Fler kvinnor på Wikipedia, skribenter och/eller artiklar?

Wikipedia lider av en obalans i könsrepresentationen bland de som bidrar till det fria uppslagsverket, trots att vem som helst kan redigera. Det är ett faktum som Wikimediagemenskapen själva känner till sedan Wikimedia Foundations användarundersökning 2011 där endast 9 % av användarna uppgav att de var kvinnor. Wikimedia Sverige strävar efter en mångfald bland användarna för att det betyder att innehållet också då får större bredd och djup. För att nå nya grupper har vi haft stöd från Ungdomsstyrelsen att specifikt jobba för att minska klyftan mellan mäns och kvinnors bidrag till Wikipedia. Vårt praktiska arbete mot detta mål har varit att hålla skrivstugor på olika platser i Sverige, men vi har också känt ett behov av att testa andra koncept för att förstå de olika delar som kan vara berörda av den här obalansen. Därför bjöd vi in till en workshop kring Wikipedias relevanskriterier, och här kommer en del av vad samtalen handlade om.

Statistik om svenskspråkiga Wikipedia, den 16 september 2013. Fördelning av biografiska artiklar efter kön och ålder (födelseårtionde). Den vertikala axeln är logaritmisk. Levande personer (A) är 1 kvinna (blå) per 3 män (röd), för de senaste årtiondena rent av 1:2. Men för början av 1800-talet (B), är förhållandet värre än 1:10.
Statistik om svenskspråkiga Wikipedia, den 16 september 2013. Fördelning av biografiska artiklar efter kön och ålder (födelseårtionde). Den vertikala axeln är logaritmisk. Levande personer (A) är 1 kvinna (blå) per 3 män (röd), för de senaste årtiondena rent av 1:2. Men för början av 1800-talet (B), är förhållandet värre än 1:10.
Skapad av: LA2, Licens: Public domain

Skevhet i artikelinnehållet

Till en del handlar problematiken kring vilket innehåll Wikipedia har sett till artiklarnas ämnesområden och hur ämnen tas upp. Det finns ingen undersökning gjord på innehållet men det är välkänt vilka ämnen som har många artiklar, exempelvis operativsystemet Linux, och få artiklar, exempelvis mode. I den mån det går att generalisera kan detta möjligen vara en effekt av vilka grupper som finns representerade bland användarna. En annan faktor är att Wikipedia reflekterar de källor som finns tillgängliga och där finns en inbyggd problematik som innebär att ett mångårigt skevt historieberättande har lämnat oss med långt fler skrivna och dokumenterade källor om män än om kvinnor. Den kunskap som inte har nedskrivna källor är därmed av dessa skäl också underrepresenterad på Wikipedia. När det gäller hur Wikipedia till innehållet tar upp män och kvinnor så noterar vi att det finns 160 000 biografier, varav ca 130 000 är om män, men att gapet mellan män och kvinnor minskar ju senare de är födda.

Det språkliga innehållet i själva artikeln går också att se mot den här bakgrunden. Strävan efter neutralitet problematiseras om det är ett för snävt urval av befolkningen som granskar den. Det här tar Adrianne Wadewitz upp i sitt inlägg om hur handlingen i 1700-talsroman “Fantomina” sammanfattas i den engelska Wikipediaartikelns inledning. Vi tolkar litteratur olika och vi tenderar att använda olika språk beroende på vad vi ser och vet, och således behöver vi också ständigt förhandla om vad en neutral beskrivning egentligen är.

Relevanskriterierna

Wikipedia är förutom artiklarna också sidorna bakom allting, till exempel diskussionssidorna, riktlinjerna, relevanskriterierna, och i samtalet vid hade under den här workshopen var vi extra intresserade av att diskutera Wikipedias relevanskriterier. Eftersom relevanskriterierna har tagits fram av gemenskapen som mest består av män så kan det vara värt att fundera över om någon skevhet återspeglas i kriterierna och eventuellt om det kan ha en exkluderande funktion genom att inte vara lika tydligt framtagna för ett bredare spektrum av ämnen. Hur är relevanskriterierna beskrivna för dansare och kulturpersoner jämfört med sportutövare? Vad vi fick höra var i alla fall att “relevanskriterierna är inte ovälkomnande”. Det i sig är en bra återkoppling till oss.

