Vinnova stödjer vårt databasprojekt!

Se below for the English version

Vi fick idag veta att vårt projekt Wiki älskar konst på allmän plats har fått finansiering från Vinnova! Detta innebär att vi kommer att kunna bygga upp en fantastisk databasresurs med offentligt ägd konst. En databasresurs som vi är säkra på kommer att ha ett stort värde för många aktörer i samhället och för våra olika projekt i synnerhet.

Vi kommer så snart som möjligt börja kontakta ett antal kommuner och begära ut information om deras konstsamlingar. Därefter kommer vi att föra samman detta i en central, nationell databas. Totalt kom 72 ansökningar in men endast 17 av dessa fick stöd. Glädjande nog fick vi hela den summa vi ansökt om!

Men varför håller Wikimedia på med en databas om konst kanske några av er funderar på? Vad är kopplingen?

Idén för databasen uppkom när vi arbetade med förberedelserna av den internationella fototävlingen Wiki Loves Public Art. Vi anordnar tävlingen tillsammans med bland annat Europeana och den kommer att äga rum för första gången i maj 2013. Till tävlingen behövde vi skapa listor med lämpliga objekt att fotografera och vi insåg då att det saknades en sådan central databas. Detta var ett uppenbart problem då en databas gör det möjligt att genomföra tävlingen mer strukturerat och vi kan på ett bra sätt tydliggöra vad som ännu saknas. Genom det här projektet kommer det att vara möjligt att ordentligt utöka antalet konstverk som är med i Wiki Loves Public Art kommande år. Vi kände att det vore dumt att inte samtidigt se till att försöka göra det här projektet så värdefullt för så många parter som möjligt redan från start när vi ändå var tvungna att begära ut data från kommunerna. Då detta skulle kräva mer arbetet bestämde vi oss för att skicka in en ansökan till Vinnova för att kunna genomföra det på bästa sätt.

Vår förhoppning är att kommunerna kommer att ha nytta av projektet då många av dem idag saknar databaser med den nödvändiga informationen och endast har informationen i analog form. Många mindre kommuner saknar ofta resurser och den kompetens som behövs för att bygga upp sökbara och användbara databaser på egen hand och här kan vi bidra. Exempelvis kan kommunerna och turistsektorn använda den färdiga databasen för att visa sevärdheter i kommunen. Exempelvis skulle Folkuniversitetets smartphoneapp ”Rundvandring i Varberg” kunna kompletteras med information om offentliga konstverk.

Genom att systematiskt kontakta landets kommuner leder det här projektet förhoppningsvis även till att fler kommuner börja se möjligheterna med öppna data och tänker igenom sina egna rutiner och arbetssätt när de får den här typen av begäran. Vi hoppas att projektet skall bli en lämplig inkörsport och ett flaggskepp för kommande, liknande satsningar. Vi har även samtal med andra aktörer som sysslar med offentlig konst, såsom exempelvis Statens konstråd, för att se om det är möjligt att även inkludera deras databaser i vår centrala databas.

Databasen kan även vara ett stöd för kommunerna vid deras underhåll och reparationer av offentlig konst. Upsala Nya Tidning har i en artikelserie november 2012 granskat vilket behov som kommunerna i Uppsala län kommer att ha vad gäller reparation av offentlig konst. Mycket utsmyckning och skulpturer köptes in på 80-talet och tidens tand har slitit hårt på dessa. Många av kommunerna saknar därtill en skötselplan för lagning eller reparationer. En öppen och fri databas kan på längre sikt hjälpa kommunerna att bygga tjänster för att inventera, underhålla eller planera framtida reparationskostnader och detta i samarbete med andra aktörer. Exempelvis skulle flera kommuner i en region kunna gå samman i en gemensam upphandling av reparationer av bronsskulpturer, när de kan göra ett sådant uttag ur en samlad öppen databas.

Som vi ser det är öppen data även en demokratifråga då det är centralt att allmänhet och media enkelt kan se vad våra skattepengar används till. Här finns också möjligheter att undersöka konsthistoria, och hur kommunernas inköpsprocesser gått till över en längre tid samt skapa verktyg för att diskutera konsten.

Databasen kan även komma att användas av forskare och konstvetare som ett stöd för deras forskning och för att göra statistiska undersökningar. Nya möjligheter öppnas för att undersöka olika trender och inriktningar.

