Engagemang utan gränser för vårt hotade byggda kulturarv

 

(In English below)

Bosniak institute (Bošnjački institut) i centrala Sarajevo (Baščaršija), BiH. Foto: Aktron CC BY 3.0
Bosniak institute (Bošnjački institut) i centrala Sarajevo (Baščaršija), BiH. Foto: Aktron CC BY 3.0, via Wikimedia Commons.

Internationellt samarbete är en viktig del i Wikimedia Sveriges arbete. Det är absolut nödvändigt att tänka och agera globalt då ett flertal av våra projekt är gränslösa, öppna och flerspråkiga. De källor som knyts till Wikipedia har sitt ursprung från hela världen, WMSE arbetar för att detta ska bli möjligt, via Wikimedia Commons.

I november 2016 åkte John Andersson, verksamhetschef för Wikimedia Sverige och André Costa, nu operativ chef på Wikimedia Sverige, till Sarajevo för att möta en av våra partnerorganisationer, Cultural Heritage without Borders Bosnia and Herzegovina (CHwB BiH). Detta för att på plats bidra med erfarenhet och kunskap om digitalisering av byggt världskulturarv samt initiera diskussioner för att få till skott en långsiktig positiv utveckling och nya samarbeten.

– Målet med resan var att träffa beslutsfattare inom kultursektorn i Bosnien och Hercegovina, för att påverka viljan att öppna och tillgängliggöra data om hotat byggt kulturarv på Wikidata och bildmaterial på Wikimedia Commons. Bilder och data som sedan kan kopplas till Wikipediaartiklar, berättar André Costa.

Kopplat Öppet Kulturarv

John och André jobbar inom projektet Kopplat Öppet Kulturarv (KÖK). Båda har erfarenhet av att arbeta med tillgängliggörande, John med projektledning och André med teknisk expertis.

CHwB bildades 1995 som en oberoende svensk icke-statlig organisation, de arbetar i andan av Haagkonventionen och verkar för skyddandet av kulturbyggnationer i händelse av väpnade konflikter, naturkatastrofer, försummelse, fattigdom samt politiska och sociala konflikter. CHwB BiH är en fristående systerorganisation som arbetar med kulturarv i Bosnien och Hercegovina.

CHwB har bland annat i nära samarbete med Wikimedia Sverige arbetat med att bryta ut data om hotat världsarv från de dokument som är framtagna av Commission to Preserve National Monuments of Bosnia and Herzegovina, den institution som utser och registrerar nationalmonument, såsom platser och ställen, stadigvarande och rörligt världsarv av historiskt och kulturellt värde för Bosnien och Hercegovina.

– I samarbete med CHwB BiH för Wikimedia Sverige ett långsiktigt påverkansarbete. Tillsammans vill vi få tillgång till, samla information och tillgängliggöra data om det byggda kulturarvet i landet. Det här arbetet sker inom ramen för projektet Kopplat Öppet Kulturarv, berättar John.

Viljan finns men resurser saknas

Svårigheterna ligger bland annat i att de lokala GLAM-institutionerna har skilda utgångslägen när de gör sina prioriteringar, ett nytt arkivrum kan vara mer akut än att tillgängliggöra för allmänheten. Det råder helt enkelt en mycket stor resursbrist.

– Museerna har viljan men saknar resurser, de befinner sig i en situation som ofta kräver helt andra prioriteringarna. När de drabbas av översvämningar behöver de först och främst finna lösningar som räddar de fysiska samlingarna från vattenskador, snarare än att digitalisera dem, säger André.

Genom att under en veckas tid kunna träffa organisationerna på plats och diskutera förutsättningarna för digitalisering, kommer det att bli lättare att i framtiden genomföra nya samarbeten som leder till fri kunskap. Att jobba nära en lokal expertorganisation som CHwB BiH är centralt för detta.

– Det är samarbeten med lokala parter som gör det möjligt för oss att genomföra ett effektivt arbete runt spridning av digital information. Tillsammans kan vi lägga grunden för en genomtänkt digital strategi för att tillgängliggöra data och mediafiler, men viljan till öppenhet är ett krav och en förutsättning, menar John.

Text: Gitta Wilén

Boundless commitment to our built heritage in danger

 

International cooperation is an important part of the work done by Wikimedia Sverige (Sweden). It is by all means necessary to both think and act globally, as many of our projects are borderless, open and multilingual. The sources collected on Wikipedia originate from across the world, and Wikimedia Sverige works to make this possible via Wikimedia Commons.