Fortsättningen

Under workshopen hittade vi inte någon universallösning till att göra Wikipedia jämställt baserat på vilka som skriver och redigerar, och förslaget att blockera nästan alla män för att jämna ut det lämnar vi som det skämt det är. Det vi också funderade på är hopblandningen av att få fler kvinnor att skriva och att det skrivs mer om kvinnor. Det är inte säkert att det blir fler biografier om kvinnor eller artiklar om mode (för att ta tidigare exempel) bara för att fler kvinnor skriver, och det är inte heller säkert att fler artiklar om kvinnor ökar intresset för att skriva bland kvinnor. Men eftersom vi inte vet testar vi olika vägar framåt, och bygger vidare på det som fungerar och hoppas att det som inte fungerar i alla fall inte ställer till det på vägen. Intresset bland kvinnor för att skriva på Wikipedia ökar som tur är och med föregångare som bland annat Pernilla och Linda och med fortsatta skrivstugor och Wikimaraton hoppas vi att Wikipedia blir bättre, både sett till bredd och djup.

 

Närmast har vi bokat två datum för skrivstugor för kvinnor i Umeå på Folkets hus, den 23 april och den 7 maj. Läs mer och hitta anmälan här.

Varför skriver inte kvinnor på Wikipedia?

(Ni vet det där citatet om att ingen vill se hur lagar och korvar kommer till – ja, det gäller uppslagsverk också. Så traditionella uppslagsverk har haft redaktioner som gjort arbetet bakom stängda dörrar och sedan presenterat ett färdigt resultat. Wikipedia vänder på det och gör allting helt öppet. Inklusive att ta emot kritik. Och vad många inte vet är att vi som skriver regelbundet på Wikipedia diskuterar Wikipedias svagheter regelbundet. I denna tradition skrev jag därför igår ett blogginlägg om Wikipedias kvinnounderskott. Nu kommer fortsättningen.)

I förra blogginlägget skrev jag om vilka effekter som kommer av att Wikipedia har fler män som skriver än kvinnor. I det här tänkte jag ta upp varför det är så få kvinnor som skriver på Wikipedia.

Men först…

Vi ville ha Elsa, men fick Viola

När vi presenterar statistik och undersökningar som visar att bara en tiondel av alla som skriver på Wikipedia är kvinnor uppstår lätt ett missförstånd. Missförståndet är det här:

Skillnaden är jättestor.

Faktum är att svenskspråkiga Wikipedia i oktober 2013 hade 115 användare som gjorde mer än 100 redigeringar och 755 som gjorde mer än 5 redigeringar. Med tanke på att det är nästan 10 miljoner människor som pratar svenska är det en försvinnande liten andel som redigerar på Wikipedia. Hittills har det bara varit ungefär 18000 personer som har redigerat på svenskspråkiga Wikipedia. (Motsvarande siffror för engelskspråkiga Wikipedia är: 2990 användare med över 100 redigeringar och 30.917 användare med mer än 5 redigeringar, 860034 som har gjort någon redigering, och omstritt antal talare, men åtminstone 350 miljoner och kanske 1,5 miljard.)

Med andra ord, om 755 svensktalande kvinnor skulle bestämma sig för att göra över 5 redigeringar i månaden, och 115 av dem skulle bestämma sig för att göra mer än 100 redigeringar i månaden, då skulle i stort sett hela den här diskussionen vara passé! Bara 755 kvinnor! Det är lika många flickor som föddes 2012 och som fick namnet Elsa! Nu var Elsa visserligen det näst vanligaste namnet på flickor 2012, men eftersom de föddes 2012 kan de andra sidan inte skriva på Wikipedia än heller. Av någon anledning har Wikipedia alltså inte lyckats locka fler än ungefär 75 kvinnor som gör 5 redigeringar i månaden. Det är färre kvinnor än det var flickebarn som 2012 fick namnet Viola.

