Var i världen finns GLAM?

Hur många GLAM finns det? Var finns de? Vilka olika sorter är det?

Galleries, Libraries, Archives and Museums (ungefär motsvarande ABM) finns över hela världen, i olika storlekar, former och åldrar. En del är privata, andra offentliga, några stängda och hemliga, andra öppna och publika. En del listor och databaser finns som sammanställer information om GLAM-institutioner, men de är utspridda på olika ställen, har olika format, är uppdelade på olika sätt och har luckor mellan sig.

1280px-fire_at_museu_nacional_05
Vid en brand i Brasiliens nationalmuseum i Rio de Janeiro i september 2018 förstördes hela museet och samlingarna, väldigt lite var digitaliserat och är därmed är allt förlorat för alltid. Foto: Felipe Milanez, CC BY-SA via Wikimedia Commons

Under de kommande 15 månaderna kommer vi i projektet #FindingGLAMs, tillsammans med UNESCO och Wikimedia Foundation, med finansiering från Svenska postkodstiftelsen, att reda lite ordning bland GLAM-institutionerna.

– Att vi kommer att kunna skapa en bättre översikt över var någonstans kulturarvsinstitutionerna finns i världen kommer att vara en resurs för att planera samarbeten och hitta nya partners, samt ge beslutsfattare och andra aktörer ett bättre kunskapsunderlag. Det är en bit saknad infrastruktur som vi kommer att börja arbeta med här, säger John Andersson, verksamhetschef på Wikimedia Sverige.

Med hjälp av Wikimediaprojekten, och främst Wikidata och Wikimedia Commons kommer vi att samla in både ny och befintlig data om GLAM-institutioner och matcha den mot Wikidatas struktur så att den sedan kan användas både på Wikipedias över 300 språkversioner, samt av alla andra som är intresserade av öppna data och öppna API:er. Vi kommer även att samla in mediefiler och samlingar och göra dem tillgängliga via mediadatabasen Wikimedia Commons. Detta är extra spännande då denna håller på att byggas om för att snart bli mer sökbar genom införande av strukturerad data. Vi kommer att noggrant dokumentera arbetet i olika fallstudier som kommer att ligga till grund för en vitbok så att andra kan bygga vidare på det arbete som skett. Ett flertal evenemang kommer att ordnas för att engagera experter och allmänhet att bidra till att materialet kommer till användning.

– Vårt gemensamma kulturarv är oerhört värdefullt att vårda och skydda, särskilt på platser som är utsatta för hot. Idag saknas överblick över de institutioner som finns, samt deras samlingar, som i många fall inte finns digitaliserade. Vi är därför stolta att tillsammans med Wikimedia arbeta för att identifiera och kartlägga dessa institutioner samt även synliggöra vad som kan göras för att säkra framtida tillgänglighet till kulturarvet, säger Marie Dahllöf, generalsekreterare för Svenska Postkodstiftelsen.

På projektsidorna, både den interna och externa, kommer det att finnas information om projektet och hur du kan engagera dig.

(För den som funderar på om inte Wikimedia Sverige fått stöd av Postkodstiftelsen tidigare så stämmer det nästan. I deras förra form Postkodlotteriets Kulturstiftelse fick vi stöd för Kopplat Öppet Kulturarv som genomfördes 2016-2017 tillsammans med UNESCO, Kulturarv utan gränser och Wikimedia Italia.)

Mer biblioteksdata på Wikidata

Wikidata är den sex år gamla, men fortfarande nya, databasen till allting inom Wikimediavärlden. Den har varit med så länge att den är en självklarhet för hopkoppling av Wikipediaartiklar och bilder på Commons, den är databasen sökmotorer och röstuppläsningstjänster (som Alexa och Siri) går till för att berätta om när någonting uppfanns eller hur många som bor i en stad, och den är hopkopplingsnavet för andra stora databaser som är auktoriteter på både kulturarv, författare, sockenindelning och annat spännande.