In November 2016, John Andersson, the Executive Director of Wikimedia Sverige, and André Costa, currently COO, went to Sarajevo, Bosnia and Herzegovina, to meet one of our partners, Cultural Heritage without Borders Bosnia and Herzegovina (CHwB BiH). The intention was to contribute firsthand with experience and knowledge around digitization of built heritage, and to initiate discussions for a long term positive development and further cooperation.

– The goal with the visit was to meet policy makers within the cultural sector in Bosnia and Herzegovina, to influence the willingness to open up and make data and images on built heritage available on Wikidata and Wikimedia Commons. Images and data which then can be connected to articles on Wikipedia, André Costa says.

Connected Open Heritage

John and André are working with the Connected Open Heritage project. Both have experience from working with accessibility of material, John with project management and André when it comes to technological know-how.

CHwB was founded in 1995, as an independent, Swedish NGO. They work in the spirit of the Hague convention, and work for the protection of cultural buildings in the event of armed conflicts, natural disasters, negligence, poverty and political and social conflicts. CHwB BiH is an independent sister organization that work with cultural heritage in Bosnia and Herzegovina.

CHwB BiH has e.g. worked closely with Wikimedia Sverige to break out data on heritages in danger from the documents that are compiled by Commission to Preserve National Monuments of Bosnia and Herzegovina. This is the institution responsible for naming and registering the national monuments, like places and permanent and intangible world heritages of historical and cultural value for Bosnia and Herzegovina.

– In cooperation with CHwB BiH, Wikimedia Sverige is working on a long term advocacy project. Together we want to get access to, collect and make available data on built heritage in the country. This work takes place within the framework of the Connected Open Heritage project, John says.

There is willingness but not enough resources

Some of the difficulties arise from the fact that the local GLAM institutions have different starting positions when it comes to prioritizing; a new archive room may be more urgent than to make data available to the public. There is simply a very big lack of resources.

– The museums are willing, but lack the resources. They are in a situation where they need to prioritize in other ways. When you for example are hit by floods you primarily need to find solutions to save the collections from water damage, rather than digitize them, André says.

By meeting the organizations in the country during one week, and discussing what is needed for digitization, it will be easier to initiate new partnerships in the future, with free knowledge as the ultimate goal. To work closely with an expert organization as CHwB BiH is central in this regard.

– Cooperations with local partners make it possible for us to work efficiently when it comes to the spreading of digital information. Together, we can lay the foundation for a thought-through digital strategy to make data and media files available, but the willingness for openness is both a requirement and a prerequisite, according to John.

Text: Gitta Wilén, translated by: Eric Luth.

 

 

Lantmäteriet ändrar licensvillkor från CC BY till CC0

Detalj ur ekonomiska kartan 20K6E Bergsboda
Detalj ur Ekonomiska kartan 20K6E (Bergsboda J133-20K6e61).

Från och med den 1 september 2017, får den mängd geodata som tidigare haft licensvillkoret CC BY, nu den helt fria och öppna licensen CC0, vilket innebär att källan inte längre behöver anges. Det gör det enklare att skapa och sprida tjänster som innehåller Lantmäteriets öppna geodata.

Öppna geodata är den data som utan kostnad får användas, ändras och delas fritt. Lantmäteriets öppna geodata består idag av den översiktliga kart-, höjd- och positioneringsinformationen samt historiska ortofoton (skalriktiga flygbilder).

Lantmäteriet uppger att det finns flera orsaker till en förändring av licensvillkoren. En är att det förenklar för de som kombinerar information från flera källor i rapporter, produkter och tjänster, en annan orsak är att de inte sätter något värde i att bevaka och följa upp huruvida källa anges eller ej.

– Lantmäteriet har sedan snart två år släppt småskalig kartinformation som öppna data, men vårt mål och vår förhoppning är att all information ska gå den vägen. Det kräver dock ökade anslag då vi idag är till stor del avgiftsfinansierade. Men som ett led i att öka tillgänglighet och användbarhet Lantmäteriets öppna data så förändrar vi nu licensvillkoren till CC0 vilket förhoppningsvis leder till både förenklad och ökad användning, berättar Bobo Tideström verksamhetsutvecklare på Lantmäteriet.

Med den här ändringen i licensvillkoren, från CC BY till CC0, blir det nu möjligt för tjänster som hanterar geodata att använda Lantmäteriets fria och öppna data, utan att hantera en krånglig och i vissa fall omöjlig licenshantering.