Skrivstuga i Göteborg, oktober 2013
Bara 748 kvar. Skrivstuga i Göteborg, oktober 2013

Men skillnaden mellan män och kvinnor är alltså bara i jämförelse mellan just män och kvinnor, och inte med antalet som kan tala svenska. Det är ungefär 0,0076% av alla svensktalande som redigerar Wikipedia (och 0,0021 av alla engelsktalande som redigerar engelskspråkiga Wikipedia). Tre fjärdedelar av en tiondels promille, alltså. Än sen om bara en tiondel av den lilla mängden människor råkar vara kvinnor? Som jag visade igår så påverkar underskottet innehållet i en av världens mest använda referenssajter än vad man tror. Så även om den stora frågan är ”varför skriver inte fler på Wikipedia?”, så är frågan om varför just kvinnor inte bidrar till Wikipedia lite annorlunda. Det hedrar vi med en egen rubrik.

Varför är det inte fler kvinnor som skriver på Wikipedia?

Det finns såklart en hel del orsaker som är gemensamma för kvinnor och män som inte bidrar till Wikipedia. I själva verket kanske de flesta av de här orsakerna är gemensamma, men de verkar med några undantag gälla mer för kvinnor.

I ett blogginlägg 2011 presenterade Wikimedia Foundations VD, Sue Gardner, nio orsaker till att kvinnor, enligt dem själva, inte redigerar Wikipedia. Kommentarerna kom från ett antal olika webbplatser där kvinnor hade kommenterat Wikipedia, och utgör alltså ingen vetenskaplig undersökning. Det här är de nio orsakerna:

