Kommer EU-kommissionens upphovsrättsregler innebära Wikimedias fall?


Det här inlägget är översatt från engelska, av en artikel från openmedia.org som är skriven av Meghan Sali den 29 september 2016 under en CC-BY-NC-SA-licens: ”Will the European Commission’s copyright rules spell destruction for Wikimedia?”


Utan något undantag för ideella organisationer skulle kraven i EU-kommissionens nya upphovsrättslag på kontroll och filtrering ruinera flera av våra favorittjänster – som Wikipedia. 

EU-kommissionens upphovsrättsdirektiv – fullt av dåliga idéer, eller fullt av de sämsta idéerna någonsin?

Det är frågan som många av oss som kämpar för bättre upphovsrättsreformer ställer oss just nu, efter att kommissionen nyligen har presenterat sitt upphovsrättspaket.

Vi har redan tidigare ingående diskuterat problemen med kommisionens länkskatt – se här, här och här – men lika problematiska är kommissionens förslag för sidor såsom hemsidor som Wikipedia, som har användargenererat innehåll, och den roll som ‘internetpoliser’ som de kommer att tvingas spela om kommissionen är framgångsrik i att få sin vilja igenom.

Just nu har många av den här sortens hemsidor, under nuvarande regler, undantag, och, vilket är ganska vettigt, tvingas inte övervaka alla sina användares aktiviteter. Olyckligtvis kanske det inte är fallet länge till. I kommissionens nya paradigm kommer hemsidor plötsligt hållas ansvariga för att granska användarnas aktivitet, och filtrera innehåll för att få bort innehåll där upphovsrättsbrott kan hävdas.

Se bara följande utdrag från kommissionens nya förslag (egen översättning till svenska, ö.a.):

För att försäkra att alla licensöverenskommelser fungerar bör aktörer som förser tjänster till informationssamhället och som lagrar och ger allmän tillgång till stora mängder av upphovsrättsskyddat material som laddats upp av deras användare vidta tillräckliga och proportionerliga åtgärder för att försäkra skydd av verk eller annat innehåll, genom att bland annat införa effektiv teknologi. Detta krav bör också tillämpas när aktörer som förser tjänster till informationssamhället är berättigade till ansvarsundantaget som ges i artikel 14 i direktiv 2000/31/EC.

Som den framstående upphovsrättsbloggen IPKat har anmärkt kommer inte det här förslaget bara motsäga artikel 15 i gällande upphovsrättslagstiftning (dvs direktiv 2000/31/EC) – utan dessutom har inga försök gjorts av kommissionen att göra cirkeln till en kvadrat och få de två dokumenten att förenas. Kommissionen verkar inte bry sig.

Vad som är än mer chockerande är att direktivet, såsom det är skrivet, inte innehåller några undantag för ideella organisationer. Låt oss exempelvis titta närmre på de möjliga effekter som förslaget kan få på Wikimedia Foundation. De flesta läsare känner till flaggskeppet Wikipedia, uppslagsverket med öppen källkod som för närvarande är internets sjätte mest besökta webbplats. De har även stora mängder användargenererat innehåll, genom ett projekt som kallas Wikimedia Commons. Om Wikimedia tvingas följa det nya reglementet såsom det är skrivet kan de finna sig själva – och alla dess användare – i ett stort dilemma.

Att införa ”effektiv teknologi” innebär en stor börda för vilken onlineplattform som helst, och icke desto mindre för ideella plattformar som inte har massa miljoner att spendera på att utveckla och ta fram sådana system. Förslaget innebär trots allt att alla hemsidor som tillåter användare att ladda upp innehåll måste ta fram dyra robotprogram för att spionera efter upphovsrättsbrott. Vad värre är att botarna inte kommer kunna förstå parodi, undantag för samhällsintresse eller fair use. Det innebär att innehåll du skapar kan tas ner utan anledning: föreställ dig dina videor, blogginlägg och konst raderat så fort du laddar upp det, på grund av en partisk algoritm.

Språket som kommissionen använder för att fördunkla den skamliga idén – ”effektiv teknologi” – är  dessutom vagt, och säger ingenting om vad som kommer att krävas av plattformarna. Förmodligen har man tagit den här approachen eftersom man vid det här laget har lärt sig att man, om man verkligen säger vad man menar, får det hett om öronen.

