Vem ska stå på dina axlar?

Detta är ett gästinlägg av Pernilla Alexandersson från Add Gender. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Wikimedia_Sverige_Workshop_with_Add_Gender_01
Foto: Jonatan Glad. CC0.

När jag var liten flicka så fick min mamma ofta samtal hem från läraren i min klass. Nu har Pernilla ännu en gång skrämt livet ur de andra barnen med högläsning ur sina faktaböcker. Måste hon ta med sig dem till skolan?

Det stora barriärrevet, Förhistoriska djur, Ett sånt djurliv på Kolmården, böcker om pyramidernas storhetstid i Egypten och diverse specialiserade uppslagsverk. Jag lärde mig hieroglyfer istället för att göra läxorna och Çatal Hüyük måste ju ha varit världens coolaste stad?!

Några år senare fick jag veta så mycket mer om världen. Jag upptäckte en hylla på biblioteket där jag växte upp som bara handlade om kvinnohistoria. Det fanns en bok om suffragetter, en bok om Japans bortglömda solgudinna och en del böcker om Sveriges kvinnorättsrörelse. Det var som att addera ett nytt flöde till en flod som tills dess flutit kontrollerat och stilla. Plötsligt forsade det.

Pia i Alaska läste jag också, för slumpen föll sig så att min granne var äventyraren Sven Gillsäters dotter, Pia. Jag vet inte exakt hur det kom sig att jag hamnade här, som yrke jämställdhetsexpert. Om det var Pia som inspirerade till att se världen med flera perspektiv än en vit medelålders man? Eller om det bara var så att jag inte tyckte att alla pusselbitarna i böckerna jag sträckläste föll på plats? Något var hursomhelst tveklöst fel med verklighetsbeskrivningen!

Wikimedia_Sverige_Workshop_with_Add_Gender_09
Foto: Jonatan Glad. CC0.

Som jämställdhetsexpert har jag i många år specialiserat mig på att inifrån och ut finna svar på hur organisationer arbetar framgångsrikt med inkludering. Min drivkraft i detta är ett engagemang för alla människors möjlighet att göra det bästa av sin tid på jorden. Denna drivkraft och hårt arbete som grundare och vd på Add Gender, har lett mig fram hit. Till det spännande uppdraget att få arbeta med att mejsla fram ett styrdokument som gäller inkluderingsarbetet för Wikimedia Sverige.

Wikimedia Sverige är en ideell förening vars arbete grundas på övertygelsen om att fri kunskap gör världen bättre. Alla ska därför få hjälp att skapa och bevara fri kunskap, enkelt och tillgänglig för alla [1]. Det är avgörande att det nu tas fram ett tydligt och verksamhetsnära styrdokument som svarar på dessa frågor. Det görs genom en demokratisk process som innefattar intervjuer med flera representanter för föreningen, inläsning på diskussioner, dokument och stadgar kring just dessa frågor. Det har också genomförts en workshop för föreningens medlemmar där fyra fokusområden har adresserats. Dessa fokusområden finns nu också upplagda för diskussion fram till sista september 2015.

Du som är engagerad och intresserad av föreningen, dina erfarenheter och idéer spelar roll. Så känn dig fri att bidra med ditt perspektiv. Allt sammanfattas i ett förslag på styrdokument som kommer att tas upp för diskussion och beslut i styrelsen. Efter detta kommer dokumentet att ligga till grund för det fortsatta arbetet. På så sätt förhindras spretighet i arbetet och begrepp förtydligas. Begrepp som annars förblir otydliga och försvårar målsättning och framgång för arbetet.

Wikimedia_Sverige_Workshop_with_Add_Gender_05
Foto: Jonatan Glad. CC0.

Det här är oerhört viktigt, kanske mitt viktigaste uppdrag någonsin? För någonstans letar ett barn efter sätt att sortera och förstå världen vi ärvde. Den krabaten kommer att ställa sig på tidigare kunskapshungrigas axlar och bygga vidare på vår gemensamma kunskapsbas. Lever ens du som läser detta när den personen redigerar sin första artikel på Wikipedia? Vem tar vid där du slutar? Slumpen? Grannen? Bibliotekspersonalen? Wikimedia Sverige?

Hur gick det för den lilla kunskapstörstande flickan i mig? Då och då stöter jag på en artikel eller forskningsrapport om något som engagerade mig hejdlöst som liten. Var det så att i Çatal Hüyüks genussystem byggde på att kvinnor byggde städerna och männen tog hand om boskap? Jag läste teorin som hastigast i en artikel om nya utgrävningar. Jag vet inte? Det var hursomhelst inget som berördes i boken jag läste som barn.

