Gruvutforskning i Bergslagen som ett sätt att fota för Wikipedia

Detta är ett gästinlägg av användare Vivo, tidigare publicerat på WikiHedemoras blogg. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Vivo med kamera högst upp på en gruvlave och en milsvid utsikt framför honom.
Användaren Vivo högst upp i en gruvlave. Foto: ArildV, cc-by-sa 4.0

Under helgen 16–17 maj 2015 genomfördes en så kallad bergslagssafari i trakten kring Hedemora i södra Dalarna, sponsrad av Wikimedia Sverige. Bergslagssafari är en resa inom ramen för Wikipediaprojektet Projekt bruk och bergslag, med primärt syfte att få fler bilder till Wikipediaartiklar (såsom Hedemora Dieselklensmide eller von Wright), men även lägga många bilder på Wikimedia Commons, som kan komma till nytta i andra sammanhang. De huvudsakliga resmålen brukar ha anknytning till gruvor och bruk, men längs vägen fotograferas alltid mycket annat, såsom hus, kyrkor och minnesstenar. För att följa med behövs varken fotoutrustning eller vilja att fotografera, det är helt ok att bara följa med – kan resan ge inspiration till att skriva på Wikipedia så är det lika värdefullt.

Två personer inne i en gruvgång.
Användarna Vivo och ArildV i en gruvgång. Foto: Vivo, cc-by-sa 4.0

Lördagen började med tågförseningar, varför resan tog sin start med sevärdheter inne i Hedemora och lunch på en restaurang, innan vi styrde mot Garpenberg, Fors, Näs bruk och Horndal.Liksom tidigare genomförda bergslagssafaris var formerna ganska lösa. Ett antal wikipedianer (personer aktiva på Wikipedia) visade intresse och en ungefärlig rutt stakades ut. Några användare fick lämna återbud, men istället fick några andra syn på evenemanget och kunde ansluta sig. Deltagarantalet blev till slut två på lördagen och fem på söndagen.

På söndagen fick vissa saker lösas och resrutten planeras om. Tack vare att bergslagssafarins koncept bygger på improvisation och ad hoc-lösningar gick det bra. Då det regnade valde vi att i första hand titta på saker under tak, såsom Bispbergs gruvlave, Hedemora gammelgård och Husby kyrka.

Tre fotografer med kameror från Wikimedia Sveriges teknikpool.
Förevisning av fotoutrustning från Wikimedia Sveriges teknikpool i laven vid Bispbergs gruva. Foto: Vivo, cc-by-sa 4.0

Liksom tidigare gånger blev resan ett uppskattat sätt att se nya miljöer och träffa andra wikipedianer. Sett i ett större perspektiv är det en del i en slags subkultur bland wikipedianer – personer som gärna gör saker tillsammans. Wikipedia är inte bara ett uppslagsverk, utan kan beskrivas som ett slags kulturellt pussel, med utrymme både för människor som vill göra saker ensamma och för sådana som helst är tillsammans med andra. I år var det bara etablerade wikipedianer med, men tidigare har även personer som inte är aktiva, men vill lära sig mer, följt med – något som inte bara accepteras utan med värme uppmuntras.

Minnessten över överste Martin Ekström.
På förfrågan från användaren Riggwelter letade Vivo och ArildV upp en minnessten. Foto: Vivo, cc-by-sa 4.0
Epitafium för Georg Henrik von Wright i Husby kyrka i Dalarna.
Epitaf i Husby kyrka. Foto: Edaen, cc-by-sa 4.0
Rämmil och bråte i den förfallna kraftstationen i Turbo.
Ett besök i den förfallna kraftstationen i Turbo. Foto: Vivo, cc-by-sa 4.0

Vanliga frågor om Wikipedias kvinnounderskott

FAQ och projektsammanfattning på Wikimedia.

Under flera år har den ideella föreningen Wikimedia Sverige fått pengar från statliga Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare Ungdomsstyrelsen) för att minska kvinnounderskottet på Wikipedia (2013, 2014, 2015). Som en del i transparensarbetet – vi publicerar redan budget och bokföring löpande – finns nedan svar på de vanligaste frågorna som vi har mött när det gäller kvinnounderskottet.

Varför är kvinnounderskottet ett problem?