Som lagstiftningen är skriven idag skulle den innebära en katastrof för grupper som Wikimedia, som är beroende av en på riktigt fri och öppen webb – inte av den sort som det här upphovsrättsdirektivet skulle innebära – för att kunna nå sitt mål om att samla ”all världens kunskap till all världens människor”. Det verkar som att kommissionen, trots att man hela tiden låtsats vara en god vän till upphovsrättsaktivister, sångare, innovatörer och allmänheten, gravt missförstått vad som behövs för att på riktigt föra upphovsrätten in i den digitala åldern.

Med vänner som dessa, vem behöver fienden?

Visste du att det finns ett nätverk av oroade organisationer och individer som arbetar för att bekämpa länkcensur online? Om dessa ‘effektiva teknologier’ oroar dig, se till att du talar ut på SaveTheLink.org

Strindberg och jag har ett otillbörligt upphovsrättsligt förhållande

AT_Strindis
Det här är jag och Strindberg på Dramatens trappa. Bysten (Strindbergs, alltså) är gjord av skulptören Knut Jern. Han dog 1948. Det betyder att den här bilden potentiellt inte är helt kosher upphovsrättsmässigt. Men, låt mig återkomma till det om en liten stund.

2014 stämde BUS (Bildupphovsrätt Sverige) Wikimedia Sverige. Man anser nämligen att vår sajt Offentligkonst.se är ett brott mot upphovsrätten, eftersom det på sajten finns avbildningar av vissa av konstverken. Man kan inte annat än tycka lite synd om de bildkonstnärer vars intressen de säger sig företräda. Med sådana vänner behöver de verkligen inga fiender.

Offentlig konst för tyvärr en anonym tillvaro. Få vet speciellt mycket om den. Den kan vara svår att hitta, eftersom den över tid ofta flyttas omkring. Det tycker vi på Wikimedia Sverige är synd. Själva poängen med offentlig konst är ju att den ska vara just offentlig och tillgänglig. Vi har tagit fasta på den grundtanken och Offentligkonst.se är ett sätt att förverkliga den i den digitala samtiden. Konst är viktigt och berikar människors liv. Det är därför man avsätter offentliga medel för att köpa in och placera konst i vår vardagsmiljö.

Det faktum att man avsätter offentliga medel – dina och mina skattepengar – för inköp av offentlig konst torde rimligtvis vara en garant för att vi också får avnjuta konsten som vi behagar, även vad det gäller avbildning och publicering. Om det nu visar sig att våra skattepengar i själva verket går till någon sorts rent-a-statue-verksamhet, så finns det all anledning att befara att incitamentet att stödja budgetposter för offentlig konst kommer att sjunka betänkligt i framtiden och det gynnar varken bildkonstnärerna eller alla oss andra.

Det är – och har aldrig varit – speciellt lukrativt att vara konstnär. Det finns tyvärr en krass ekonomisk anledning till att föräldrar tenderar att tycka att lille Totte borde bli läkare och advokat, snarare än skulptör eller konstnär. Det är verkligen synd med tanke på hur viktig konst är både för samhället och för enskilda människor. Man kan tycka att samhällsviktiga värv alltid borde belönas bättre ekonomiskt, men tyvärr är det sällan så. Fråga vilken sjuksköterska som helst, så kan hon berätta mer om det.

Ett effektivt sätt att förbättra just bildkonstnärernas möjligheter att försörja sig är att se till att fler människor vet om att de finns, känner till deras arbete och ges möjlighet att förälska sig i det. Ingen konstnär säljer konst osedd. Trots detta väljer alltså BUS, som är självutnämnda hygglon i relation till bildkonstnärerna, att ta till släggan mot ett ickekommersiellt initiativ vars enda syfte är att engagera frivilliga krafter i det ädla arbetet att skapa en en större kontaktyta mellan konst och allmänhet. Det är onekligen svårt att se hur det gynnar de enskilda upphovsmännen. Det är däremot väldigt enkelt att se hur det gynnar BUS vars hela affärsidé de facto går ut på att kräva betalt om och om igen för andras arbete.

Konstnärer ska självklart få betalt och det får de också när kommuner, landsting och statliga institutioner köper in konstverken. Frågan handlar inte om huruvida de alls ska få betalt eller hur mycket, utan om hur många gånger de ska få betalt för samma sak. Det finns många grupper som med all rätt kräver högre ersättning för utfört arbete, men det är faktiskt bara upphovsrättsinnehavare som kan stödja sig på en lag som ger dem rätt att kräva betalt gång på gång på gång för en och samma arbetsinsats. Och inte bara det. Enligt upphovsrätten ska får de betalt i hela 70 år efter sin död. Fundera på det nästa gång någon dånar för att sjuksköterskor strejkar för några kronor extra i månaden.