CC0 möjliggör ökad vidareanvändning

Krav på attribuering gör det svårt att inkludera flera dataset i olika produkter. I tjänster kombineras Lantmäteriets ofta stora mängder av data som ofta beräknas på olika sätt vilket gör att enormt långa listor skulle krävas med källor för varje enskild datapunkt.

– Attribueringskrav gör det även svårt att veta när man gjort tillräckligt för att uppnå licensen. All typ av osäkerhet gör det svårare att arbeta med materialet och gör att många kommer att välja bort dataset med otydliga eller licenser som kräver attribuering eller andra saker. Att göra fel innebär att du kanske i ett senare läge måste bygga om hela din tjänst. Denna osäkerhet drabbar framförallt mindre aktörer, berättar John Andersson, verksamhetschef på Wikimedia Sverige.

Terrängkartor och Openstreetmap

Jens Jackowski är engagerad i Openstreetmaprörelsen. Han är även äventyrspedagog och arbetar med ungdomar med affektstörning, de är ofta ute i skog och mark.

– Nu kommer det bli möjligt att bifoga information om hur terrängen ser ut, om det är myrmark eller blockigt, hårt eller mjukt underlag, det senare är viktig information för ridkartor. Jag tänker det gör det lättare att undvika faror, berättar han.

Världens kulturarv på nätet

800px-Palmyra_01
Decumanus Maximus, Palmyra, Syrien. Bild: Bernard Gagnon. Licens: CC- BY-SA 4.0

(For English, see below.)

Detta är det första i en serie av blogginlägg om projektet Kopplat Öppet Kulturarv.

”Det största hotet mot kulturarvet är okunskap och ointresse. […] Bästa sättet att skydda kulturarvet är därför kunskap och information som är lätt att hitta och gratis”, detta hävdade Lars Amréus, Riksantikvarie, i en debattartikel i Aftonbladet i april 2013.

Denna problembeskrivning är sann även idag och är ständigt aktuell. För även om ISIS utstuderade förstörelse av kulturarv i Mellanöstern är det som får mest utrymme i media är denna medvetna attack på kultur och historia bara en del av problemet. På mindre radikala sätt förloras kulturarv både i Sverige och i andra länder – ofta genom oaktsamhet, slarv, dåligt underhåll eller olyckor.

En sådan bred uppsättning av orsaker gör att det självklart inte finns en universallösning som kan förhindra all förstörelse, men det finns en del kloka åtgärder som kan göra en stor skillnad.

Modern teknik och nya metoder, såsom crowdsourcing, gör det möjligt att inte bara skapa medvetenhet genom kunskap och information. Det säkerställer även att utifall det fysiska och stadigvarande kulturarvet förstörts så finns det beskrivningar och material som möjliggör att man kan fortsätta lära sig om det och i vissa fall även återställa det. Att tillgängliggöra det online är framtiden och än så länge har vi bara börjat skrapa på ytan runt vad som är möjligt.

Medvetandegörande och det digitala bevarandet är det centrala i Wikimedia-rörelsens arbete. Omfattande samarbeten med GLAM-sektorn (Galleries, Libraries, Archives och Museums), ett årligt arrangerande av Wiki Loves Monuments (vilket med åren blivit världens största fototävling) samt en enorm mängd Wikipedia-artiklar om världens kulturarv är några viktiga exempel. Genom etableringen av projektet Wikidata där strukturerad data, som är lättförstådd för maskiner, sammanställs tar vi nu nästa steg.

Den framtid vi vill se när det handlar om världens kulturarv online är mycket ambitiös – men vi är övertygade om att Wikimedia-rörelserna har en unik position för att möjliggöra den. Vi vill se att kulturarvet är:

