Att använda öppen, historisk kartdata

Detta är ett gästinlägg av Leonard Wallentin från Journalism++. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

 

franska_kolonier_1953
Foto: Rotsee. CC0.

Den här veckan lanserar vi på datajournalistikbyrån Journalism++ ett API för historisk geodata, Thenmap. API:et innehåller administrativa gränser, alltså nationer, län, kommuner och liknande. Allt taget från öppen data. Ett av de uppenbara användningsområdena är förstås att göra kartor, moderna som historiska, men i API:et finns data som skulle kunna användas även för andra typer av visualiseringar. Nedan följer en guide hur du bland annat enkelt använder tjänsten på Wikipedia.

För den som snabbt och enkelt vill göra en koropletkarta på sin sajt, har vi gjort ett javascriptbibliotek, thenmap.js. För att färga kartan kopplar du den till ett Google Spreadsheet-kalkylark. I övrigt kan du kan experimentera med olika inställningar här.

Thenmap levererar geografiska gränser i antingen geojson – eller topojson -format, de båda _de facto_-standarderna för geodata på webben. Det betyder att du enkelt kan importera data till ditt favorit-publiceringsverktyg. Till exempel CartoDB, eller, eftersom du läser den här bloggposten, MediaWiki! Svenskspråkiga Wikipedia har ett tillägg installerat som heter Graph, som bland annat gör det möjligt att dynamiskt bygga (koroplet-)kartor.

Så använder du Thenmap-data på Wikipedia – en teknisk genomgång

Här är en karta över de kommuner där Socialdemokraterna fick mer än 50 procent av rösterna i kommunvalet 1973 (med 1974 års kommungränser, eftersom flera kommuner slogs samman vid årsskiftet). Nedan följer en teknisk genomgång kring hur en gör, men i korthet innebär detta att det kommer finnas fler och bättre kartor på Wikipedia som lätt kan uppdateras.

Hämta data

För att generera kartan behöver vi först hämta 1974 år kommungränser från API:et. Om API:er här tråkar ut dig, kan du [hoppa ner till det färdiga API-anropet (#apicall). API:et är uppbyggt runt olika dataset, där ett, `se-7`, innehåller just svenska kommuner. (Sjuan i namnet kommer från Open Streetmaps numrering av administrativa nivåer). Svenska län heter följaktligen `se-4`, och finska kommuner `fi-8`.) Vidare vill vi ange att det är just geodata vi är intresserade av, genom att specificera en _modul_ att anropa, `geo`. Slutligen behöver vi ange ett datum, här `1974` (synonymt med `1974-01-01`. Alla gränsförändringar 1974 skedde vid nyår, så vi kan välja vilket datum som helst under året.) Nu ser hela vårt API-anrop ut så här.

`v1` anger att det är version ett av API:et vi använder. (Någon annan version finns inte, men det betyder att den dag vi bygger om API:et, kommer äldre tjänster eller instruktioner som den här fortsätta fungera.)

Per default levererar Thenmaps API geodata i geojson-format. För att konvertera till till topojson i stället lägger till till `?geo_type=topojson` i adressen. Vi kan också skicka med namnen på kommunerna, och deras kommunkoder, för att lättare att färga kartan, och så anger vi att namnen ska vara på svenska.

En egenhet hos Thenmap-API:et är att varje geografisk yta kan vara kopplad till fler än en administrativ enhet – och vice versa. Så har t.ex. Brittiska Guyana på 1960-talet, och Guyana efter självständigheten samma gränser, och omvänt så är Sudan för och efter Sydsudans självständighet samma nation, men med olika gränser. Därför innehåller topojson-koden från anropen här ovanför en lista, som i sin tur innehåller objekt med egenskaper som namn och kommunkod. Många externa verktyg kan ha problem med det, så du kan lägga till parametern `geo_flatten_props=true`, för få ett endimensionellt objekt, emd alla egenskaper sida vid sida. Då har vi äntligen vårt färdiga API-anrop.

S-majoritet_1974
Foto: Rotsee. CC0.

Flytta in geodata på Wikipedia

Nu behöver du kopiera in topojson-koden från Thenmap till Wikipedia. (Det går antagligen att skapa Wikipedia-visualiseringar genom att hämta data direkt från Thenmap-API:et. Gör inte det. API:et är inte dimensionerat för stora mängder trafik just nu. Det _kommer_ att krascha.) Topojson-koden ligger inbäddad i en slags container, så här: `{”geo”:`**TOPOJSONKOD**`}`. Du ska med andra ord kopiera ut allt efter `{”geo”:` och för det avslutande `}`. Topojson-koden börjar med `{”type”:”Topology”,”objects”:{”collection”:{”type”:”GeometryCollection”` en massa siffror, följt av `]}`. Klistra in den koden på en wiki-sida. Så här ska det se ut.