Högsta domstolen har nu utan någon större omtanke om upphovsmännens verklighet eller vidare konsekvensanalys för samhället i stort valt att gå på BUS linje. Det är ett otidsenligt beslut, som bottnar i att man lever i tron om att Internet inte har hänt, eller åtminstone i tron om att Internet inte har förändrat världen och upphovsrättens villkor i grunden. Belsutet går dessutom stick i stäv med de tolkningar som Europadomstolen förordar i den här typen av mål. Medan Europadomstolen förordar ändamålsenliga tolkningar rotade i den faktiska verkligheten är Högsta domstolen på spaning efter den tid som flytt.

Högsta domstolen vill inte säga något om vilka konsekvenser deras beslut kan få. Det är i sig märkligt eftersom det ligger i sakens natur att Högsta domstolens beslut ger skapar ringar på vattnet genom hela rättsväsendet. Det känns mer än lovligt ansvarslöst att inte kosta på sig en rudimentär konsekvensanalys. Det är sådant som leder till den nu rådande och paradoxala situationen där det är fullt lagligt att ta en bild och sälja den i form av pappersvykort för egen vinning och utan att ersätta upphovsmannen, medan det samtidigt är olagligt att dela med sig av samma bild gratis på nätet.

I brist på konsekvensanalys från HD, så kommer vi nu att gå igenom beslutet i detalj tillsammans med vår advokat och juridisk expertis hos Wikimedia Foundation under de kommande veckorna. Därefter kommer vi att fatta beslut om huruvida Offentligkonst.se ska klippa länken till Wikimedia Commons, Wikipedias bilddatabas där bilderna finns. Rent konkret behöver inget göras förrän Tingsrätten fått beslutet bollat tillbaka till sig och avlagt dom, vilket av allt att döma kommer att ta minst ett halvår. Under tiden ska vi ägna oss åt opinionsarbete. Panoramafriheten är väl värd att kämpa för.

HD:s beslut kan få allvarliga konsekvenser i en tid då alla har en smart telefon med utmärkt kamera och enkla delningsmöjligheter i fickan. Nu får du inte längre ta en selfie med den fantastiska och på initiativ av Marie-Louise Ekman uppförda statyn av Margaretha Krook utanför Dramaten och dela den på Twitter. Du får inte heller fotografera dina kompisar på Götaplatsen med Carl Milles magnifika Poseidonstaty i bakgrunden och lägga upp bilden på Facebook. Om du nu ändå skulle drista dig att göra något av detta, så har du potentiellt brutit mot upphovsrättslagen och kan lagföras.

Beslutet kommer dock inte bara att påverka de som aktivt väljer att fotografera offentlig konst. Det faktum att vi i Sverige är lyckligt lottade och har mycket konst i det offentliga rummet gör att det på vissa platser efter Högsta domstolens beslut i princip är helt omöjligt att alls ta några bilder utan att den offentliga konsten slinker med på ett hörn. På dessa platser innebär beslutet i praktiken ett fotograferingsförbud om man har för avsikt att dela sina bilder digitalt. Det är en omöjlig ordning, som vi måste komma bort från.

BUS, å sin sida, påstår att de bara är intresserade av att stoppa kommersiella aktörer och inte tänker ge sig efter privatpersoner som instagramar selfies med offentlig konst i bakgrunden. Det är också märkligt, eftersom Wikimedia Sverige inte är en kommersiell aktör, utan en ideell allmännyttig förening. De har alltså redan brutit sitt eget löfte. Något annat vore något av ett trendbrott vad det gäller den här typen av upphovsrättsmål. Man börjar med större aktörer och arbetar sig sedan vidare ner i leden. Vilket för mig tillbaka till den där bilden av Strindberg och jag på Dramatens trappa.