1024px-gu_library_card_catalog_4
Biblioteksdata! Foto: Alicia Fagerving, CC BY-SA via Wikimedia Commons

Sen Wikidata startade har det fyllts på med ungefär 50 000 000 objekt (Q-nummer, till exempel Q953058, Kungliga biblioteket), över 5 500 properties (P-nummer, till exempel P5587, Libris-URI) och av senaste tillskottet lexem finns det nu drygt 10 000 uppslag (L-nummer, se L730, kattunge – det första skapade svenska lexemet). Av allt som Wikidata kan fyllas på med och rymma innan det börjar närma sig komplett fattas det dock enorma mängder, och därför är vi glada över att i samarbete med Kungliga biblioteket genomföra ett projekt där vi ska modellera och matcha in kopplingar till och data från de databaser som redan finns och utvecklas. Projektet sammanfaller med att KB – som världens första nationalbibliotek – övergår till länkade data i sin riksomfattande katalog Libris. Det betyder att informationen om de verk och författare som finns representerade på Sveriges många bibliotek blir lättare att återanvända av externa tjänster, vilket möjliggör både vårt projekt och förhoppningsvis många spännande initiativ i framtiden.

Utöver kopplingar för att synliggöra mer data och matchning och inkludering för att öka värdet av all data kommer projektet att ta fram statistik för vilka källor som används på svenskspråkiga Wikipedia samt verktyg som kan visualisera statistik och hur datamängder hänger ihop.

Projektet har under sommaren smugit igång under vår utvecklare Alicias försorg, och kommer under hösten att öka takten med både aktiviteter som innebär att mycket data kommer att kopieras, men också hackathon och konferensdeltagande som innebär fysiska möten, diskussioner och insikter. På projektsidan går det att ta del av planer och milstolpar, samt att blanda sig i för den som känner att det här är viktigt och intressant.

Engagemang utan gränser för vårt hotade byggda kulturarv

 

(In English below)

Bosniak institute (Bošnjački institut) i centrala Sarajevo (Baščaršija), BiH. Foto: Aktron CC BY 3.0
Bosniak institute (Bošnjački institut) i centrala Sarajevo (Baščaršija), BiH. Foto: Aktron CC BY 3.0, via Wikimedia Commons.

Internationellt samarbete är en viktig del i Wikimedia Sveriges arbete. Det är absolut nödvändigt att tänka och agera globalt då ett flertal av våra projekt är gränslösa, öppna och flerspråkiga. De källor som knyts till Wikipedia har sitt ursprung från hela världen, WMSE arbetar för att detta ska bli möjligt, via Wikimedia Commons.

I november 2016 åkte John Andersson, verksamhetschef för Wikimedia Sverige och André Costa, nu operativ chef på Wikimedia Sverige, till Sarajevo för att möta en av våra partnerorganisationer, Cultural Heritage without Borders Bosnia and Herzegovina (CHwB BiH). Detta för att på plats bidra med erfarenhet och kunskap om digitalisering av byggt världskulturarv samt initiera diskussioner för att få till skott en långsiktig positiv utveckling och nya samarbeten.

– Målet med resan var att träffa beslutsfattare inom kultursektorn i Bosnien och Hercegovina, för att påverka viljan att öppna och tillgängliggöra data om hotat byggt kulturarv på Wikidata och bildmaterial på Wikimedia Commons. Bilder och data som sedan kan kopplas till Wikipediaartiklar, berättar André Costa.

Kopplat Öppet Kulturarv

John och André jobbar inom projektet Kopplat Öppet Kulturarv (KÖK). Båda har erfarenhet av att arbeta med tillgängliggörande, John med projektledning och André med teknisk expertis.

CHwB bildades 1995 som en oberoende svensk icke-statlig organisation, de arbetar i andan av Haagkonventionen och verkar för skyddandet av kulturbyggnationer i händelse av väpnade konflikter, naturkatastrofer, försummelse, fattigdom samt politiska och sociala konflikter. CHwB BiH är en fristående systerorganisation som arbetar med kulturarv i Bosnien och Hercegovina.

CHwB har bland annat i nära samarbete med Wikimedia Sverige arbetat med att bryta ut data om hotat världsarv från de dokument som är framtagna av Commission to Preserve National Monuments of Bosnia and Herzegovina, den institution som utser och registrerar nationalmonument, såsom platser och ställen, stadigvarande och rörligt världsarv av historiskt och kulturellt värde för Bosnien och Hercegovina.

– I samarbete med CHwB BiH för Wikimedia Sverige ett långsiktigt påverkansarbete. Tillsammans vill vi få tillgång till, samla information och tillgängliggöra data om det byggda kulturarvet i landet. Det här arbetet sker inom ramen för projektet Kopplat Öppet Kulturarv, berättar John.