___

Pernilla Alexandersson är vd och grundare för konsultbyrån Add Gender AB. Hon och hennes kollegor har specialiserat sig på jämställdhetsplaner och mångfaldsrådgivning. Pernilla har en fil kand i genusvetenskap, är affärsinriktad projektledare och har lång erfarenhet av att skapa struktur, styrkraft och verkstad av ambitioner för lika möjligheter.

Hennes engagemang i Wikimedia Sverige började med en skrivstuga 2012 på Ada Lovelace Day. Då redigerade hon sin första artikel, bloggade om det, och sedan dess har hon både diskuterat och lyssnat på diskurserna kring Wikipedia, Wikimedia och ökad delaktighet. Bland annat har hon ordnat en redigerarworkshop för genusforskare, hållit kurser i inkluderingsarbete för Wikimedia Sveriges kansli, och arbetar nu aktivt med projektet.

Ett besök på Mbazzi Wikipediacenter i Uganda Del 3

Detta är ett gästinlägg av Dan Frendin och Daniel Åkerblom. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Dan Frendin och Daniel Åkerblom har återbesökt byn på landsbygden utanför Kampala i Uganda. Under juli i år kom de tillbaka till Mbazzi Wikipediacenter och pratade med volontärer och de aktiva bönderna om utvecklingen. Det här är del tre i vår bloggserie om Ganda Wikimedia. Läs del ett och del två.

Mbazzi_Wikipedia_Centre_and_Mbazzi_Farmers_Associations_july_2015_01
Mbazzi Farmers Associations ordförande har precis besökt centret. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

Mbazzi har under några år genomfört olika utvecklingsprojekt i byn. Ett av de senaste är ett vattenprojekt där ett fyrtiotal bönder fått hjälp med att bygga upp samlingsdammar för regnvatten. Genom detta behöver inte byinvånarna lägga massor av tid på att gå till en källa och hämta vatten. En kvinna berättade att istället kunde nu hennes barn gå till Wikipediacentret och lära sig använda datorer och hämta kunskap från internet. Barn och ungdomar som gått till centret hade mycket lättare att komma in i dataundervisningen i skolan sa en annan mamma.
Wikipediacentret hade också lett till ett ökat intresse för att lära sig läsa och skriva och att lära sig engelska hos de i byn som inte kunde det. Det sågs som en möjlighet att ha som ett utbildningscenter för vuxna i allmän läs­ och skrivkunnighet. De som från början kunde lite engelska har förbättrat sina kunskaper i språket betydligt sedan de fick centret sa en av bönderna.
En grupp på fem människor från grannbyn hade gått över kullarna för att få vara med på vårt möte. De hade en verksamhet där de producerade ekologisk gödning och de sa att de också ville ha ett Wikipediacenter.

Mbazzi_Wikipedia_Centre_and_Mbazzi_Farmers_Associations_july_2015_04
Bybor samlades utanför Wikipediacentret och berättade vad de lärt sig av att arbeta med Wikipedia. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

Det fanns dock också några problem som byborna tog upp. Genom det avtal med Orange som de hade fick de 100 Mb per månad till sin internetuppkoppling. Det var för lite för att räcka till all research som krävdes för artiklarna de ville publicera. Ibland när de skulle publicera var internetmängden slut så de fick vänta till nästa månad för att ladda upp en artikeln.

Mbazzi_Wikipedia_Centre_and_Mbazzi_Farmers_Associations_july_2015_03
Flera av byborna som kom var kvinnor som tillhörde utvecklingsgruppen ”Mbazzi Farmers Association” Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

En kvinna tog upp avstånden i byn som ett problem. De som bor långt ifrån centret har lång väg att gå dit. Hon undrade om det skulle kunna gå att göra det mer mobilt. Paul Kiguba berättade då att han fått höra om ett projekt i Jinja i östra Uganda där en instruktör tar med sig 10 laddade datorer i låda på en “boda boda” (ugandisk motorcykeltaxi) och åker ut till skolor och organisationer där de har lektioner i datakunskap. Ett liknande koncept skulle kanske kunna utvecklas i Mbazzi eller andra ställen där vi driver Ganda Wikipedia projektet. Paul tog också upp en annan möjlighet där 10 familjer som bor nära varandra kunde dela på en solladdad läsplatta eller dator som de lånar från centret. Vi har tidigare sett att “Barefoot College” i Indien tagit fram en enkel och billig läsplatta. Sådana skulle kunna provas i en framtida utveckling av Wikipediaprojektet i Mbazzi.

Dan Frendin och Daniel Åkerblom
Lärare i naturkunskap och hållbar utveckling, Kalmar

Mbazzi_Wikipedia_Centre_july_2015_04
Initiativtagaren Paul Kiguba visar upp en samling artiklar om hållbar Utveckling som fungerar som referenser till flera av de artiklar som publicerats. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

Besök på Mbazzi Wikipediacenter i Uganda

Detta är ett gästinlägg av Dan Frendin och Daniel Åkerblom. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Dan Frendin och Daniel Åkerblom har återbesökt byn på landsbygden utanför Kampala i Uganda. Under juli i år kom de tillbaka till Mbazzi Wikipediacenter och pratade med volontärer och de aktiva bönderna om utvecklingen. Det här är del 2 i vår bloggserie om Ganda Wikimedia. Läs del 1 här.