  1. Vissa kvinnor redigerar inte för att det är för svårt, rent tekniskt. MediaWiki, Wikipedias programvara, byggdes för relativt lång tid sedan, i internettid mått mätt, och det märks. Jämför exempelvis hur man måste klicka på en knapp som för en till en särskild sida för att man ska kunna redigera texten, med hur enkelt Facebook är att uppdatera. Nu är Facebook och Wikipedia två helt olika saker, med olika mål, men folk utgår ifrån att det ska vara lika lätt. Vi vet naturligtvis om att det är svårt. Jag tycker själv att det är svårt att göra tabeller eller sådana där informationsrutor. Det var därför som Wikimedia Foundation och en massa frivilliga har lagt tusentals timmar på att göra det lättare att redigera Wikipedia.  Än så länge har vi inte löst frågan, men vi arbetar på den.
  2. Vissa kvinnor redigerar inte för att de är upptagna. ”It’s true that study after study after study has found that around the world, women have less free time than men.” skriver Gardner. I Sverige har Statistiska Centralbyrån mätt hur mycket arbetstid (på jobbet och i hushållet) män och kvinnor utför. Det visar sig att det är ungefär lika mycket (pdf). Men eftersom kvinnorna jobbar deltid i högre grad och gör mer hushållsarbete får de mindre betalt, vilket kan göra att de känner sig mindre fria för att hålla på med sina hobbies.
  3. Vissa kvinnor redigerar inte för att de inte har tillräckligt självförtroende, och det krävs självförtroende att redigera Wikipedia. Här är det två saker som gör det svårt: dels krävs det att man känner att man har något att tillföra, d.v.s. att man har ett visst mått av expertis, dels att man ska ersätta det någon annan har skrivit med något man själv skriver. Tänk om man har fel! Det här bygger på att man agerar själv och inte arbetar tillsammans med andra, och det är så de flesta nykomlingar på Wikipedia upplever det: att man är ensam. Jag kommer återkomma till vad vi gör på Wikipedia för att ”bygga bort” den här känslan.
  4. Vissa kvinnor redigerar inte för att de ogillar konflikter och att det ibland uppstår konflikter på Wikipedia. Det finns gott om exempel på konflikter. Här är några av de drygaste på svenskspråkiga Wikipedia. Faktiskt är det så vanligt att det finns många olika metoder för att lösa de här konflikterna, och konflikterna löses nästan alltid med hjälp av källhänvisningar. Men om man inte gillar konflikter alls, då kan det vara jobbigt stundtals. I en av undersökningarna som har gjorts om Wikipedias användare var konflikterna inte en av orsakerna till att folk inte redigerade, och det känns skönt, men det är också en bedräglig känsla, eftersom den bygger på att folk har svarat på frågorna. Alla som gjort marknadsundersökningar vet att en vanlig orsak till att man inte svarar är att man är mycket missnöjd och då ligger det här med konflikter nära till hands att misstänka. Än så länge har vi inte hittat en riktigt bra lösning, och vi välkomnar förslag på hur man ska avgöra sådana saker som vad saker ska heta (det gamla/vanligaste eller det nya/nuvarande namnet?), vilka källor man ska lita mest på (kan officiella källor ha fel?) och vilka saker som ska få en egen artikel, samt naturligtvis hur Wikipedia ska förändras.
  5. Vissa kvinnor redigerar inte för att deras bidrag riskerar att återställas. För några av exemplen, se det förra blogginlägget. Eftersom det är en av Wikipedias hörnstenar att man gemensamt bygger upp artiklarna, och dessutom har möjligheten att ta bort andras bidrag, finns den risken inbyggd i systemet. Och det här riskerar att förvärras, om användarbasen inte utvidgas, eftersom lika många användare förväntas kunna bedöma allt fler artiklar. Återigen behövs mer samarbete. Jag vet att det är på gång tydligare sätt att samarbeta mellan vana wikipedianer och nykomlingar, och det ska jag också skriva mer om.
  6. Vissa kvinnor redigerar inte för att de tycker att Wikipedias atmosfär är misogyn. Gardner rapporterar om flera upplevelser, till exempel: ”One hostile-to-women thing about Wikipedia I have noticed is that if a movie has a rape scene in it, the wiki article will often say it was a sex scene. When people try to change it, editors change it back and note that unlike “sex”, the word “rape” is not neutral, so it should be left out according to NPOV. Example (this one actually ended up changing “sex” to “make love”, which, oh wow.)” Så här ska det inte vara! En av Wikipedias grundprinciper är att wikipedianer ska vara vänliga mot varandra. Sådant beteende är därför något som ska stävjas ordentligt. Det finns sidor för att hantera sånt på alla språkversioner av Wikipedia (inte specifikt för sexism, utan för konflikthantering), men än så länge har de flesta som arbetar med konflikthantering inte fått någon utbildning i hur man hanterar sådana här frågor. Till skillnad från gymnasieskolor (som den här i Kungsbacka) har webbplatser inga skyldigheter att skapa planer för hur man hanterar kränkande behandling. Vi har heller inte än så länge diskuterat det på Wikipedia, bland annat eftersom de som skriver på Wikipedia gör det frivilligt och efter eget huvud. På sikt kommer vi därför behöva göra mer åt det. Kanske kommer det dessutom att förändra kraven på andra webbplatser.
  7. Vissa kvinnor redigerar inte för att de upplever Wikipedia som sexuellt. Även här gav jag exempel i det förra blogginlägget, och Gardner ger ytterligare exempel. Det här kan få kvinnor att känna sig obekväma med att ta den ”pryda” ståndpunkten, och att ens vilja ta tag i så känsliga frågor, framför allt med tanke på rädslan för att utsättas för misogynin som nämns ovan.
  8. Vissa kvinnor redigerar inte för att deras språk har grammatiskt genus, medan Wikipedia benämner alla som män (till exempel användare/användarinna, administratör/administratris). Det gör inte riktigt att man känner sig utvald. För ett tag sedan utvecklades därför en funktion som gjorde det möjligt att bli kallad ”hon”, etc, i programvaran, men helt och hållet har inte den här slagit igenom, och den kräver att man skaffar ett konto och därefter gör en inställning, något som de flesta inte gör.
  9. Vissa kvinnor redigerar inte för att de söker en social gemenskap och Wikipedia erbjuder mindre av det än de flesta andra webbplatser. På Wikipedia skaffar man inte vänner eller kontakter, utan systemet är centrerat kring artiklarna. Det finns ett faddersystem, och man kan få hjälp av andra frivilliga, men det är mycket mer ad hoc än på många andra ställen. Det är också en sak som vi inte har marknadsfört tillräckligt utåt.

