Utbildningssektorn har en viktig roll att fylla för ett mer jämställt Wikipedia

Det finns fyra gånger så många artiklar om män som om kvinnor på Wikipedia. 90 % av alla som skriver på Wikipedia är män. På internationella kvinnodagen arrangerades skrivstugor över hela världen med målet att ändra på det; att stänga Wikigapet. Utbildningssektorn har en viktig roll att fylla här, argumenterar Elza Dunkels i detta gästinlägg.

DSC_2132
Utrikesminister och Wikipediaskribenter under WikiGap 8 mars 2018. Foto: Axel Pettersson, CC BY

I Wikipedias barndom var projektet väldigt baktalat i utbildningssammanhang. Många som gick i skolan i början av 2000-talet minns säkert hur Wikipedia framställdes som icke tillförlitligt och att elever uppmanades att inte använda projektet över huvud taget. Jag tror att vi kan skylla detta på att det var svårt att begripa upplägget. Det var svårt att förstå vad Wikipedia egentligen var för något, eftersom det på samma gång liknade traditionella uppslagsverk och var helt annorlunda.

Tiden har gått och nu är Wikipedia en etablerad del av utbildningssystemet där många elever får lära sig hur de ska navigera för att använda Wikipedia på bästa sätt; utnyttja dess fördelar utan att falla i dess fällor. Men vi behöver ta det ett steg längre. Wikipedia är inte så bra som det skulle kunna vara. Vi behöver stötta alla de hårt arbetande frivilliga krafterna som researchar, skriver och redigerar artiklar och som skärskådar och diskuterar varje ändring så att den ska följa reglerna. För faktum kvarstår: det finns fyra gånger så många artiklar om män som om kvinnor på Wikipedia och att 90 % av alla som skriver på Wikipedia är män.

Min dröm är att utbildningsväsendet ska steppa upp här. Jag skulle vilja att varje skola gör en insats för att stänga Wikigapet. Från förskola till högskola går det att bidra på olika sätt. Tänk så bra om alla som gått igenom skolan kan redigera artiklar och vet vad som gäller för bildmaterial och källhänvisningar! Elever och studenter på alla nivåer skulle också kunna uppmuntras att lyfta fram viktiga kvinnor, vilket skulle ge positiva effekter långt utanför Wikipedia. Vi som arbetar med utbildning har så mycket att tacka Wikipedia för och nu har vi chansen att ge något viktigt tillbaka.

Nu stänger vi Wikigapet!

Texten är skriven av Elza Dunkels, forskare inom pedagogik och ledamot i Wikimedia Sveriges styrelse.

Wikimedia Sverige är stolt samverkanspartner i Sveriges första masterprogram i Digital humaniora

Sources of information
Sources of information av Helixitta CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons
För ungefär ett år sedan inleddes planeringen för oss på Wikimedia Sverige att bli en av flera samverkansparter för Sveriges första masterprogram i Digital humaniora som denna hösttermin startade på Göteborgs universitet. Ett internationellt tvärvetenskapligt ämne som förenar digital teknik med historia och kultur passar väl ihop med hur Wikipedia och Wikimediaprojekten påverkar tillgång, representation och metoder kring kulturarv i digitala miljöer.

Nästa vecka inleder kursens digitala humanister sina Wikipediaarbeten som ett delmoment inom kursen Delnings- och deltagarkulturer (15 hp), som beskrivs enligt följande:

På kursen diskuterar vi digital forsknings- och kulturarvsförmedling och medierade representationer av kulturarv. Den ger också kunskap om den förändrade forskarrollen och förändrade publiceringskulturer och inbegriper teoretiska perspektiv på samtida, digitalt född kultur utifrån dess mediespecifika förutsättningar.

Kursanpassat stöd

Syftet med uppgiften är för kursdeltagarna att bekanta sig med Wikipedias redigeringsprocess, ramverk och deltagarkultur. Designen för Wikipediauppgiften har arbetats fram i samarbete med programkoordinator Jenny Bergenmar. Det nya verktyget “Dashboard” används för att underlätta genomförandet för både studenter och lärare så att Wikipediaerfarenheten blir så positiv som möjligt och synliggör vad studenter åstadkommer på Wikipedia. Dessutom kommer kursen blir den första från ett svenskt lärosäte att använda den nya funktionen med kursanpassad tidslinje, som i pedagogiska steg stöttar hela genomförandet från början till slut.

Humaniora på Wikipedia

Vad ska studenterna skriva om? Studenternas uppgift är att välja artiklar inom humaniora och antingen skapa nya eller utveckla redan existerande artiklar. Att förbättra Wikipedias humaniorainnehåll blir ett konkret redskap för studenterna till att tillgängliggöra kulturarv och representera ämnen som annars riskerar falla i glömska.  En översiktlig beskrivning av uppgiften finns här.