Juryn har visserligen inte sagt något om huruvida man får ta med sig hunden in i himlen än, men det råder ingen tvekan om att upphovsrätten glatt följer med till livet efter detta. Skulptören Knut Jern dog 1948. Det betyder att det är två år kvar på hans upphovsrätt. Exakt hur Knut tänker spendera pengarna om BUS väljer att gå efter just den här enskilda individen vet jag inte, men jag gissar att deras huvudfokus inte är Knut Jern utan de 20% av den ekonomiska kakan som tillfaller dem om de lyckas krama pengar ur någon, i det här fallet mig.

Ju mer jag tänker på alltihop, desto mer övertygad blir jag om att gårdagens mest initierade kommentar om hela debaklet kom från Wikimedia Sveriges 14-årige praoelev, Esias: ”Men, offentlig konst tillhör väl alla?” Ja, exakt så borde det sannerligen vara. 

Anna Troberg
Verksamhetschef
Wikimedia Sverige

Matnyttiga länkar:

Högsta domstolens beslut.

Wikimedia Sveriges pressmeddelande om HD:s beslut.

Wikimedia Foundations kommentar.

Tidslinje över målet.

The Guardian: ”Wikimedias free photo database of artwork violates copyright court rules.”

DN: ”Brottsligt att sprida bilder av offentlig konst på nätet.”

EXP: ”Alla förlorar på tvisten om offentlig konst.”

SvD: ”Vi får allt mer bisarra inskränkningar i rätten att fota.”

SVT: ”Brottsligt att sprida bilder av offentlig konst på nätet.”

IDG: ”Att sprida bilder på offentlig konst är upphovsrättsbrott.”

NyTeknik: ”HD ger konstnärer rätt mot Wikimedia.”

Kamera & Bild: ”HD: Olagligt att avbilda offentlig konst och sprida på nätet.” 

The Local: ”Wikimedia breaks copyright with pics of public art.”

Omni: ”HD går på BUS linje.”

Hittar du fler länkar, så släng in dem i en kommentar. Tack på förhand!

15 skäl att fira Wikipedia på dess 15-årsdag

Den 15 januari 2016 fyller Wikipedia 15 år!

I internetmått mätt är det ganska gammalt.

Jag tänkte därför räkna upp 15 orsaker till att Wikipedia är en av de bästa webbplatserna i världen. (Inte för att vi tävlar…) Det här är mina 15 punkter, så du kanske har andra preferenser. Det är helt okej. Men de fakta jag tar upp är förhoppningsvis inte lika lätta att avfärda.

Betyder det att jag tycker att Wikipedia är perfekt? Nej, men, för att citera en av de tusen sinom tusen personer som skänkt pengar för att Wikipedia ska kunna fortsätta drivas, ”det är fantastiskt!” Nästan för bra för att vara sant, faktiskt.

Här är mina 15 punkter:

15. Wikipedia är fritt att dela

Upphovsrätt är ett snårigt område, men ingen annan webbplats tar, vad jag känner till, lika mycket hänsyn till upphovsrätt som Wikipedia och dess systerprojekt gör. Inte nog med att alla texter i Wikipedia är fria att dela (om man anger källan och ger andra samma rättigheter), till och med kommersiellt! Alla bilder, filmer, kartor, ljudfiler, etc, etc, som finns på Wikimedia Commons – och det rör sig om dryga 30 miljoner filer – är också fria att använda. I själva verket vill vi att materialet används. Därför granskas materialet ofta för att upptäcka plagiat.

Jämför det med tidningar, sociala medier och forum, där upphovsrättsskyddat material används och sprids ideligen, mycket ofta utan kreditering.

Inte nog med det: MediaWiki, Wikipedias programvara, är också fri, så du kan kopiera både webbplatsen och innehållet och göra en spegelsajt, helt lagligt.

14. Wikipedia är öppet med kritik och problem

Webcomic_xkcd_-_Wikipedian_protester
Wikipedian-demonstrant med ”källa behövs”-skylt av Randall Monroe. CC-BY-NC 2.5

Det finns ingen PR-avdelning, varken på Wikipedia eller på Wikimedia Foundation, som sysslar med att måla upp en rosenskimrande bild av hur bra allt är eller döljer problemen. Som sagt, Wikipedia är inte perfekt. Det pågår diskussioner på många olika platser om de problem som Wikipedia har. Mest synligt är de skyltar som de flesta har stött på: ”Källa behövs”, ”Den här artikeln anses inte vara skriven ur en neutral synvinkel.”, etc. Alla artiklar har en egen diskussionssida, där brister och problem räknas upp, och lösningar föreslås. De diskussionerna är öppna, så att alla kan läsa och bidra. Därför, när andra skriver om Wikipedias svagheter är det sällan något som inte redan har diskuterats till ända på och nära Wikipedia, och ofta även lösts.