Viljan finns men resurser saknas

Svårigheterna ligger bland annat i att de lokala GLAM-institutionerna har skilda utgångslägen när de gör sina prioriteringar, ett nytt arkivrum kan vara mer akut än att tillgängliggöra för allmänheten. Det råder helt enkelt en mycket stor resursbrist.

– Museerna har viljan men saknar resurser, de befinner sig i en situation som ofta kräver helt andra prioriteringarna. När de drabbas av översvämningar behöver de först och främst finna lösningar som räddar de fysiska samlingarna från vattenskador, snarare än att digitalisera dem, säger André.

Genom att under en veckas tid kunna träffa organisationerna på plats och diskutera förutsättningarna för digitalisering, kommer det att bli lättare att i framtiden genomföra nya samarbeten som leder till fri kunskap. Att jobba nära en lokal expertorganisation som CHwB BiH är centralt för detta.

– Det är samarbeten med lokala parter som gör det möjligt för oss att genomföra ett effektivt arbete runt spridning av digital information. Tillsammans kan vi lägga grunden för en genomtänkt digital strategi för att tillgängliggöra data och mediafiler, men viljan till öppenhet är ett krav och en förutsättning, menar John.

Text: Gitta Wilén

Boundless commitment to our built heritage in danger

 

International cooperation is an important part of the work done by Wikimedia Sverige (Sweden). It is by all means necessary to both think and act globally, as many of our projects are borderless, open and multilingual. The sources collected on Wikipedia originate from across the world, and Wikimedia Sverige works to make this possible via Wikimedia Commons.

In November 2016, John Andersson, the Executive Director of Wikimedia Sverige, and André Costa, currently COO, went to Sarajevo, Bosnia and Herzegovina, to meet one of our partners, Cultural Heritage without Borders Bosnia and Herzegovina (CHwB BiH). The intention was to contribute firsthand with experience and knowledge around digitization of built heritage, and to initiate discussions for a long term positive development and further cooperation.

– The goal with the visit was to meet policy makers within the cultural sector in Bosnia and Herzegovina, to influence the willingness to open up and make data and images on built heritage available on Wikidata and Wikimedia Commons. Images and data which then can be connected to articles on Wikipedia, André Costa says.

Connected Open Heritage

John and André are working with the Connected Open Heritage project. Both have experience from working with accessibility of material, John with project management and André when it comes to technological know-how.

CHwB was founded in 1995, as an independent, Swedish NGO. They work in the spirit of the Hague convention, and work for the protection of cultural buildings in the event of armed conflicts, natural disasters, negligence, poverty and political and social conflicts. CHwB BiH is an independent sister organization that work with cultural heritage in Bosnia and Herzegovina.

CHwB BiH has e.g. worked closely with Wikimedia Sverige to break out data on heritages in danger from the documents that are compiled by Commission to Preserve National Monuments of Bosnia and Herzegovina. This is the institution responsible for naming and registering the national monuments, like places and permanent and intangible world heritages of historical and cultural value for Bosnia and Herzegovina.

– In cooperation with CHwB BiH, Wikimedia Sverige is working on a long term advocacy project. Together we want to get access to, collect and make available data on built heritage in the country. This work takes place within the framework of the Connected Open Heritage project, John says.

There is willingness but not enough resources

Some of the difficulties arise from the fact that the local GLAM institutions have different starting positions when it comes to prioritizing; a new archive room may be more urgent than to make data available to the public. There is simply a very big lack of resources.

– The museums are willing, but lack the resources. They are in a situation where they need to prioritize in other ways. When you for example are hit by floods you primarily need to find solutions to save the collections from water damage, rather than digitize them, André says.

By meeting the organizations in the country during one week, and discussing what is needed for digitization, it will be easier to initiate new partnerships in the future, with free knowledge as the ultimate goal. To work closely with an expert organization as CHwB BiH is central in this regard.

– Cooperations with local partners make it possible for us to work efficiently when it comes to the spreading of digital information. Together, we can lay the foundation for a thought-through digital strategy to make data and media files available, but the willingness for openness is both a requirement and a prerequisite, according to John.

Text: Gitta Wilén, translated by: Eric Luth.