Så långt Sue Gardners blogginlägg. Men jag är övertygad om att det finns fler orsaker. Och jag tror också att det finns flera orsaker som inte är viktiga/riktiga, till exempel att kvinnor skulle skriva mindre än män (det gör de inte) eller att de skulle ha mindre att bidra med (det har de inte). Så vilka fler viktiga orsaker finns det?

En av dem har jag skrivit om tidigare, nämligen att Wikipedia inte är ett uppslagsverk, utan flera. Av någon anledning har de uppslagsverk som handlar om ämnen som många kvinnor är intresserade av – böcker, mode, trädgårdsarbete, mat, etc – inte vuxit lika mycket som dem som män är intresserade av. Och när en kvinna som är intresserad av något av de ämnena söker på internet, klickar på länken till Wikipedia och upptäcker att det inte finns så mycket information där, går hon vidare till andra informationskällor, till exempel forum eller bloggar, eller andra wikis till och med. Det här blir något av en ond cirkel. Än så länge har vi inte lyckats bryta den här onda cirkeln riktigt, och det är synd.

En annan orsak är att fler män än kvinnor är ”early adopters” när det gäller teknik och IT. 2001-2005 när Wikipedia var nytt och de flesta early adopters drog sig dit (och till Susning), då skapades grunden för det som fortfarande är Wikipedias gemenskap. Då fanns det massor av röda länkar, d.v.s. oskapade artiklar, och man kunde ganska enkelt bygga ut artiklarna. Att det var så lätt gjorde många nästan beroende av Wikipedia. Jag hör själv till det gänget. Om man kom till Wikipedia senare, är min uppfattning att man har en lite annan bild av hur arbetet på Wikipedia går till. Det lustfyllda har inte försvunnit, och det finns nu ännu fler röda länkar, men det har tillkommit krav från omvärlden på att materialet ska vara korrekt, källbelagt och utförligt. De kraven fanns tidigare mest hos oss som skrev på Wikipedia då. Insteget har blivit lite högre också, i och med att vi har utvecklat krångliga tekniska lösningar eftersom alla som var där ändå kunde HTML och MediaWikis speciella syntax. När kvinnorna alltmer har kommit till Wikipedia, har det varit svårare att bli beroende, eftersom man inte längre bara kan hoppa in och skriva in saker. Det här är svårt att göra något åt, men det finns ett par initiativ för att bjuda in nykomlingar in i gänget.

En tredje orsak som kan verka sexistisk, men som jag har mött flera gånger är att kvinnor i högre grad vill att deras webbplatser ska vara snygga. Wikipedia är inte särskilt snygg, utan stram, gråvit och utan i stort sett allting som man förväntar sig av moderna webbplatser. Det har inte med wikiformatet att göra. Som ett exempel finns Wikifashion, en webbplats där 94% av bidragsgivarna är kvinnor. Samma programvara, men betydligt snyggare. Det finns förslag på att göra Wikipedia snyggare och mer modern också. Här är exempelvis Athena, som jag gillar. Vi vet inte riktigt hur långt man har kommit med Athena, men det är inte det enda förslaget.

Med all den här informationen, vad finns det då vi kan göra för att förmå alla Elsa och Viola (och Yasmine, Sirkka och Deborah, också förresten), att bidra till Wikipedia? Det kommer jag skriva mer om i nästa blogginlägg. Tills vidare får du gärna kommentera det här blogginlägget nedan.

Spelar Wikipedias kvinnounderskott någon roll?

