Gästblogg: Svenska Unescorådet om digitalt bevarande under fri licens

Chiesa Parrocchiale di San Felice Vescovo Martire. Foto: lucaphoto CC BY-SA 4.0. via Wikimedia Commons.

Den 11 september kl. 16.00–18.30 invigs utställningen av bland andra Svenska Unescorådet och Wikimedia Sverige och visas under tiden 11–25 september i Spånga församlingshus, Stockholm. Foto: lucaphoto [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons.

Hur kan digitalisering bidra till att skydda hotat kulturarv? Varför är det viktigt att värna hotat kulturarv genom att göra det fritt tillgängligt? Vi är stolta att ha Mats Djurberg, generalsekreterare, Svenska Unescorådet som gästbloggare med anledning av fotoutställningen ”Resor genom vårt ömtåliga kulturarv: upptäck, bevara och sprid”, ett samarbete mellan Wikimedia Sverige, Unesco och Wikimedia Italia.

Under de senaste åren har frågor om kulturarv hamnat i fokus för världens uppmärksamhet. IS brutala härjningar i Syrien och Irak har chockerat. Det har inte enbart handlat om ett i det närmaste ofattbart mänskligt lidande, utan även om en omfattande och systematisk förstörelse av regionens rika kulturarv. I krig är det vanligt att kulturarv också förstörs eller skadas, men IS har tagit förstörelsen till en ny nivå och gjort kulturarv till direkt mål i sin krigsföring. Denna medvetna förstörelse har filmats och spritts via sociala medier för att provocera och splittra.

För att skapa ett kalifat har IS förklarat krig mot den mångfald av kulturyttringar som speglar områdets rika kulturarv och är en viktig del av det som kallas ”mänsklighetens vagga”. Världsarvet Palmyra i Syrien är kanske det mest framstående exemplet på vad IS uppfattar som särskilt provocerande eftersom platsens historia visar på en mångkulturell mötesplats, en symbol för tolerant och fredlig samexistens mellan flera olika folk och kulturer.

Krig och klimatförändringar

Världssamfundet har dock reagerat mot förstörelsen. Domen i den internationella brottsmålsdomstolen ICC mot den maliske jihadisten Ahmad al-Faqi al-Mahdi, som kom förra året, likställde, för första gången, förstörelsen av kulturarv – världsarvet Timbuktu i Mali – med krigsbrott. Domen, som är den första i sitt slag, kommer att vara vägledande för framtiden.

Men kulturarvet hotas idag inte bara av terror och extremister utan även av snabba klimatförändringar. Det ställer stora krav på vårt samhälle vad gäller kunskap, åtgärder och inte minst en nära samverkan mellan myndigheter och organisationer. Stora resurser kommer behöver läggas på att skydda och bevara vårt gemensamma kulturarv runt om i världen när klimatet förändras.

Men för tydlighetens skull: det största hotet mot kulturarvet är trots allt intressekonflikter som uppstår när samhällen förändras, när vägar ska byggas och nya bostadsområden anläggas. Många kommuner, myndigheter och företag saknar idag relevant kompetens och resurser att bedöma vad som värt att bevara och hur det ska göras. Det kommer vara en av de stora utmaningarna de närmaste årtiondena när världens befolkning växer och urbaniseras. Det handlar också om att förstå att kulturarv inte är en bromskloss för utveckling, utan att bevarande ger stora möjligheter när gäller att generera både arbetstillfällen och skapa mervärde för en stads eller regions attraktion såväl som bostadsort som besöksmål.

Den viktiga digitaliseringen av det hotade kulturarvet

En förutsättning för effektivt bevarande är kunskap. Digitalisering ger unika möjligheter att tillgängliggöra och ge ökad kunskap till många. Wikimedias och Unescos utställning om vårt hotade kulturarv är ett viktigt bidrag till att sprida kunskap om vårt gemensamma kulturarv och dess utmaningar men också att öka intresset och kunskapen för att bevara det.

Mats Djurberg generalsekreterare, Svenska Unescorådet.

 

Bilderna har tillgängliggjorts från många olika källor, såsom museer, arkiv och allmänheten, och finns alla under fri licens på Wikimedia Commons, Wikipedias mediabank. Se kulturarvsbilderna under öppen och fri licens, online.

Tid: Utställningen invigs 11 september kl 16.00–18.30, där bland annat Svenska Unescorådet och Wikimedia Sverige invigningstalar. Vi bjuder på dryck och enklare tilltugg.

