Wikimania 2017 – en återblick

Det här är ett gästinlägg från Jan Ainali, mångårig Wikimedian och tidigare ordförande och verksamhetschef för Wikimedia Sverige, samt nästan lika mångårig Wikimaniadeltagare. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikmedia Sverige.

I somras for många Wikimedianer till Montreal i Kanada för att delta på Wikimania, den årliga konferensen för Wikimediarörelsen, och jag var en av dem – med lite stöd från Wikimedia Sverige. Wikimania har över åren växt så utöver de tre huvuddagarna är det två dagar med olika aktiviteter som är mer specialiserade. Jag deltog främst på Hackathonet under de dagarna. Men redan innan hackathonet började hann jag diskutera en idé med Susanna Ånäs som hon bollat med mig på mail, men som jag inte riktigt förstått. Efter bara fem minuters samtal hade jag kunnat förklara vad jag inte förstod och hon kunde säga det på ett annat sätt som var mycket tydligare. Redan där började resan kännas värd den stora ansträngningen, för det lossade flera knutar och vi kom fram mycket långt i den följande diskussionen. Det hade varit knepigt att göra per mail och nu hann vi med det redan innan konferensen hade öppnat dörrarna.


Gruppfoto av VGrigas (WMF) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons

Väl inne på hackathonet jobbade jag mest för att förstå hur man i Wikidata bör märka upp tidningar och andra tidskrifter (detta relaterade såklart till min lightning talk nedan). Till min hjälp fanns många Wikidatakunniga personer, varav några bibliotekarier, och till slut fick vi till en modell som kändes användbar. Utöver det jobbade jag med att anpassa två Wikidatarelaterade mallar från engelska Wikipedia till svenska. Till slut fick vi Mall:Etikett och Mall:Q att fungera. På det sättet kan man enklare hämta etiketten för återanvändning i andra mallar samt enklare diskutera om enskilda objekt och egenskaper. Jag hann också följa upp ett antal ärenden i Phabricator som hade väntat på min input och tack vare diskussioner med närvarande personer kunde jag nu ge bra svar.

Under själva konferensen var det många intressanta sessioner och jag deltog själv i en panel om läget för video och gav en lightning talk om hur vi använt Wikipedia och Wikidata i samband med Post- och inrikes tidningar. Jag deltog också i flera av sessionerna som handlade om strategin för 2030. Det som jag tog med mig mest ifrån de mer traditionella föreläsningarna var hur många av dem som på något sätt berörde Wikidata, och hur några få språkversioner, till exempel katalanska, ligger mycket långt fram och redan på allvar börjar dra nytta av dess möjligheter. Det stod också klart att det fortfarande är lite tekniskt krångligt att få till det på ett bra sätt. Vilket också visar på vikten av att kunna dela med sig av sina erfarenheter på en sådan här konferens.

Wikimania är ju också ett utmärkt läge att stärka de kontakter man har haft med personer on-wiki och runt fikapauserna, luncherna och efter sessionerna så blev det många samtal med gamla och nya vänner. Arrangemanget i Montreal löpte på bra, lokalerna höll måttet väl. Förbättringspunkter är väl framför allt att alla sessioner borde filmas.

Nu ser jag fram emot ett Wikimania i Kapstaden i sommar, men framför allt ett Wikimania 2019 i Sverige!

Utbildningssektorn har en viktig roll att fylla för ett mer jämställt Wikipedia

Det finns fyra gånger så många artiklar om män som om kvinnor på Wikipedia. 90 % av alla som skriver på Wikipedia är män. På internationella kvinnodagen arrangerades skrivstugor över hela världen med målet att ändra på det; att stänga Wikigapet. Utbildningssektorn har en viktig roll att fylla här, argumenterar Elza Dunkels i detta gästinlägg.