(Det här blogginlägget är en del i Wikimedia-rörelsens transparensarbete. Nästan allting som görs på Wikipedia är transparent, inklusive alla diskussioner. Den där transparensen sträcker sig till och med till allt budgetarbete (här är Wikimedia Foundations budget och här är Wikimedia Sveriges budget). All den här transparensen kan verka stökig och en del avskräcks av den eftersom de är vana vid att bara se vad ett företag vill visa upp utåt, men dels ägs Wikipedia inte av ett företag med vinstintresse, dels tror vi att ärlighet varar längst och att folk gör en bättre insats när de har hela bilden. )

De senaste åren har Wikimedia Sverige och Wikipedia arbetat allt tätare med kulturarvssektorn (till exempel Riksantikvarieämbetet, Livrustkammaren, Nordiska museet, via samarbeten och skriften Kulturskatter på nätet, mm) och skolvärlden (från Skolverket till vårt utbildningsprogram, med massor av gemensamma projekt). I de yrkesgrupper som finns inom de världarna är en majoritet kvinnor. Men på Wikipedia är det tvärtom, Det är en överväldigande andel som är män som har bidragit till Wikipedia än så länge.

Innan jag går vidare, bara ett par ord om hur vi vet det här. Wikimedia Foundation har gjort ett par enkätundersökningar bland dem som bidrar till Wikipedia. De här undersökningarna har inte varit perfekta. Bland annat kan kvinnor tänkas ha underrapporterat sig. Men skillnaderna är tillräckligt stora för att vi ska veta att det är mycket färre kvinnor än män bland de tusentals skribenterna, korrekturläsarna, konfliktlösarna, etc på Wikipedia.

Spelar kvinnounderskottet någon roll?

Ensamt skepp
Ensamt skepp

När jag själv får frågan om det stora kvinnounderskottet har jag tidigare svarat att vi inte kan vara helt säkra på vad följderna blir, men att det troligen finns några följder. Det är lätt att ta upp skillnader mellan artiklar som man kan tänka sig att framför allt män är intresserade av kontra artiklar som man kan tänka sig att framför allt kvinnor är intresserade av. Man kan mäta hur lång artikeln om Barbie är och jämföra den med hur lång artikeln om Lego är. (Skillnaden jämförs ibland med skillnaden mellan hur damfotboll respektive herrfotboll rapporteras i TV.) Men det finns andra följder som inte är så lätta att mäta:

Hur jämlikt ska det vara?

Wikipedias biografier har en övervikt av artiklar om män. (För varje artikel om en kvinna i svenskspråkiga Wikipedia, går det fyra artiklar om män.) Vi vet alla att antalet män som är berömda i historien är större än antalet kvinnor – men hur många fler är de? D.v.s. det bör vara fler artiklar om män än om kvinnor, eftersom det är så världen ser och har sett ut, men är det fyra gånger fler män än kvinnor? Mer eller mindre? Tyskspråkiga Wikipedia har sex mansbiografier för varje kvinnobiografi, vilket kan vara ett tecken på att problemet är större där. (Anledningen till att jag inte tar upp engelskspråkiga Wikipedia, är att det kategorisystem som vi använder för att räkna ut det här, inte används på engelskspråkiga Wikipedia.) De flesta andra uppslagsverk anger inte respektive andel, men vi vet att fler män än kvinnor förekommer i media. Många förslag har kommit på hur Wikipedia ska hantera det här, men inget har vunnit konsensus.

Hur mäter man relevansen i något man inte känner till?

Artiklar om traditionellt kvinnliga ämnen (och här råkar man in i diskussioner om vad som är traditionellt kvinnliga ämnen, men för att ta ett ganska tydligt exempel: klädmärken/märkeskläder och sminkprodukter) blir oftare än artiklar om traditionellt manliga ämnen föremål för diskussioner om radering – eller till och med raderade utan diskussion. Ett exempel är modebloggaren Isabella Löwengrip, vars artikel raderades ett par gånger innan hon blev tillräckligt relevant för Wikipedia, trots att hon redan innan dess varit en av Sveriges mest lästa bloggare – fast inom ett ämne som de flesta män inte läser eller kanske ens är intresserade av. (Se diskussionen från 2008 här.) Det gäller inte bara modebloggare, utan även prominenta forskare som råkar vara kvinnliga. Ett ytterligare exempel är från 2012, när den brittiske prinsen Wilhelm gifte sig med Kate Middleton. Eftersom Middletons klänning blev berömd och inflytelserik på andra kvinnors bröllopsklänningar p.g.a. den stora uppmärksamheten bröllopet fick, skapades snart en artikel om klänningen. Den raderades, återställdes, diskuterades länge, och klagades på. När Jimmy Wales, Wikipedias grundare, fick höra om att folk klagade på att klänningen var irrelevant för de stora massorna, jämförde han det med att det fanns över 100 artiklar om olika Linux-distributioner, trots att de inte heller är relevanta för de stora massorna. Det är svårt att bedöma relevansen inom ett ämne man inte känner så väl, eller kanske är helt ointresserad av – och vi har inte lyckats skapa ett perfekt system för att skydda minoriteternas intresseområden. Än.