Wikipedia är en av världens mest besökta webbplatser med omkring en halv miljard besökare per månad. Wikipedias mål är att ge världen tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Vi arbetar därför med att stödja alla underrepresenterade grupper. Mätningar har visat att bara någonstans mellan 9 och 23% av alla som bidrar till Wikipedia är kvinnor. Det underskottet påverkar innehållet i Wikipedia. Bristen på mångfald  bland de som skriver artiklar gör att ämnesområdena som täcks på Wikipedia kan bli ofrivilligt homogena.  Inom vissa områden saknas artiklar om kvinnor som borde ha artikel, och artiklar som främst intresserar kvinnor är kortare än dem som främst intresserar män. Detta underskott kan även styra ordval, tolkningar och vad som behandlas i ämnet. Även om de flesta som skriver artiklar på Wikipedia gör det med ett stort engagemang och med en vilja att skriva på ett encyklopediskt sätt så kommer den massiva underrepresentationen av kvinnor göra att artiklarna skrivs ur ett visst perspektiv.

Läs mer: Spelar Wikipedias kvinnounderskott någon roll?

Menar ni att det finns manlig och kvinnlig kunskap?

Nej. Vi skiljer på ”manlig” och ”männens” kunskap och konstaterar att om det till en övervägande del är män som skriver uppslagsverket Wikipedia, blir det per definition nästan bara männens kunskap som skrivs. Det ligger inte i linje med Wikipedias mål.

Om vi lyckas locka lika många kvinnliga som manliga bidragsgivare kommer vi ha många fler bidragsgivare, och ett betydligt större och bättre uppslagsverk.

Om män klarar av att börja skriva självmant, varför klarar inte kvinnor att göra det?

Antalet män som skriver på Wikipedia är egentligen inte särskilt stort, det heller, men fler män än kvinnor tar steget att börja redigera på Wikipedia. Orsakerna till att såväl män som kvinnor inte börjar redigera är flera, men verkar gälla kvinnor i högre grad:

  • det är en viss inlärningskurva att börja redigera Wikipedia
  • det krävs självförtroende att hävda att man har kunskap
  • det kan förekomma konflikter mellan användarna
  • Wikipedia är inte särskilt socialt inriktat, utan fokuserar på resultatet
  • det kan vara ensamt att redigera i vissa ämnen, eftersom de flesta är intresserade av andra saker

Kvinnor har bevisligen varit mindre benägna att själva börja redigera Wikipedia – och erfarenheter från andra områden, exempelvis mjukvarubranschen, visar att underrepresenterade grupper kan behöva stöd för att känna sig välkomna.

Läs mer: Varför skriver inte kvinnor på Wikipedia?

Är det så svårt att redigera på Wikipedia att det behövs kurser?

Det är i regel inte så svårt att göra sin första redigering. Man klickar “redigera” längst upp på en artikel, ändrar texten och klickar “spara texten”. Däremot har Wikipedia många regler om vilka artiklar som kan vara kvar, hur man formulerar sig, vilka källor som kan användas. Det är regler som har mejslats fram under uppslagsverkets snart 15 år långa historia och som används för att göra Wikipedia bättre. Den som försöker att redigera på egen hand har därför en liten uppförsbacke och kan få se sina försök att redigera artiklarna återställda. Det vill vi undvika. Med hjälp av trevliga guider är det större chanser att deltagarna lyckas och dessutom återkommer som regelbundna skribenter.

Om kvinnor inte vill skriva, måste vi tvinga dem då?

Ingen bör bli tvingad att skriva på Wikipedia. Det är heller inte det de projekt som Wikimedia Sverige driver går ut på. Vad det handlar om är att ge fler kvinnor möjligheten att i lugn och ro lära sig hur Wikipedia fungerar, testa sina vingar och få stöd av vana wikipedianer.

De flesta kvinnor (och män) har inte övervägt möjligheten att skriva på Wikipedia eller vilka skäl det kan finnas att göra det. Pengarna används därför bland annat till att se till att fler människor får en möjlighet att diskutera sitt eget deltagande. Läs våra tio skäl för kvinnor att skriva på Wikipedia (del 1 och del 2).

Det finns ett annat syfte med projektet också, nämligen att inspirera fler män att skriva om kvinnor på Wikipedia. Genom att använda sig av den stora gruppen män som redan redigerar och fokusera dem på artiklar om kvinnor, breddas Wikipedias artikelbestånd. Ju fler artiklar om kvinnor som blir bättre, desto bättre för alla.

Handlar det här om att kvotera in kvinnor?

Nej. Det handlar om att stötta underrepresenterade grupper. Målet är heller inte att tränga ut eller konkurrera med den existerande användargruppen, utan att utöka och samarbeta med den.

Har arbetet gett några resultat?