Det finns alltså en hel del aktörer som kommer att kunna dra nytta av projektet. Vi har en stark övertygelse att den nya digitala ekonomin behöver tillgång till öppna data som tjänsteleverantörer kan använda för att utveckla nya tjänster. För allmänhetens folkbildning och kunskapssamhällets fortsatta tillväxt måste data av den här typen finnas sökbar och strukturerad. På lång sikt är öppen data den enda vägen framåt, eftersom fler aktörer då kan ansluta sig, och då arbeta för att data kontinuerligt ska förbättras och hållas uppdaterad.

Nu påbörjas arbetet med att så snabbt som möjligt identifiera en skicklig databasutvecklare som även är duktig på att prata med folk! En stor del av arbetet kommer nämligen att gå ut på att kontakta Sveriges kommuner och begära ut den information vi behöver från dem. Känner du till någon lämplig kandidat, eller är du själv kanske den vi söker? Skicka då ett email till john.andersson@wikimedia.se!

Vänligen,

John

Vinnova is backing our database project!

Today we received the fantastic news that our project Wiki älskar konst på allmän plats (Wiki Loves Public Art) has gotten backing from Vinnova! Hence, we will be able to build a fantastic database resource about public art in Sweden. We are convinced that this database resource will have a great value for many actors in society and also for us when working on achieving our projects.

As soon as possible we will start contacting a number of municipalities and ask them to give out information about their art collections. The data collected will then be merged into one central, nation wide database. In total 72 applications where sent in to Vinnova and of those only 17 was picked. Pleasantly enough we received the full amount that we asked for!

Some of you might wonder why Wikimedia Sweden is even working on a database with public artworks? What is the connection?

The idea of the need for such a database came to us when preparing to organize the international photo contest Wiki Loves Public Art in Sweden. We are organizing the contest in cooperation with actors such as Europeana and it will take place in May next year for the first time. We needed to organize the contest in a structured way and for the contest we needed lists with suitable objects to photograph to make it easier for our volunteers. Creating a database like this will make it possible to include many more artworks in the contest in the future. However, we realized that no such database existed in Sweden. We strongly felt that it would be stupid to initiate contacts with a few of the municipalities and collect the datasets without at the same time trying to make it as valuable for as many actors as possible already from the start. That would however take more time, and we then decided to apply for a grant from Vinnova.

As a lot of municipalities lacks databases and only have the material in an analogue form. As many of the municipalities are lacking the competence and the resources to create useful open databases by themselves, this project could support them with that. They could then use the database to improve tourism as they can develop tools that can show where different types of artworks are located.

By systematically contacting the municipalities this project will hopefully lead to more municipalities realizing the possibilities with open data and start thinking through their own routines and how they work with these types of requests. Indeed, we hope that the project will be a door opener and a flagship for future, similar projects. We also have talks with other actors that are working with public art such as The National Public Art Council Sweden to see if and how we can include their data and expertise in the project.

The database can also be a support for the municipalities regarding maintenance and repairs of public art as the municipalities can develop tools that help them take stock and coordinate their maintenance with other municipalities in a region by jointly procuring services.

From our point of view open data is also a democracy issue as it is central that the general public and the media easily can see what our tax money are being used for and tools can be added to facilitate public discussion about the art.

Also scientists can use the database for quantitative studies and investigate different trends.

Hence there are a large number of actors that will benefit from the project. We have a strong belief that the new digital economy need open data that service providers can use to develop new services. For the public’s education and the knowledge society’s continued growth data of this type must be searchable and structured. In the long run open data is the only way forward as that gives more actors the possibilities to work with it and help with improving it and keeping it up to date.

Now our work with identifying a possible database developer as soon as possible, that also have some people skills! People skills are central as the developer also will have to work with contacting the municipalities to get the information from them. If you know a suitable candidate, or perhaps you yourself are the one we are looking for, then please send me an email at john.andersson@wikimedia.se!

Cheers,

John

Wikipedia får femte jubileumsdag!

Idag, den 20 april 2012, har Wikipedia fått en till jubileumsdag. För att visa hur sällsynt det här kan jag berätta att det bara skett fyra gånger tidigare under Wikipedias 11-åriga historia.

Den första var den 15 januari 2001, som var det datum då Wikipedia startades. Därför kallas den allmänt Wikipedia-dagen, och firas årligen världen över.

Den andra utfästes året därpå, den 25 januari, som tack till Magnus Manske, för hans jobb med programvaran bakom Wikipedia.