800px-The_road_in_Mbazzi,_Mpigi_district_in_Uganda_01
Vägen in i Mbazzi. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

Vi stannade först till vid en gård som tillhör Mbazzi Farmer Associations ordförande. Hon och hennes familj hade byggt en fiskdamm på sin bakgård. Peter Kitaka som varit instruktör på centret berättade att någon av bönderna hade läst en artikel på engelska Wikipedia om ”fishfarming”. Artikeln handlade om hur man odlade fisk storskaligt. Bönderna samlades och delgav varandra all den kunskap de hade om fiskodling gemensamt och kom fram till ett sätt att göra det småskaligt. En av bönderna började att testa det praktiskt och en annan skrev en artikel om det på Ganda Wikipedia. Nu finns det dammar på tre ställen i byn.

800px-Fishfarming_in_Mbazzi (kopia)
En av de fiskdammar som bönderna i Mbazzi byggt. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

Det tar 6 månader att odla upp de malar som lever i dammarna. En fullvuxen mal kan man få 10 000 Ugandiska shilling för vilket motsvarar ca 25 Svenska kronor. Att bygga en damm kostar en del  och den fiskmat man måste köpa är också ganska dyr men när man räknat bort omkostnaden blir det en ändå vinst på ca 1000 000 Ugandiska shilling var 6:e månad. Det motsvarar ca 2 500 kr och är mycket med ugandiska mått mätt. En fiskare eller en bonde kan tjäna cirka 2000 – 5000 Ugandiska shilling om dagen som jämförelse.
Instruktören, Peter, berättade också att bönderna genom Wikipedia inspirerats till att odla nya grödor som t.ex lök och rödbetor. Arbetet med Wikipedia har möjliggjort en kultur av kunskapsdelning som inte fanns tidigare. Tidigare hade bönderna odlat det det man traditionsenlig odlat i de områdena. Nu är det lättare att hitta och prova nya sätt att försörja sig och de har fått ett större självförtroende och tillit till deras förmåga till innovation.

633px-Catfish_from_a_fishpond_in_Mbazzi,_Mpigi_district,_Uganda_02
När fiskdammen rengörs var 3-4 vecka för man över malfiskarna till en liten damm vid sidan om. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

När vi varit hos ordföranden i Mbazzi Farmer Association åkte vi ner till Wikipediacentret. Där hade flera av de bönder som var aktiva i projektet redan samlats och vi satte oss i skuggan av ett träd och pratade om centret och om vad människorna i byn lärt sig genom det. Paul Kiguba, som startade centret, inledde med att berätta hur Wikipediacentret växt fram och Dan berättade om hur han presenterat projektet för UNESCO och UNEP och att det finns ett intresse för vad Mbazzibönderna gör inom FN.
Vi kom snart in på frågan vad de lärt sig genom Wikipediacentret. Första halvåret fick de mest lära sig datakunskap. Tidigare hade de inte haft tillgång till datorer och Internet. Nu hade arbetet med Wikipediartiklar gett dem ett nytt självförtroende att testa av nya saker och de hade fått nya vänner både lokalt och internationellt genom “talk page” sidorna. De kände nu att de kunde få större del av den kunskap som finns i hela världen och de hade börjat utforska olika delar av det som de lärt sig genom sitt byutvecklingsprojekt.

800px-Beetroot._One_of_the_new_crops_in_Mbazzi._01
Rödbetor är en av de nya grödor som bönderna lärt sig odla efter att de börjat använda och skriva artiklar i Ganda Wikipedia. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

En av bönderna betonade att det inte bara är att skriva en artikel. Man måste göra sin efterforskning först och detta hade hjälpt honom mycket. De hade utvecklat ett system med gemensamma sittningar för att gå igenom vad som var viktigt att få med i olika Wikipedia artiklar i Ganda Wikipedia. De pratade igenom ämnet, delade med sig av sina kunskaper och enades om vad som skulle vara med. Det var deras sätt att se till att det var rätt information som lades in. Det är ju inte ett gängse sätt att arbeta med källor men ett intressant sådant att diskutera vidare i frågan om hur vi skall hantera de många muntliga källor som finns i afrikanska länder.
En av bönderna sa att de också hade hittat nya marknader för sina produkter. Det var inte kopplat till Wikipedia direkt utan mer en spin off effekt av att de lärt sig hantera datorer och att söka på Internet.

Dan Frendin och Daniel Åkerblom
Lärare i naturkunskap och hållbar utveckling, Kalmar