan undervisningen handla om att gemensamt hitta vilka språkliga kännetecken som finns i texten. Inledningen i en beskrivande faktatext, som texterna på Wikimini är, är väldigt typisk både till form och funktion, eftersom den syftar till att direkt göra läsaren klar över vad texten handlar om genom att formulera en beskrivande klassifikation. Fet stil används vilket också hör hemma inom den encyklopediska genren. Det som den här texten inte har, men som jag skulle förvänta mig av den här texttypen är en avslutande redogörelse för vilka källor som ligger till grund för informationen.

 

I texten om London däremot,  möts vi inte av den form och funktion som finns i artikeln om Göteborg, även om syftet med texten är densamma. Vilka justeringar skulle behövas för att utveckla textens kvalitet? Med den här texten som utgångspunkt så finns möjligheten att prata om att texter inte bara blir ”bättre” av att vi skriver dem, utan de kan också förbättras genom att vi tar bort eller flyttar text. Hur kan inledningen se ut? Vilka ord kan länkas osv? Även texter som har brister av olika slag kan vara bra underlag för elever att göra elever medvetna om hur de kan delta i att skapa ett värde för andra i innehåll som finns på nätet.

Ämneskunskaper

Vi ser också i texten om Göteborg att den har både blåa och en röd länk. De blåa leder till artiklar om det ordet, och det ställer läsaren inför valet att klicka sig vidare eller stanna på den aktuella texten, det kan alltså vara lässtrategiskt bra att ibland klicka sig vidare för att få en större överblick över ämnet, eller att inte klicka sig vidare utan fokusera på den aktuella texten. Genom att prata om formen i modelltexten så kan alltså undervisningen också behandla explicita verktyg för att använda lässtrategier och sedan leda diskussionen till vilka ord som bör vara länkade i den text som eleverna bidrar till. Genom att bygga ämneskunskaper kring ett ämne så kan eleven föreslå vilka nyckelord som bör länkas och det förbättrar kvaliteten på en sådan här text, både innehållsmässigt och till formen.

Internet som en öppen och kollaborativ yta

På Wikimini, precis som på Wikipedia, är alla redigeringar synliga för alla. Den öppna processen vittnar om att innehåll på nätet, såsom Wikiminis texter, är resultatet av att vi är många som hjälper varandra att skriva och att det här är texter som kan förändras hela tiden. Jag ser det här som ett pedagogiskt verktyg för att prata om den kollaborativa processen som jag tror att alla behöver undervisning i på ett eller annat sätt. Vad som blir synligt när jag tittar i historiken och jämför olika versioner är just hur vi kan förflytta oss bort från en väldigt dominerande tankebild av att texter är skapade av enskilda författare och att genom gemensamt skapande aktualiseras frågan om gemensamt ägande av text och innehåll.

 

Och som en avslutande uppmaning, gå till de här artiklarna (exempelvis Göteborg och London) och kolla om de ser ut som när jag filmat dem idag. Om vi har riktig tur så har de redan förändrats, utvecklats och förbättrats av många olika elever runt om i skolan och nytt innehåll har skapats för andra att läsa och dela. Om du använder Wikimini med dina elever, eller om du vill börja men vill veta mer innan du kör igång, hör av dig till oss och berätta om dina erfarenheter!

Sara Mörtsell

Utbildningsansvarig Wikimedia Sverige