Jag kan inte minnas att jag någonsin har sett någon av de större webbplatserna, tidningarna eller forumen visa upp skyltar om tänkbara brister, och för många blir det knappt rättelser. För att ställa frågan på sin spets: Hur många andra webbplatser har lika mycket kritik mot innehållet öppet utan att det blir långa diskussioner om att stänga kommentarsfältet? Negativa omdömen påverkar ju varumärket, tror man. I själva verket är det tvärtom. Apropå det…

13. Wikipedia drivs ideellt

Som Sue Gardner, Wikimedia Foundations förra VD, skrev:

  • Wikipedia is the only donor-supported site in the top 50
  • Wikipedia and Mozilla are the only two nonprofits in the top 25(*)
  • The average person spends practically all their time online on the sites of for-profit companies, the vast majority of them American. (Caveat: mainland China.)

(Den där asterisken betyder att Gardner rättade sig själv: ”Turns out I was wrong about this. Mozilla is #60 globally according to comScore Media Metrix, the industry standard for web audience measurement. Therefore, I should actually have said Wikipedia, at #5, is the *only* non-profit in the top 25.”)

Wikipedia drivs av donationer, mestadels i små belopp, men otroligt många. Det är på sätt och vis ett sätt att garantera självständighet gentemot alla som vill få inflytande över sajten. Wikipedia är folkets uppslagsverk. Men det innebär också att Wikipedia är en av de få stora webbplatserna där det inte finns reklam. Det är som en lummig park i en stadsdel fylld av bilar och skyskrapor.

12. Wikipedia kämpar för frihet och öppenhet

Pretzels_SOPA_Blackout_Mockup_v4
Wikipedia protesterade mot SOPA. CC-BY-SA 3.0

Det är lätt att påstå att man står på användarnas sida, men i praktiken spårar de flesta av de stora webbplatserna sina användare, även när användarna är på helt andra webbplatser. Sånt sysslar inte Wikipedia med. Den enda kakan som placeras i användarnas webbläsare är för att se till att man fortsätter att vara inloggad, och den gäller bara de användare som skaffar konto. Längst ner på varje sida finns en länk till Wikipedias policy om användarnas privatliv. Det har inte att göra med att Wikipedia är icke-kommersiellt heller. Wikipedia tror starkt på användarnas integritet. Det är därför Wikipedia konsekvent har ställt sig på sidan som propagerar för mer frihet. Wikipedia var en av de första stora webbplatserna som protesterade mot de två lagförslagen SOPA och PIPA. När EU-förslaget om att ta bort panoramafriheten kom, protesterade massor av wikipedianer. Wikipedia har, till skillnad från Google och andra webbplatser, vägrat att censurera sitt innehåll för att beveka Kinas regering. Tvärtom argumenterade Jimmy Wales, Wikipedias grundare, inför de ansvariga för Kinas stora brandvägg att de skulle ta bort blockeringen helt av Wikipedia. Och lyckades. (Ibland återblockerar de Wikipedia igen och avblockerar därefter Wikipedia igen.)

Ja, just ja, så har också Wikimedia Foundation stämt NSA för massövervakning.

11. Wikipedia finns på ditt språk

De olika språkversionerna av Wikipedia, för närvarande nästan 300 stycken, skrivs separat, men med i stort sett samma regler. Det betyder att det inte bara är samma användargränssnitt som är översatt, utan att det finns texter, skrivna av folk från nästan hela jorden. För alltför många språk saknas det andra uppslagsverk än Wikipedia. Därför har det här varit en av Wikimedia Foundations fokusfrågor de senaste fem åren: hur ger vi fler tillgång till information på deras eget språk? Inte genom att sprida vår världssyn eller för att sprida vårt varumärke, utan genom att presentera ett sätt att samarbeta om att samla information, baserat på fria licenser och transparens.

10. Wikipedianer är trevliga

Det är lätt att hitta exempel på näthat: YouTubes och tidningars kommentarsfält, Reddit och andra forum, Facebookgrupper, Twitterdrev, etc, etc. Och jag förnekar inte att det förekommer en del sånt på Wikipedia också. Men, generellt sett är tonen på Wikipedia mycket god. I själva verket är det inbyggt i Wikipedia genom att en av dess grundprinciper är att man ska vara trevlig:

De som bidrar till Wikipedia har många olika bakgrunder, och har i många fall vitt skilda synvinklar. Att behandla andra med respekt är nyckeln till ett effektivt samarbete kring skapandet av uppslagsverket. Det är viktigt att följa etikettreglerna.

