Utbildningssektorn har en viktig roll att fylla för ett mer jämställt Wikipedia

Det finns fyra gånger så många artiklar om män som om kvinnor på Wikipedia. 90 % av alla som skriver på Wikipedia är män. På internationella kvinnodagen arrangerades skrivstugor över hela världen med målet att ändra på det; att stänga Wikigapet. Utbildningssektorn har en viktig roll att fylla här, argumenterar Elza Dunkels i detta gästinlägg.

DSC_2132
Utrikesminister och Wikipediaskribenter under WikiGap 8 mars 2018. Foto: Axel Pettersson, CC BY

I Wikipedias barndom var projektet väldigt baktalat i utbildningssammanhang. Många som gick i skolan i början av 2000-talet minns säkert hur Wikipedia framställdes som icke tillförlitligt och att elever uppmanades att inte använda projektet över huvud taget. Jag tror att vi kan skylla detta på att det var svårt att begripa upplägget. Det var svårt att förstå vad Wikipedia egentligen var för något, eftersom det på samma gång liknade traditionella uppslagsverk och var helt annorlunda.

Tiden har gått och nu är Wikipedia en etablerad del av utbildningssystemet där många elever får lära sig hur de ska navigera för att använda Wikipedia på bästa sätt; utnyttja dess fördelar utan att falla i dess fällor. Men vi behöver ta det ett steg längre. Wikipedia är inte så bra som det skulle kunna vara. Vi behöver stötta alla de hårt arbetande frivilliga krafterna som researchar, skriver och redigerar artiklar och som skärskådar och diskuterar varje ändring så att den ska följa reglerna. För faktum kvarstår: det finns fyra gånger så många artiklar om män som om kvinnor på Wikipedia och att 90 % av alla som skriver på Wikipedia är män.

Min dröm är att utbildningsväsendet ska steppa upp här. Jag skulle vilja att varje skola gör en insats för att stänga Wikigapet. Från förskola till högskola går det att bidra på olika sätt. Tänk så bra om alla som gått igenom skolan kan redigera artiklar och vet vad som gäller för bildmaterial och källhänvisningar! Elever och studenter på alla nivåer skulle också kunna uppmuntras att lyfta fram viktiga kvinnor, vilket skulle ge positiva effekter långt utanför Wikipedia. Vi som arbetar med utbildning har så mycket att tacka Wikipedia för och nu har vi chansen att ge något viktigt tillbaka.

Nu stänger vi Wikigapet!

Texten är skriven av Elza Dunkels, forskare inom pedagogik och ledamot i Wikimedia Sveriges styrelse.

Wikipedialäger i Molkom för fler kvinnor i världens största uppslagsverk

Sofie Jansson ledare för årets Wikipedialäger som hålls på folkhögskolan i Molkom den 24–30 juli. Bilden är från förra årets läger. Foto: Hannibal, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.
Sofie Jansson (i gul tröja) ledare för årets Wikipedialäger som hålls på folkhögskolan i Molkom den 24–30 juli. Bilden är på förra årets läger.
Foto: Hannibal, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

På Molkoms folkhögskola samlas tretton kvinnor under sju dagar, den 24–30 juli, för att fördjupa sig i, skriva och redigera artiklar på Wikipedia. Endast ca 10 procent av de som bidrar till Wikipedia är kvinnor och Wikipedialägret är ett initiativ för att öka engagemanget.

Det är för andra året i rad som det ordnas ett Wikipedialäger i Sverige riktat till personer som identifierar sig som kvinnor. När lägret är över har deltagarna lärt sig redigera Wikipedia, både vad gäller förbättringar av artiklar som redan finns och att skapa nya. I uppgifterna ingår även att ladda upp bilder och filmer till mediadatabasen Wikimedia Commons samt att lära sig hur dessa kan användas i artiklar på Wikipedia.

– Vi har som mål att skapa eller förbättra minst 100 artiklar och ladda upp minst 15 filer på Wikimedia Commons, sammanlagt kommer vi att lägga till eller ta bort minst 50 000 bytes, förmodligen kommer det att bli mer, berättar Sofie Jansson, som är ledare för lägret och styrelseledamot i Wikimedia Sverige.