  1. Kopplat, med det menar vi att information om kulturarvet från mängder av olika källor förs samman på ett sätt som gör att både människor och datorer kan dra nytta av det. För detta är Wikidata troligtvis den mest lämpade plattformen som existerar (vilket bland annat bevisas av att Google och andra internetjättar har valt att ge upp sina egna konkurrerande projekt då Wikidata ändå är fritt att använda även för dem).
  2. Fritt, för att så många som möjligt ska få tillgång till materialet och kunna lära sig om kulturarvet är det viktigt att material om kulturarvet släpps under en fri licens. Det innebär att de myndigheter som äger data måste besluta att släppa materialet under en fri licens om de vill ha det inkluderat på Wikimedias plattformar. Detta då det av upphovsrättsliga och andra skäl inte kan inkluderas annars. Det innebär på samma sätt att museer och arkiv som har digitaliserat sina samlingar måste välja att släppa dem under en fri licens för det allmännas bästa. Utveckling går som tur är redan åt det hållet!
  3. Öppet, med det menar vi att informationen som myndigheter samlar in kan användas av medborgarna närhelst de behöver det. Det innebär att det ständigt finns tillgängligt för den som behöver det. Wikimedia-rörelsen arbetar hårt, och har gjort omfattande investeringar, för att plattformarna skall vara tillgängliga nästan 100% av tiden och skall gå att nå på flera sätt för den som vill återanvända informationen i sina produkter (med databasdumpar, användbara API:er m.m.).
  4. Kontextualiserat, d.v.s. satt i ett sammanhang för djupare förståelse av vad bilderna föreställer och vad all data faktiskt betyder. För detta anser vi att Wikipedia är en utmärkt plattform.
  5. Tillgängligt, vilket innebär att allt material skall vara möjligt att använda, oberoende av tekniska kunskaper, av språkkunskaper eller handikapp. Wikimedias projekt är inte perfekta ännu, men arbetet med att öka tillgängligheten pågår för fullt. Bl.a. kommer Wikimedia Sverige att under 2016–2017 leda utvecklingen av Wikispeech, ett text-till-tal-tillägg för Wikipedia som gör att alla artiklarna skall gå att få automatiskt upplästa (mer information om det kommer under året).

Denna vår dröm om hur hanteringen av information om kulturarvet kommer att se ut i framtiden har mynnat ut i en ambitiös och spännande satsning som vi kallar Kopplat Öppet Kulturarv (eller KÖK, kort och gott). Projektet finansieras av PostkodLotteriets Kulturstiftelse och kommer att pågå januari 2016 till slutet på juni 2017. Projektet har en serie ambitiösa mål:

  • Myndigheter från ett tiotal länder där kulturarvet är utsatt kommer kontaktas för att övertyga dem om att öppna och dela deras officiella kulturarvsdata, under en CC0-licenssom möjliggör inkludering på Wikidata. Detta sker i nära samarbete med UNESCO och Kulturarv utan Gränser (KuG) för att vi skall nå beslutsfattarna. Dessa diskussioner kan förhoppningsvis sparka igång en bredare diskussion om öppna data i de olika länderna samt om att informera om kulturarvet. Vi kommer även att försöka hitta en lösning som möjliggör automatisk uppdatering av materialet på Wikidata när officiell data uppdateras.
  • En serie samarbeten med GLAM-institutioner vilka leder till massuppladdning av 100 000 mediafiler som avbildar kulturarvet i olika länder. Mediafilerna kopplas sedan till informationen på Wikidata och inkluderas i artiklar på Wikipedia. Vi räknar med minst 10 000 000 visningar av materialet på Wikimedias plattformar under 2016. Därefter 50 000 000 visningar/år.
  • Evenemang ordnas om öppna data och dess återanvändning samt vad projektet handlar om och hur olika intressenter kan delta. Vi kommer att synas och höras på centrala konferenser över hela världen.
  • En fotoutställning anordnas i tre länder, vilken inkluderar bildmaterial från Palmyra som en grupp italienska arkeologer tagit, och som tidigare inte spridits.

Arbetet har just dragit igång och vi har en hel del planerande och konceptualiserande kvar att göra. Vill du engagera dig i projektet i någon roll så hör av dig och skriv upp dig här! Vi hoppas att du vill vara med oss på den här resan och tar en aktiv roll i att förverkliga projektets ambitiösa mål. Ju fler vi är desto bättre blir resultatet!

John_Andersson_2015_(cropped_2)
Bild: Jan Ainali, CC-BY-SA 4.0

 

John Andersson

Projektledare för Kopplat Öppet Kulturarv (KÖK)
Wikimedia Sverige
john.andersson@wikimedia.se

The Cultural Heritage of the World Online

”The greatest threat towards the cultural heritage is lack of knowledge and disinterest. … The best way to protect the cultural heritage is therefore knowledge and information that is easy to find and free”, Lars Amréus, the Director-General of the National Heritage Board of Sweden argued in a debate article in Aftonbladet in April 2013.[1]

This description of the problem is still true today and is always topical. Although the meticulous destruction of cultural heritage in the Middle East by ISIS is the type of destruction that gets the most media attention it is really just part of the problem. In less radical ways heritage is lost both in Sweden and in other countries – often through negligence, carelessness, bad maintenance or accidents.

Such a broad set of factors obviously means there is no single solution to prevent further destruction, but there are some sensible measures that can really make a big difference. Modern technology and new methods, such as crowdsourcing, makes it possible not only to create awareness through knowledge and information, but also ensure that even if the physical and permanent cultural heritage is destroyed there are descriptions and material available. This material enables anyone interested to continue learning about the heritage and in some cases recreate or rebuild it. Making it accessible online is the future but so far we have only begun to scratch the surface of what is possible.