Behöver vi fler sexbilder?

Det har uppstått flera diskussioner om bilder med sexuellt innehåll, som har fått några kvinnliga wikipedianer att känna sig mycket oönskade på Wikipedia. Det rör sig inte om prydhet inför bilder i artiklar om sex, utan om att vissa (troligen manliga) wikipedianer vill lägga in onödigt sexualiserande bilder där de inte hör hemma. Till exempel i en lista över vegetarianer fanns det bilder på manliga forskare, läkare, politiker, pjäsförfattare, arkitekter, poeter, konstnärer, mm, medan de kvinnor som har bilder bland annat var tidigare porrskådespelare (i bikini), Playboy-brud (3 stycken), tennisspelare, modell, och nuvarande porrskådespelare. (Nu är listan bättre illustrerad.) Det laddas upp mycket sexuella bilder på Wikipedias mediedatabas, Wikimedia Commons. Så mycket att vi nu skulle kunna säga att vi inte behöver fler bilder på olika sexaktiviteter. De här bilderna anges ibland som en av orsakerna till att kvinnor inte redigerar Wikipedia. Frågan diskuteras ständigt, och vad som krävs är inte bara fler kvinnor, utan fler män som tycker till om det stundtals råa klimatet.

Hur mycket ska man tåla?

Kvinnliga wikipedianer utsätts för kränkande språk. Inte alltid, kanske inte ens ofta, men tillräckligt för att det ska kunna räknas som ett mönster. Flera har skrivit om det här. Wikimedia Foundations VD, Sue Gardner, har exempelvis skrivit om några sådana tillfällen. Jag, som är med på en mailinglista om kvinnounderskottet (gendergap-l) har läst om många hemska saker som skrivs. Jag har själv aldrig sett något på Wikipedia, kanske för att jag skriver på svenskspråkiga Wikipedia, kanske för att jag är på fel ställen, kanske för att jag har varit känslig för andra saker och missat det, men jag tvivlar inte på att det finns personer som uttrycker sig nedsättande mot kvinnor, eller använder olika makttekniker för att tysta kvinnorna. Det här beteendet brukar minska när det blir mer jämt fördelat mellan könen. Men tills dess är frågan hur mycket man ska behöva tåla. Det finns ingen klar och tydlig gräns för vad som är oacceptabelt beteende (även om det såklart finns riktlinjer – det finns massor av riktlinjer!) och vissa kommentarer slinker igenom filtret. ”Wikipedia är inte Facebook” är ett argument som brukar användas för att argumentera emot att införa sociala media-delar, till exempel delningsknappar, gillaknappar, etc. Och tack och lov är Wikipedia bättre än både YouTube och en del tidningars kommentarsfält. Men Wikipedia skulle kunna bli bättre på att visa upp de möjligheter som finns för att ta bort taskiga kommentarer och uppmuntra till positiva kommentarer.

Vad är den värsta följden?

Värst av effekterna kanske är det följande: man brukar ibland säga att information vill vara fri, d.v.s. flöda fritt. Om stora grupper av befolkningen aldrig möts, aldrig läser varandras texter och delar erfarenheter, så blir det svårare att umgås. Vi får skilda referenser, olika sätt att diskutera och kanske blir det därmed svårare att existera tillsammans. Det finns en orsak att vi inte har olika skolor för pojkar och flickor längre.

Finns det en fortsättning?

I nästa blogginlägg kommer jag att skriva mer om orsakerna till att färre kvinnor än män skriver på Wikipedia. Tills vidare får du gärna kommentera det här blogginlägget nedan.