Nu kan du använda topojsonkoden tillsammans med Graph-tillägget för att göra kartor. När du ska ange sökväg till geodatat i Graph-mallen, så gör du det så här: `/wiki/Anv%C3%A4ndare:Rotsee/Sverige_1974&action=raw` (om topojson-koden ligger på sidan Anv%C3%A4ndare:Rotsee/Sverige_1974).

Visualiserat exempel

Att göra kartor med graphtillägget är rätt knöligt, och förtjänar ett helt eget blogginlägg, men du kan med fördel kopiera någon annans kod, och modifiera den enligt dina behov. Här är en exempelmall som ritar ut Sveriges kommuner 1974, och färgar dem enligt något mönster: Användare:Rotsee/Kartmall/Sverige_1974

Den använder _Transversal Mercator_-projektion, en vanlig kartprojektion för att återge avlånga länder som Sverige, och tar emot data för att färga kommuner som en parameter som heter `data`. Så här anropas den för att färga kommunerna är Socialdemokraterna hade absolut majoritet 1974 röda:

{{Användare:Rotsee/Kartmall/Sverige 1974|data={”192″:”red”,”319″:”red”,”360″:”red”,”481″:”red”,”483″:”red”,”484″:”red”,”560″:”red”,”561″:”red”,”562″:”red”,”761″:”red”,”1060″:”red”,”1082″:”red”,”1231″:”red”,”1256″:”red”,”1260″:”red”,”1261″:”red”,”1263″:”red”,”1272″:”red”,”1277″:”red”,”1282″:”red”,”1287″:”red”,”1484″:”red”,”1488″:”red”,”1730″:”red”,”1760″:”red”,”1761″:”red”,”1762″:”red”,”1763″:”red”,”1764″:”red”,”1782″:”red”,”1783″:”red”,”1861″:”red”,”1862″:”red”,”1863″:”red”,”1864″:”red”,”1883″:”red”,”1904″:”red”,”1907″:”red”,”1961″:”red”,”1962″:”red”,”1982″:”red”,”1983″:”red”,”2061″:”red”,”2081″:”red”,”2084″:”red”,”2085″:”red”,”2101″:”red”,”2104″:”red”,”2180″:”red”,”2181″:”red”,”2182″:”red”,”2260″:”red”,”2262″:”red”,”2282″:”red”,”2283″:”red”,”2303″:”red”,”2305″:”red”,”2313″:”red”,”2361″:”red”,”2462″:”red”,”2463″:”red”,”2505″:”red”,”2513″:”red”,”2514″:”red”,”2581″:”red”,”2582″:”red”,”2584″:”red”}
}}

Och så så här blir resultatet: Användare:Rotsee/Kommuner där S hade egen majoritet 1974.

Bidra

I Thenmap-API:et finns just nu fyra dataset: Världens nationer sedan 1946, Sveriges kommuner sedan 1974, Sveriges län sedan 1968 och Finlands kommuner sedan 2011. Men API:et kan förstås fyllas med mer data. Det är förberett för att kunna rymma alternativa världsbilder (ska Somaliland ritas ut som en egen nation? Taiwan?), och gränser på olika administrativa nivåer. Däremot saknas ett gränssnitt för att bidra med egna gränser. Om du är intresserad av att hjälpa till, eller har önskemål på vad som ska ligga i databasen, så [mejla gärna oss](mailto:stockholm@jplusplus.org)!

Vi håller på att se över rådatan, som innehåller gränser från flera källor, för att se om vi kan licensiera allt under Open DatabaseLicense, eller om det finns kompatibilitetsproblem någonstans. Säg gärna till också om du har synpunkter på licensiering!

Översättningarna görs automatiskt med WikiData, men enskilda översättningar kan ersättas med manuellt gjorda, där det passar bättre. Även där tar vi gärna emot synpunkter. Tillgängliga språk varierar med dataset. De svenska kommunerna finns till exempel på svenska, engelska, finska och nordsamiska, med svenska som standarspråk.

Vad vi lägger tid på härnäst beror helt och hållet på vilka reaktioner vi får, och hur Thenmaps API faktiskt används, så hör av dig! stockholm@jplusplus.org

Vem ska stå på dina axlar?

Detta är ett gästinlägg av Pernilla Alexandersson från Add Gender. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Wikimedia_Sverige_Workshop_with_Add_Gender_01
Foto: Jonatan Glad. CC0.