Plats: Spånga församlingshus, Värsta allé 1, Spånga, Stockholm.

Wikipedian blir Wikipedian i residence på Internetmuseum

Emma Rydberg, Wikipedian in Residence, WiR, på Iternetmuseum, IIS. På Bilden Kristina Alexandersson (Webbstjärnan, IIS), Jörgen Löwenfeldt, verksamhetsansvarig för Internetmuseum och Emma Rydberg (WiR).
Emma Rydberg Wikipedian in Residence, WiR, på Iternetmuseum, IIS, tillsammans med Jörgen Löwenfeldt (verksamhetsansvarig för Internetmuseum, IIS) fotograferas av Kristina Alexandersson (Chef, internet i skolan, IIS). Foto: Gitta Wilén (WMSE) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons

I höst kommer Internetmuseum att ha en Wikipedian in Residence. Emma Rydberg, som varit administratör på svenskspråkiga Wikipedia i sex år, kommer att hjälpa museet med att tillgängliggöra internethistorien på Wikipedia och Wikimedia Commons.

Vi tycker naturligtvis att det här är både roligt spännande. Emma Rydberg är en mångårig administratör på Wikipedia och erfaren skribent, hon är även utbildad researcher och samhällsvetare. Hennes roll på Internetmuseet blir att gå igenom museets förstahandskällor och värdera deras relevans för Wikipedia. I arbetsuppgifterna ingår det även att studera museets fysiska och digitala arkiv, för att se vad som kan släppas under fri licens.

– Det känns väldigt roligt att kunna bidra till att sprida den kunskap om Sveriges internethistoria som Internetmuseum har. Som en del av Wikipedias gemenskap kommer jag att hjälpa till med förståelsen av Wikipedia och se till att artiklarna inom ämnesområdet håller hög kvalitet, säger Emma Rydberg.

Som Wikipedian in Residence, WiR, kommer Emma att inventera Wikipedias behov av museets ämnesexpertis för att se vad som saknas i nuläget och vilka artiklar som behöver skapas och byggas ut. Hon kommer också att hålla i några evenemang öppna för allmänheten att bidra med mer av internethistoria till Wikipedia och samtidigt lära sig mer om hur Wikipedia fungerar.

– Det här är ett sätt för oss på Internetmuseum att se till att kunskapen om internets historia sprids så brett som möjligt. Wikipedia är den naturliga starten för den som söker fakta i ett ämne, och vi vill bidra till att informationen där både är heltäckande och spännande, Jörgen Löwenfeldt, verksamhetsansvarig för Internetmuseum, som drivs av Internetstiftelsen i Sverige, IIS.

Våra WiR

Emma Rydberg kommer att vara en i raden av ämnesexperter som bidrar med sina kunskaper om Wikipedia på plats hos en extern samarbetspart. Wikimedia Sverige har tidigare haft WiR på bland annat Riksantikvarieämbetet (André Costa och Lennart Guldbrandsson), SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, (Arild Vågen), samt på SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (Carl Fredrik Sjöland).

För att följa Emmas arbete kan du besöka Internetmuseums Wikipedian in Residence-sida och i Internetmuseums kanaler i sociala medier.

Läs Internetmuseums pressrelease.

Tycker du att offentlig konst ska kunna delas online?

Tycker du att offentlig konst ska kunna delas online? På bilden syns inte Näckens polska av konstnären Bror Hjorth.På bilden syns inte konstnären K G Bejemarks staty av Nils Ferlin.

Vad krävs för att vi oinskränkt ska kunna dela digitala bilder på vår offentliga konst online – utan att bryta mot någon lag? I vår FAQ berättar vi om hur det nya domslutet begränsar detta och varför det nu behövs tydliga politiska beslut.

Domslutet kommer att kosta Wikimedia Sverige cirka 750 000 kr i rättegångskostnader plus ersättning. Nu vänder vi oss till alla som tycker att den här domen är orimlig. Ert stöd är viktigt.

Donera 50, 100, 200 kr eller valfri summa. Enklast swishar du till oss på 1232692697. Skriv BUS i kommentaren, så går pengarna oavkortat till detta arbete.

Du kan också bli medlem i den ideella föreningen Wikimedia Sverige.

Vi är tacksamma för att ni delar och sprider.

#panoramafrihet