Ökat ideellt engagemang

På frågan om varför lägret riktar sig till just kvinnor, svarar Sofie Jansson:

– Bristen på mångfald bland de som skriver artiklar på Wikipedia gör att ämnesområdena som täcks på Wikipedia kan bli ofrivilligt homogena. Inom vissa områden saknas artiklar om kvinnor som borde ha artikel och artiklar om kvinnor tenderar i större utsträckning att fokusera mer på släktskap än gärning. Det finns även ämnesområden som är eftersatta.

– Även om de flesta som skriver artiklar på Wikipedia gör det med ett stort engagemang och med en vilja att skriva på ett encyklopediskt sätt så kommer den massiva underrepresentationen av kvinnor göra att artiklarna skrivs ur ett visst perspektiv. Detta kan även påverka ordval, tolkningar och vad som behandlas i ämnet, enligt Sofie Jansson.

Wikipedia är en av världens mest besökta webbplatser med omkring en halv miljard besökare per månad. Wikipedias mål är att ge alla människor tillgång till mänsklighetens samlade kunskap och arbetar därför med att stödja underrepresenterade gruppers deltagande på Wikipedia.

Kontakta gärna Sofie Jansson, ledare för Wikipedialägret den 24–30 juli på folkhögskolan i Molkom.

Sofie Jansson, född och uppvuxen i Molkom, är ledare för Wikipedialägret för andra året i rad. Hon sitter i styrelsen för Wikimedia Sverige sedan 2017. E-post: sofie.jansson@wikimedia.se. Telefonnummer: 0733-408871

Vår Wikipediasida med mer information om Wikipedialägret som arrangeras av Wikimedia Sverige i Molkom den 24–30 juli 2017.

Linnéuniversitetet skapar meningsfull och motiverande utbildning med hjälp av Wikipedia

Sveriges största konferens för utveckling av högre utbildning, NU2014, gick av stapeln i Umeå tidigare den här månaden med flera högskolepedagogiska frågor som utgångspunkt. Ett av konferensens sex teman var “Utbildning 2.014” och rymde frågor om öppna resurser, relationen mellan bildning och nytta och utbildningars samtida gestaltning. Ett av programpunkterna för detta var Wikipediaprojektet som under flera år varit en integrerad del av undervisningen på Linnéunivetsitetet inom biologiämnet.

”Hur kan en institution jobba för att skapa meningsfulla och studiemotiverande kurser för sina studenter?”

Med den här frågan som utgångspunkt har för studenterna inom Biologi och Biomedicinsk vetenskap på Linnéuniversitetet varje år utökat och skapat Wikipedia-artiklar som ett obligatoriskt poänggivande examinationsmoment. Lärarna som står bakom projektet är Pia Palm, IKT-pedagog, Börje Ekstam, lektor, samt Jonas Waldenström, docent, på institutionen för biologi och miljö. Projektet har burit med sig vinster i tre perspektiv:

  1. pedagogiska fördelar för institutionen och
  2. meningsfullt lärande för studenterna, samtidigt som 
  3. kunskap kommer till nytta för alla Wikipedias läsare.

1. Samverkan och trovärdighet för utbildningen

Genom att “Wikipediaprojektet”, som den kallas, erbjuds varje år och nu är inne på fjärde omgången, så kan Pia och Börje peka på ett antal vinster för en institution att jobba på det här sättet. De hävdar bland annat att det ökar trovärdigheten för utbildningen eftersom studenternas ansträngningar ingår i en offentlig vetenskaplig kontext. Lärarna resonerar även kring att det tillför en högre grad av trovärdighet åt studenternas arbeten och hela utbildningen. “Wikipediaprojektet” är också så mångfasetterat att det på ett naturligt sätt förenar en rad olika kompetenser och professioner inom institutionen som samverkar kring undervisningen; ämneskunniga handledare, bibliotekspersonal och IKT-pedagog. Eftersom kravet om verifierbart innehåll är centralt för Wikipedias innehåll läggs stort fokus på databas-sökning och studenternas referenslistor godkänns först av handledaren innan den publiceras på Wikipedia.