Det finns faddrar, ett fikarum för nybörjare, en bybrunn, ett informationsteam, wikifikor och andra lite mindre styrda platser på Wikipedia. Den som ger sig in där möter nästan alltid hjälpsamma, kunniga människor som svarar på sin fritid för att de tycker att det är viktigt och roligt.

9. På Wikipedia samarbetar folk med olika ståndpunkter

Alltför många ställen på nätet blir filterbubblor, där alternativ information inte tränger in och man enbart möter meningsfränder. Med nätets möjligheter skapar man lätt sin egen tidning där man kan välja ut ämnen som passar den egna världsbilden. Facebookgrupper tenderar att antingen resultera i bråk (se ovan) eller att meningsmotståndare hålls borta.

På Wikipedia, å andra sidan, skriver meningsmotståndare dagligen – och regelbundet oftare än så – i samma artiklar. Det kan låta som ett recept för bråk att ge alla möjligheten att återställa och ta bort allting som någon annan har skrivit, men i praktiken löser kraven på källor de flesta av oenigheterna. Det är till och med bättre än så: de olika förkunskaperna och synvinklarna gör att meningsmotståndare hittar källor som kompletterar varandra. Att redigera tillsammans med sina meningsmotståndare har också den fördelen att man håller koll så att ”den andra sidan” inte för in tokigheter.

8. Wikipedia använder inte klickbetesnamn

Det är inte bara sajter som Upworthy som använder klickbetesnamn på sina artiklar. Tidningar har alltid haft rubriker som kanske inte alltid varit representativa för artikeln som helhet. Ingen annan webbsajt kan nog sägas ha lika tråkiga artikelnamn som Wikipedia. Istället för spännande titlar med anspelningar eller lockande element heter artiklarna bara det de handlar om. Det gör att det blir lätt att hitta, eftersom man inte måste avkoda vad en möjligen fyndig rubrik kan handla om.

Och det hänger ihop med…

7. Wikipedias URL:er är genomskinliga och beständiga

Omkring 2008 blev det populärt att lägga in länkar i mail och forum och på andra webbplatser som verkade gå till något relevant, men istället ledde till videon till Never gonna give you up” av Rick Astley. Att det gick så enkelt att luras berodde bland annat på att YouTubes länkadresser är så ogenomträngliga:

Många andra webbplatser har samma sorts länkar, där URL:en inte har någon naturlig koppling till innehållet, utan består av en oförståelig rad av siffror och bokstäver.

Wikipedias webbadresser däremot ser ut så här:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Edith_Södergran

Att Wikipedia har möjligheten att ha så tydliga URL:er hänger ihop med att alla skriver i gemensamma artiklar, snarare än producera parallella artiklar. De enkla adresserna underlättar för allmänheten som slipper sortera bland tusentals artiklar med samma titel.

Det stora problemet är dock egentligen inte att man riskerar att bli lurad, utan länkröta. På Wikipedia ser vi det här ibland, när hela webbplatser byter system och därmed adresser, ofta utan att ordna så att de gamla adresserna länkar vidare till de nuvarande platser. Just de webbadresser som inte är genomskinliga blir då svårare att hålla aktuella. Wikipedias adresser däremot är konstanta och logiska.

6. Allt material på Wikipedia är kategoriserat

För att det ska bli lätt att hitta liknande artiklar på Wikipedia är alla artiklar kategoriserade. Kategorierna finns längst ner på varje sida. Agatha Christie ligger exempelvis bland annat i kategorierna: Engelskspråkiga författare, Kriminalförfattare, Födda 1890, Avlidna 1976 och Kvinnor. Om man klickar på någon av dem, får man inte upp nästa artikel i kategorin, som det brukar vara på nätet, utan en översiktlig, alfabetisk lista över de andra artiklarna i kategorin.

Det här hade varit något för tidningar att anamma: tänk dig listor över alla artiklar i den tidning du läser som handlar om samma ämne du just nu läser. Och hur hittar man enkelt alla Facebookgrupper för dem som gillar ett visst politiskt parti? Eller hur hittar man alla hashtaggar på Twitter som handlar om film?