När jag var liten flicka så fick min mamma ofta samtal hem från läraren i min klass. Nu har Pernilla ännu en gång skrämt livet ur de andra barnen med högläsning ur sina faktaböcker. Måste hon ta med sig dem till skolan?

Det stora barriärrevet, Förhistoriska djur, Ett sånt djurliv på Kolmården, böcker om pyramidernas storhetstid i Egypten och diverse specialiserade uppslagsverk. Jag lärde mig hieroglyfer istället för att göra läxorna och Çatal Hüyük måste ju ha varit världens coolaste stad?!

Några år senare fick jag veta så mycket mer om världen. Jag upptäckte en hylla på biblioteket där jag växte upp som bara handlade om kvinnohistoria. Det fanns en bok om suffragetter, en bok om Japans bortglömda solgudinna och en del böcker om Sveriges kvinnorättsrörelse. Det var som att addera ett nytt flöde till en flod som tills dess flutit kontrollerat och stilla. Plötsligt forsade det.

Pia i Alaska läste jag också, för slumpen föll sig så att min granne var äventyraren Sven Gillsäters dotter, Pia. Jag vet inte exakt hur det kom sig att jag hamnade här, som yrke jämställdhetsexpert. Om det var Pia som inspirerade till att se världen med flera perspektiv än en vit medelålders man? Eller om det bara var så att jag inte tyckte att alla pusselbitarna i böckerna jag sträckläste föll på plats? Något var hursomhelst tveklöst fel med verklighetsbeskrivningen!

Wikimedia_Sverige_Workshop_with_Add_Gender_09
Foto: Jonatan Glad. CC0.

Som jämställdhetsexpert har jag i många år specialiserat mig på att inifrån och ut finna svar på hur organisationer arbetar framgångsrikt med inkludering. Min drivkraft i detta är ett engagemang för alla människors möjlighet att göra det bästa av sin tid på jorden. Denna drivkraft och hårt arbete som grundare och vd på Add Gender, har lett mig fram hit. Till det spännande uppdraget att få arbeta med att mejsla fram ett styrdokument som gäller inkluderingsarbetet för Wikimedia Sverige.

Wikimedia Sverige är en ideell förening vars arbete grundas på övertygelsen om att fri kunskap gör världen bättre. Alla ska därför få hjälp att skapa och bevara fri kunskap, enkelt och tillgänglig för alla [1]. Det är avgörande att det nu tas fram ett tydligt och verksamhetsnära styrdokument som svarar på dessa frågor. Det görs genom en demokratisk process som innefattar intervjuer med flera representanter för föreningen, inläsning på diskussioner, dokument och stadgar kring just dessa frågor. Det har också genomförts en workshop för föreningens medlemmar där fyra fokusområden har adresserats. Dessa fokusområden finns nu också upplagda för diskussion fram till sista september 2015.

Du som är engagerad och intresserad av föreningen, dina erfarenheter och idéer spelar roll. Så känn dig fri att bidra med ditt perspektiv. Allt sammanfattas i ett förslag på styrdokument som kommer att tas upp för diskussion och beslut i styrelsen. Efter detta kommer dokumentet att ligga till grund för det fortsatta arbetet. På så sätt förhindras spretighet i arbetet och begrepp förtydligas. Begrepp som annars förblir otydliga och försvårar målsättning och framgång för arbetet.

Wikimedia_Sverige_Workshop_with_Add_Gender_05
Foto: Jonatan Glad. CC0.

Det här är oerhört viktigt, kanske mitt viktigaste uppdrag någonsin? För någonstans letar ett barn efter sätt att sortera och förstå världen vi ärvde. Den krabaten kommer att ställa sig på tidigare kunskapshungrigas axlar och bygga vidare på vår gemensamma kunskapsbas. Lever ens du som läser detta när den personen redigerar sin första artikel på Wikipedia? Vem tar vid där du slutar? Slumpen? Grannen? Bibliotekspersonalen? Wikimedia Sverige?

Hur gick det för den lilla kunskapstörstande flickan i mig? Då och då stöter jag på en artikel eller forskningsrapport om något som engagerade mig hejdlöst som liten. Var det så att i Çatal Hüyüks genussystem byggde på att kvinnor byggde städerna och männen tog hand om boskap? Jag läste teorin som hastigast i en artikel om nya utgrävningar. Jag vet inte? Det var hursomhelst inget som berördes i boken jag läste som barn.

___

Pernilla Alexandersson är vd och grundare för konsultbyrån Add Gender AB. Hon och hennes kollegor har specialiserat sig på jämställdhetsplaner och mångfaldsrådgivning. Pernilla har en fil kand i genusvetenskap, är affärsinriktad projektledare och har lång erfarenhet av att skapa struktur, styrkraft och verkstad av ambitioner för lika möjligheter.