A central part of the Wikimedia movement’s work concerns awareness raising and digital preservation. Extensive collaboration with the GLAM sector (Galleries, Libraries, Archives and Museums), the annual organization of Wiki Loves Monuments (which over the years became the world’s largest photo competition) as well as the creation of a huge amount of Wikipedia articles about the world’s cultural heritage are some important examples. Through the establishment of the Wikidata project where data is compiled in a structured way, that is easily understood by machines, we are taking the next step.

The future we envision for the world’s cultural heritage online is very ambitious – but we are confident that the Wikimedia movement is in a unique position to succeed. We want to ensure that the cultural heritage is:

  1. Connected, with which we mean that information about cultural heritage from many different sources are combined in a way that both humans and computers can take advantage of. For this Wikidata is probably the most suitable platform that exists (which is shown by the fact that Google and other Internet giants have chosen to give up their own competing projects, as Wikidata is free to use also for them).
  2. Free, as we want as many people as possible to gain access to the material and to be able to learn about the cultural heritage. To achieve this it is important that material concerning cultural heritage is released under a free license. This means that the authorities who own the data must decide to release the material under a free license if they want it included on Wikimedia platforms. This since copyright and other reasons otherwise prevent it from being possible to include. It is also crucial that museums and archives that have digitized their collections choose to release them under a free license for the common good. Fortunately this is already the current trend!
  3. Open, with which we mean that the information that authorities collect can be used by citizens whenever they need it. This means that the information is constantly available to anyone who needs it. The Wikimedia movement works hard, and has made significant investments, to ensure that the platforms are available online almost 100% of the time, and also that the information is accessible in several ways for those who want to re-use it in their products (through database dumps, useful APIs, etc.).
  4. Contextualized, i.e. that the information is available in a context that creates a deeper understanding of what the pictures represent or what all the data actually means. For this, we believe that Wikipedia is an excellent platform.
  5. Accessible, which means that all material must be possible to use, independent of technical knowledge, language skills or disabilities. Wikimedia projects are not perfect yet, but efforts to increase the availability are under way. This include the work done by Wikimedia Sweden during 2016–2017 concerning the development ofWikspeech, a text-to-voice extension for Wikipedia that will allow all the articles to automatically be read aloud (more information will be available later this year).

Our dream of how the management of information regarding cultural heritage will look in the future has resulted in an ambitious and exciting venture that we call Connected Open Heritage. The project is funded by the Culture Foundation of the Swedish Postcode Lottery and will run from January 2016 to the end of June 2017. The project has a series of ambitious goals:

  • The information around immovable heritage in more than 50 countries that has been gathered in the unique Wiki Loves Monuments’ database will now be included on Wikidata. Reusing the information thus becomes easier than ever.
  • Authorities from around 10 countries where the cultural heritage is at risk will be approached in order to convince them to open up and share their official data about their immovable cultural heritage. The aim is that they will use a CC0 license which enables inclusion on Wikidata. This work is done in close cooperation with UNESCO andCultural Heritage without Borders (CHwB) which will help us reach decision-makers. These discussions will hopefully initiate a broader discussion on open data in the different countries, and around the need to communicate about the cultural heritage. We will work on a solution that automatically updates the information on Wikidata when official data is updated.
  • A series of collaborations with GLAM institutions that will lead to mass uploads of around 100,000 media files depicting the cultural heritage in different countries. Media files are then connected to the information on Wikidata and included in the articles on Wikipedia. We expect at least 10 million views of the material on Wikimedia services in 2016. Then 50 million impressions/year.
  • Events will be organized on open data and its re-use as well as what the project is all about and how interested parties can contribute. We will be seen and heard in important conferences worldwide.
  • A photo exhibition will be organized in at least three countries together with Wikimedia Italia. The exhibition will include footage from Palmyra taken by a group of Italian archaeologists, material that hasn’t previously been shown to the public.

Work has just started and we have a lot of planning and conceptualizing left to do. If you would like to get involved in the project in any capacity, please get in contact with us and sign up here! We hope you’ll join us on this journey and take an active role in the realization of the ambitious targets of the project. The more people we are, the better the result!

 

 

John_Andersson_2015_(cropped_2)
Bild: Jan Ainali, CC-BY-SA 4.0

John Andersson
Project Manager for Connected Open Heritage
Wikimedia Sverige
john.andersson@wikimedia.se