5. Wikipedias sökfunktion är riktigt bra

Den som vill gå tillbaka i sitt flöde eller göra mer avancerade sökningar på sociala medier får problem. Likadant är det med tidningar och forum. Det är svårt att hitta. Om man har tur har Google indexerat det man letar efter, men oftast möter man en lång lista, som man måste rulla ner till botten av för att sedan få fler sidor laddade.

Wikipedias sökfunktion, däremot, är riktigt avancerad, där man kan använda alla möjliga verktyg. Till att börja med fyller sökrutan i med en lista på ord när man börjar skriva, vilket gör att man bara kan rulla ner till rätt alternativ. Utöver det kan man göra sökningar efter:

  • liknande stavning
  • A men inte B
  • antingen A eller B
  • artiklar inuti en särskild kategori, eller flera kategorier

… samt mycket mer. Guiden för söksidan innehåller fler exempel.

4. Du kan se tidigare versioner av alla Wikipedias artiklar

Med tanke på att Wikipedia förändras hela tiden finns det stora poänger med att kunna se hur en artikel såg ut tidigare. Det gör det enklare att återställa ifall någon skulle göra en dålig redigering. Dessutom kan vara intressant att se hur en artikel har utvecklats: vem som bidrog med vad och när. Allt sådant sparas och är öppet för vem som helst att se.

Nästan inga andra webbplatser har samma sorts funktioner. Man får se det färdiga resultatet. Ibland kan man föreställa sig tidslinjen för en diskussion på exempelvis Facebook eller Twitter, men det kan också vara så att ett nyckelinlägg har raderats. Särskilt allvarligt är det här i tidningar, där artiklar som har visat sig innehålla allvarliga fel bara tas bort och det hänger på en kvick allmänhet att skärmdumpa artikeln.

Men raderade artiklar på Wikipedia, då? Bara rent klotter raderas direkt. Annat material röstas om. Det finns en sajt för raderade artiklar. Och om man ber en administratör på Wikipedia snällt går det ibland att få se en raderad artikel.

3. Wikipedia vet att du vill kunna rätta fel

Det finns många grammatiskt frustrerade på nätet. I stället för att bara tvingas rapportera fel till tidningen, eller lägga till en kommentar om att någon stavat fel, kan man klicka ”redigera” och ändra felet. Vilken tillfredsställelse det är. Många wikipedianer som besöker andra webbplatser och hittar fel eller brister letar instinktivt efter ”redigera”-knappen.

2. Wikipedia motverkar snuttifieringen

Tvärtemot det alltmer kortfattade nätet, med lättlästa tidningsartiklar, mikrobloggar (eftersom bloggar är för långt), korta YouTube-videor, slogan-artade inlägg på Facebook, etc, blir Wikipedias artiklar mer omfattande. Det tar utrymme att täcka upp det Wikipedia kallar mänsklighetens samlade kunskap.

1. Wikipedias innehåll blir bättre och bättre

Till skillnad från nästan alla andra webbplatser, blir Wikipedia bättre. Tidningar, tidskrifter och alla sociala medier ligger på ungefär samma nivå under hela dess levnad, om det inte råkar komma en särdeles duktig redaktör eller grupp människor som tillfälligt kan höja kvaliteten. Wikipedias innehåll däremot bygger på det som kommit tidigare, så även om användarbasen sjunker något ska det till oerhört mycket innan Wikipedias övergripande kvalitet sjunker. I praktiken blir Wikipedias innehåll bara bättre.

Avslutning

Som sagt, det är kanske egentligen ingen tävling. Andra webbplatser har sina styrkor. Och visst har Wikipedia sina svagheter. Men på 15-årsdagen är det förhoppningsvis okej att titta lite extra på Wikipedias fördelar, på ett sätt som du kanske inte sett dem förr. Därför, ett stort…

Grattis Wikipedia!

Tack till alla eldsjälar som har gjort Wikipedia till vad det är!

(Jag råkar veta, att Wikipedia på sin födelsedag önskar att fler personer börjar att redigera dess artiklar. Det finns gott om artiklar kvar att förbättra.)

Naturligtvis, om vi ska tävla i antalet katter, nätets symbol, kör hårt. Här är tusentals bilder på allt från jaguarer till pallaskatter! Kategoriserade, alfabetiserade och fria.