2. Studenternas motivation och lärandemål

Den verkliga framgången med “Wikipediaprojektet” är ändå allra synligast på studentnivå. Studier inom högre utbildning kretsar mycket kring att producera text av olika former, vanligen som en uppsats, ett paper, eller en rapport. Att skriftligt producera under sin studietid är både ett sätt att lära sig och fördjupa sig inom sitt ämne och i den skriftliga processen som omger vetenskaplig publicering och metod. De som läser studentens arbeten är ofta begränsad till läraren/handledaren och till viss del studiekamrater. Utbildningens mål är att studenterna utvecklar sin förmåga att söka, systematisera och presentera sina ämneskunskaper och parallellen till vad det innebär att bidra med högkvalitativt innehåll på Wikipedia är många. Det som studenterna får av att utföra sina studier på Wikipedia, i stället för exempelvis ett paper, är alltså träning i samma centrala vetenskapliga process, men med fördelen att en långt mycket större publik får tillgång till arbetet. Även interaktion med en intresserad och kunnig krets av Wikipedias användare som ger återkoppling och kritiskt granskar texternas innehållsmässiga och kommunikativa kvalitet är värdefullt. Både den meningsfulla kontexten av att ha så många läsare och av att få snabb återkoppling gör att “Wikipediaprojektet” upplevs stimulerande och utvecklande av studenterna, och det är en bidragande orsak till att uppgiften är återkommande på programmet.

3. Bidrag med hög kvalitet

För bästa nyskrivna artiel. Bearbetat från: Jsdo1980 (Diskussion) av Kword.svg: Andreas Nilsson (Kword.svg) CC-BY-SA-2.0, via Wikimedia Commons

Det är tydligt att ett sådant här projekt kring Wikipedia bär med sig pedagogiska fördelar för en institution, och att det är ett utvecklingsarbete som ger konkreta avtryck i studenternas lärande och utbildning. Förutom ämneskunskaperna och den kommunikativa träningen, så är ett aktivt och produktivt deltagande i Wikipedia det bästa sättet att lära sig hantera frågor om trovärdighet och navigera i det enorma samtida medielandskapet. Det här inlägget är också ett bra tillfälle för att lyfta fram på vilka sätt studenternas arbeten också främjar tillgängligheten på fri kunskap.

Årets bidrag från kursen handlade om parasiter och parasitsjukdomar och genererade både nyskapade och utökade artiklar. Bland de nyskapade artiklarna blev det också några utmärkelser av gemenskapen. Artikeln Flavobacterium columnare blev utsedd till månadens bäst nyskrivna artikel i mars 2014 och artikeln Ancylostoma duodenale utsågs till bästa nyskriva artikel i maj 2014.

Det är också intressant att notera att samtliga artiklar som utökades inom kursen ursprungligen var skapade av Lsjbot. Dessa artiklar bearbetades både språkligt och illustrativt av studenterna. Material på Wikimedia Commons identifierades och kunde läggas till i artikeln och på så sätt höja kvaliteten. Bidragen innehåller också utförliga källhänvisningar och de bot-skapade artiklarna utökades i genomsnitt med 12 500 byte. Några av dessa är Hjärtmask, Röda hönskvalster och Stora leverflundran.

Erkännande för skickligheten

Badge för Wikipediapedagog 2014
Badge för Wikipediapedagog 2014

Det är extra roligt att kunna lyfta fram “Wikipediaprojetet” på Linnéuniversietet nu eftersom Wikimedia Sverige i dagarna börjat med att utfärda s.k. Open Badges för just pedagogiska initiativ som detta, läs mer om det här. Pia Palm är en av pedagogerna som mottagit en badge i den här första omgången av utfärdanden och  det här tongivande projektet visar hon och hennes kollegor hur det är möjligt att integrera god utbildning med Wikipediapublicering och att arbetssättet ger ett mervärde för institutionen, studenten och allmänheten.

Wikimedia Sverige utfärdar det digitala märket till pedagoger både inom gymnasieskolan och högre utbildning som under 2014 integrerat Wikipediapublicering i sin undervisning på ett framgångsrikt sätt.

Hör av dig om du är en av dessa pedagoger och ansök om din badge!

 

Sara Mörtsell

Utbildningsansvarig, Wikimedia Sverige