 

Att bidra till gemensam kunskap

Alrida Mattison. Foto: Adrien Martinez CC BY-SA.Alfrida Mattison blev Wikipedian i somras. Nu kan hon: länka bilder från Wikimedia Commons, uppdatera, rätta fel, lägga till källor och skapa nya Wikipediaartiklar. Foto: Adrien Martinez CC BY-SA.

Det var nyfikenheten som fick Alfrida Mattison att söka till och åka på årets upplaga av Wikipedialägret i Molkom. Under en vecka fick hon lära sig grunderna i att redigera Wikipedia. Alfrida lade bland annat in mer än 50 kulturarvsbilder från Wikimedia Commons till relevanta artiklar samt såg till att Megan Abbott, den kända amerikanska författaren, fick en artikel på svenskspråkiga Wikipedia.

Alfrida Mattison är till vardags masterstudent i datalogi, på KTH i Stockholm. Som utvecklare är hon intresserad av open source-projekt, där många bidrar med kod till en gemensam kodbank. Tanken på att bidra till något gemensamt, fick henne att söka till Wikipedialägret i Molkom.

– Det som lockade mig var just Wikipedias likhet i arbetet med öppen källkod. I Wikipedia bidrar vi gemensamt med kunskap istället för kod.

Alfrida tyckte att det var lite läskigt att börja skriva på Wikipedia på egen hand, utan att veta hur det går till, men att det verkade roligt.

– Lägret var en chans för mig att lära mig hur det fungerar och ett bra sätt att få stöd med att komma igång.

Det visade sig vara mycket lättare än vad hon trodde att börja bidra. Gruppen började med att uppdatera existerande artiklar, lägga till källor och att rätta stavfel.

– Det gav min en överblick på hur det går till i Wikipedia och det inte är lika svårt som att börja med att författa en helt ny text. Att skriva en helt ny artikel innebär en längre startsträcka än om man gör små delar.

Illustrerade Wikipedia med bilder på kulturarv

De bilder som illustrerar Wikipediaartiklarna ligger uppladdade på mediadatabasen Wikimedia Commons. En av veckans övningar under lägret var att använda bilder som Riksantikvarieämbetet har laddat upp under fri och öppen licens, ett samarbete i projektet Kopplat öppet kulturarv, som Wikimedia Sverige driver med stöd från Postkodlotteriets kulturstiftelse. Alfrida använde över 50 av bilderna till att illustrera relevanta Wikipediaartiklar.

– Jag satt en hel dag och tittade på fotona i bildgalleriet, läste text och länkade till ögonen gick i kors. Det var många bilder på kyrkor och gamla gårdar, några Wikipediaartiklar fick två bilder, en exteriör, på fasaden och en interiör, på någon takmålning. Det var lätt att länka där det fanns bra metadata.

 

Alfrida illustrerade ett flertal Wikipediaartiklar med kulturarvsbilder från Wikimedia Commons, bland annat Bryggeri med bilden: “Människor, häst och tunnor i på en gård vid Hötorget på Norrmalm i Stockholm”, från Riksantikvarieämbetet, fotograf okänd, CC0.
Alfrida illustrerade ett femtiotal Wikipediaartiklar med kulturarvsbilder från Wikimedia Commons, bland annat Bryggeri med bilden: “Människor, häst och tunnor i på en gård vid Hötorget på Norrmalm i Stockholm”, från Riksantikvarieämbetet, fotograf okänd, CC0.

Skrev sin första artikel

Alfridas första egna Wikipediaartikel handlade om Megan Abbott, efter det har hon fortsatt att beta av kvinnliga författare som saknas på Wikipedia.

– När Megan Abbott inte fanns med, hon som anses vara en av de viktigaste nutida kriminalförfattarna i USA, var jag tvungen att göra något åt det. Sedan skrev jag om författaren Laura Lippman, hennes man Davis Simon hade en artikel, men inte hon. Det är kul att bidra till en jämnare representation med författare av olika kön på Wikipedia.

Sitta en stund och ha roligt

Efter sommaren, när studierna på KTH är igång igen, blir det svårare att hinna med att göra längre inlägg på Wikipedia, men Alfrida tänker att det bästa är att göra mindre bidrag, än att inte göra något alls.

– Det finns hur mycket som helst att göra i Wikipedia och jag hoppas på att träffa de från lägret som bor i Stockholm, för att sitta tillsammans och skriva. Annars är skrivstugorna ett roligt tillfälle att berätta om sina skrivprojekt och få inspiration, avslutar Alfrida.

Text: Gitta Wilén