DSC_2132
Utrikesminister och Wikipediaskribenter under WikiGap 8 mars 2018. Foto: Axel Pettersson, CC BY

I Wikipedias barndom var projektet väldigt baktalat i utbildningssammanhang. Många som gick i skolan i början av 2000-talet minns säkert hur Wikipedia framställdes som icke tillförlitligt och att elever uppmanades att inte använda projektet över huvud taget. Jag tror att vi kan skylla detta på att det var svårt att begripa upplägget. Det var svårt att förstå vad Wikipedia egentligen var för något, eftersom det på samma gång liknade traditionella uppslagsverk och var helt annorlunda.

Tiden har gått och nu är Wikipedia en etablerad del av utbildningssystemet där många elever får lära sig hur de ska navigera för att använda Wikipedia på bästa sätt; utnyttja dess fördelar utan att falla i dess fällor. Men vi behöver ta det ett steg längre. Wikipedia är inte så bra som det skulle kunna vara. Vi behöver stötta alla de hårt arbetande frivilliga krafterna som researchar, skriver och redigerar artiklar och som skärskådar och diskuterar varje ändring så att den ska följa reglerna. För faktum kvarstår: det finns fyra gånger så många artiklar om män som om kvinnor på Wikipedia och att 90 % av alla som skriver på Wikipedia är män.

Min dröm är att utbildningsväsendet ska steppa upp här. Jag skulle vilja att varje skola gör en insats för att stänga Wikigapet. Från förskola till högskola går det att bidra på olika sätt. Tänk så bra om alla som gått igenom skolan kan redigera artiklar och vet vad som gäller för bildmaterial och källhänvisningar! Elever och studenter på alla nivåer skulle också kunna uppmuntras att lyfta fram viktiga kvinnor, vilket skulle ge positiva effekter långt utanför Wikipedia. Vi som arbetar med utbildning har så mycket att tacka Wikipedia för och nu har vi chansen att ge något viktigt tillbaka.

Nu stänger vi Wikigapet!

Texten är skriven av Elza Dunkels, forskare inom pedagogik och ledamot i Wikimedia Sveriges styrelse.

Läget för video 2018

För ett drygt år sedan så skrev jag ett inlägg om läget för video på Wikipedia. Det är är en sorts uppföljning till det. I somras på Wikimania i Montreal deltog jag i en panel kallad State of Video in the Wikimedia Movement (presentation, video). Och på sätt och vis var det lite nedslående. Inte mycket har hänt rent tekniskt, det flesta framstegen har varit att faktiskt kunna spela video överhuvudtaget på vissa enheter.

Men de verktyg som jag rapporterade om senast har inte legat på hyllan utan har blivit ganska väl använda. Idag finns det 113 935 videos på Wikimedia Commons inom en mängd olika ämnen. Bara i kategorin Videos from Sweden finns det 813 filer. Men många filmer är inte använda än, trots att de ofta kan illustrera en artikel på ett sätt som kompletterar det skrivna ordet mycket väl. Och på svenska används nu bara 1844 av dessa videofiler alls, det vill säga att knappt 0,05% av alla artiklar använder videos.

Du kan hitta videos genom att antingen leta i kategoriträdet under video, till exempel efter land, eller efter språk. Men du kan också göra en vanlig sökning och lägga till filetype:video för att bara få videos i resultatet (se exempel här).

Och om du hittar en alldeles för lång video där du tycker att bara en del av den är relevant att visa i en artikel behöver du inte ladda hem videon och klippa ner det till en kortare version, det finns det ett enklare sätt. Du kan nämligen lägga till start- och stopptid för videon så du bara visar det intressanta. Så här kan du skriva i wikisyntaxen:

[[Fil:Weeding.ogv | miniatyr | start=5 | end=7 | Startar på 5 sekunder och slutar spela efter 7 sekunder.]]

(Fler bra tips finns på Commons:Video.)


Jan Ainali [CC BY 3.0], Linnéa Claeson presenterar sig.webm

Och videos kan ju tillföra så mycket till så många olika artiklar. Allt från hur en person låter (som ovan) till hur en insekt kryper. Och vill man göra det ännu mer pedagogiskt kan man klippa ihop en kortare förklarande video. Genom att öka användningen av videos kan vi dels göra Wikimedia Foundation medvetna om en efterfrågan på det samtidigt som vi ger en bättre service till läsarna.