Den 31 oktober, 2003 tillkom den tredje dagen. Återigen var det för programmeringskunskaper när Tim Starling fick en egen dag.

2004 fick så Brion Wibber en egen dag, nämligen 1 juni. Wibber är den tredje programmeraren som får en egen dag.

Sedan dess har Jimmy Wales inte utfäst några fler dagar. Förrän idag!

Idag lyckades nämligen användaren Koavf på engelskspråkiga Wikipedia spränga den magiska 1 miljon redigeringar-gränsen! Strax därpå skrev Jimmy Wales så här på Koavfs användardiskussion:

As you will see at Wikipedia:Justin Knapp Day, and per the tradition described at Wikipedia:Wikipedia holidays, I have in your honor declared today to be Justin Knapp Day! This is the highest award I can bestow on-wiki, and this is the first time in several years that I have done it, and the first time it has gone to someone who was not a developer. You rock! Jimbo Wales (talk) 18:24, 20 April 2012 (UTC)

Den här miljonen redigeringar har redan uppmärksammats internationellt i media. En del i media (framför allt radiovärdar) har varit kritiska, men som wikipedianen Steven Walling skrev:

people like Koavf have done more good for the world than any radio host who ever lived.

På svenskspråkiga Wikipedia har den mest aktive användaren ungefär en tredjedel av det antalet redigeringar.

Många fel om Wikipedia i undersökning

I en artikel i DN refereras idag till en undersökning där sex av tio artiklar om företag på Wikipedia sägs innehålla faktafel.

Problemet är att undersökningen är mycket, mycket bristfällig. Det hade varit bra ifall DN hade kollat med Wikimedia Sverige eller någon annan som kan Wikipedia innan de skrev om sådana saker. Här är en kort genomgång av problemen i undersökningen, gjord av Tilman Bayer, som jobbar på Wikimedia Foundation:

It’s important to be aware that this is not a comparative study in the sense that the author actually examined articles in a systematic way (such as those listed at https://en.wikipedia.org/wiki/Reliability_of_Wikipedia#Comparative_studies), but merely an opinion survey among PR professionals.

Thus, the headline of the press release reproduced on sciencedaily.com (”Most Wikipedia Entries About Companies Contain Factual Errors, Study Finds”) is not quite supported by the study itself, which instead gives that 60% result as follows (p.20 in http://www.prsa.org/Intelligence/PRJournal/Documents/2012DiStaso.pdf):

”60% of respondents who were familiar with their company or recent client’s Wikipedia article indicated that it [sic] article contained factual errors”.

It’s also weird that the author appears to count spelling errors amongthose ”factual errors” (p.9):

”The most common error types as selected by respondents who indicatedthat they had errors currently on their company or client’s Wikipedia article were historical information (68.5%, n=287), dates (37.7%, n=153), leadership or board information (37.4%, n=152), financial figures (28.8%, n=117), criticisms (27.1%, n=110), spelling (21.2%, n=86), and other (35.2%, n=143) (see Chart 1 [which is titled ”Wikipedia Factual Errors”]).”

And on top of that, the study does not address the selection bias inherent in the survey method (companies which note errors in the WP article about them would seem more likely to pay PR professionals to devote attention to that article, and PR professionals who are called on to solve such problems would seem more likely to feel motivated and informed enough to participate in such a survey than those who have not encountered such problems).

Med andra ord: undersökningen är vinklad, dåligt underbyggd och räknar stavfel som faktafel. Hade jag varit journalist och skrivit en artikel baserat på så dåliga fakta hade jag skämts.

Nu är visserligen ämnet företag komplicerat för Wikipedia, men det problemet med faktafel är faktiskt ganska lätt att lösa – ändra i artiklarna! Men det är egentligen inte det som är det stora problemet, och det missar DN också att skriva om. Det stora, verkliga problemet ligger i att företagen hellre skryter på Wikipedia än håller sig till reglerna som finns. Företagare tror helt enkelt att artiklarna om deras företag har specialregler och ska ha specialbehandling. När de inte får det, så vill de inte vara med. Fråga vilken klottersanerare på Wikipedia som helst och du kommer upptäcka att företag tillhör de vanligaste problembarnen.

Å andra sidan finns det ett par exempel på företag som gör bra insatser också. Men som alla journalister vet så är det konflikter som är intressantast att skriva om. Det här är bara synd att just den här vinkeln på den här konflikten är påhittad.