Hennes engagemang i Wikimedia Sverige började med en skrivstuga 2012 på Ada Lovelace Day. Då redigerade hon sin första artikel, bloggade om det, och sedan dess har hon både diskuterat och lyssnat på diskurserna kring Wikipedia, Wikimedia och ökad delaktighet. Bland annat har hon ordnat en redigerarworkshop för genusforskare, hållit kurser i inkluderingsarbete för Wikimedia Sveriges kansli, och arbetar nu aktivt med projektet.

Ett besök på Mbazzi Wikipediacenter i Uganda Del 3

Detta är ett gästinlägg av Dan Frendin och Daniel Åkerblom. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Dan Frendin och Daniel Åkerblom har återbesökt byn på landsbygden utanför Kampala i Uganda. Under juli i år kom de tillbaka till Mbazzi Wikipediacenter och pratade med volontärer och de aktiva bönderna om utvecklingen. Det här är del tre i vår bloggserie om Ganda Wikimedia. Läs del ett och del två.

Mbazzi_Wikipedia_Centre_and_Mbazzi_Farmers_Associations_july_2015_01
Mbazzi Farmers Associations ordförande har precis besökt centret. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

Mbazzi har under några år genomfört olika utvecklingsprojekt i byn. Ett av de senaste är ett vattenprojekt där ett fyrtiotal bönder fått hjälp med att bygga upp samlingsdammar för regnvatten. Genom detta behöver inte byinvånarna lägga massor av tid på att gå till en källa och hämta vatten. En kvinna berättade att istället kunde nu hennes barn gå till Wikipediacentret och lära sig använda datorer och hämta kunskap från internet. Barn och ungdomar som gått till centret hade mycket lättare att komma in i dataundervisningen i skolan sa en annan mamma.
Wikipediacentret hade också lett till ett ökat intresse för att lära sig läsa och skriva och att lära sig engelska hos de i byn som inte kunde det. Det sågs som en möjlighet att ha som ett utbildningscenter för vuxna i allmän läs­ och skrivkunnighet. De som från början kunde lite engelska har förbättrat sina kunskaper i språket betydligt sedan de fick centret sa en av bönderna.
En grupp på fem människor från grannbyn hade gått över kullarna för att få vara med på vårt möte. De hade en verksamhet där de producerade ekologisk gödning och de sa att de också ville ha ett Wikipediacenter.

Mbazzi_Wikipedia_Centre_and_Mbazzi_Farmers_Associations_july_2015_04
Bybor samlades utanför Wikipediacentret och berättade vad de lärt sig av att arbeta med Wikipedia. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

Det fanns dock också några problem som byborna tog upp. Genom det avtal med Orange som de hade fick de 100 Mb per månad till sin internetuppkoppling. Det var för lite för att räcka till all research som krävdes för artiklarna de ville publicera. Ibland när de skulle publicera var internetmängden slut så de fick vänta till nästa månad för att ladda upp en artikeln.

Mbazzi_Wikipedia_Centre_and_Mbazzi_Farmers_Associations_july_2015_03
Flera av byborna som kom var kvinnor som tillhörde utvecklingsgruppen ”Mbazzi Farmers Association” Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

En kvinna tog upp avstånden i byn som ett problem. De som bor långt ifrån centret har lång väg att gå dit. Hon undrade om det skulle kunna gå att göra det mer mobilt. Paul Kiguba berättade då att han fått höra om ett projekt i Jinja i östra Uganda där en instruktör tar med sig 10 laddade datorer i låda på en “boda boda” (ugandisk motorcykeltaxi) och åker ut till skolor och organisationer där de har lektioner i datakunskap. Ett liknande koncept skulle kanske kunna utvecklas i Mbazzi eller andra ställen där vi driver Ganda Wikipedia projektet. Paul tog också upp en annan möjlighet där 10 familjer som bor nära varandra kunde dela på en solladdad läsplatta eller dator som de lånar från centret. Vi har tidigare sett att “Barefoot College” i Indien tagit fram en enkel och billig läsplatta. Sådana skulle kunna provas i en framtida utveckling av Wikipediaprojektet i Mbazzi.

Dan Frendin och Daniel Åkerblom
Lärare i naturkunskap och hållbar utveckling, Kalmar

Mbazzi_Wikipedia_Centre_july_2015_04
Initiativtagaren Paul Kiguba visar upp en samling artiklar om hållbar Utveckling som fungerar som referenser till flera av de artiklar som publicerats. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.