Arbetet har verkligen gett resultat, men innan vi ger fler detaljer behöver vi berätta att ingen riktigt har gjort någonting sånt här tidigare. Visst har det funnits arbete med att stödja underrepresenterade grupper inom andra sammanhang förut, men Wikipedia är en något unik situation. Dess användare är utspridda och arbetar nästan uteslutande online men måste ändå samarbeta, det är frivilligarbete, arbetet är trots det ganska avancerat och styrs av delvis föränderliga riktlinjer, resultatet används av stora delar av allmänheten, och det finns ingen chef eller redaktion som bestämmer i slutänden. Därför har det inte enbart gått att kopiera lyckade projekt, och vi har varit tvungna att dels utreda varför kvinnor inte bidrar så att vi kan lägga energin på rätt saker, dels testa vad som fungerar här i Sverige, eftersom andra länder delvis har andra förutsättningar.

Med hjälp från olika organisationer som gjort liknande förändringar tidigare har vi och Wikimedia-rörelsen internationellt därför börjat lära oss vad som fungerar och vad som inte fungerar. En sak vi har upptäckt är att så kallade ”skrivstugor” är ett bra sätt att påverka en begränsad mängd artiklar under en kort tid, och att återkommande skrivstugor kan påverka hela ämnesområden. De flesta skrivstugor har dessutom haft en betydligt mer jämn könsfördelning än resten av Wikipedia.

Efter fokuset på kvinnounderskottet har också diskussionsdynamiken på Wikipedia förändrats till det bättre, eftersom det behövs fler olika röster i diskussionerna för att göra dem mer nyanserade. Det är något som påverkar även de artiklar som inte direkt berörs av skrivstugor och andra initiativ.

Läs mer: Hur får vi fler kvinnor att skriva på Wikipedia? och Vad är det effektivaste sättet att lösa kvinnounderskottet på Wikipedia?

Vad går pengarna till?

Det enklaste sättet att se vart pengarna går är att gå in på varje ansökan, där vi presenterar vad vi vill använda pengar till. (Återigen: 2013, 2014, 2015.)

Finns det mer information om kvinnounderskottet?

Ja, på vår förenings wiki finns en bra portalsida med länkar till mycket mer information. På svenska finns Wikimedia Sveriges texter om kvinnounderskottet samlade här. Och det finns en FAQ om projektet på föreningens wiki.

Fler frågor

Har vi glömt några frågor? Kommentera nedan eller kontakta oss för mer information.

Fortsatt panoramafrihet efter Wikimediarörelsens kampanj

View from EU Parliament Foto: Björn Laczay, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons

Den 9 juli röstade Europaparlamentet för att bevara friheten att fotografera byggnader och skulpturer för att sedan publicera bilderna på nätet. Bakgrunden till omröstningen var ett franskt förslag om att den rätten, panoramafriheten som den brukar kallas, skulle begränsas till att gälla enbart för icke-kommersiell användning av bilderna.

Omröstningen i Europaparlamentet föregicks av en intensiv kampanj från Wikimedia-rörelsen. Wikipedia och andra Wikimedia-projekt skulle nämligen drabbas hårt om idén att begränsa panoramafriheten förverkligades. Även om Wikipedia är ett icke-kommersiellt projekt får bilderna på webbplatsen återanvändas fritt, även kommersiellt, enligt filosofin att all kunskapsspridning är bra.

Förslaget om att begränsa panoramafriheten, som var en del i den så kallade Julia Reda-rapporten om upphovsrätten i EU, hade tidigare bifallits i Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor. För att förslaget inte slutgiltigt skulle godkännas i plenum behövde vi för det första ett yrkande om att ta bort den problematiska skrivningen. Ett sådant yrkande hade inte tillkommit av sig självt, utan att det tillkom var resultatet av att parlamentarikerna blev kontaktade av ett stort antal medborgare. Dessa kontakter var i sin tur resultatet av Wikimedias insats. Ingen annan organisation uppmärksammade frågan, annat än som en följd av Wikimedia-kampanjen.

När omröstningen närmade sig fanns det enstaka Europaparlamentariker som kallade frågan för en icke-fråga eftersom förslaget ändå skulle komma att röstas ned. De sista dagarna inför voteringen var det sant att förslaget om begränsad panoramafrihet bedömdes ha små chanser att överleva, men det berodde på att Europaparlamentarikerna utsatts för stort tryck, direkt genom medborgarkontakter och indirekt genom media. Utan detta tryck hade de inte uppmärksammat den problematiska skrivningen, som därmed hade släppts igenom i likhet med flertalet andra förslag som godkänts i ansvarigt utskott.

 

“Lots of people worked on this issue. And I think Wikimedia deserves a lot of the credit for the way it went. Your campaign was extremely effective.”
Max Andersson, Europaparlamentariker(MP)

Julia Reda-rapporten är inte juridiskt bindande och innehåller inga skarpa lagförslag. Rapporten är dock betydelsefull eftersom det är Europaparlamentets enda officiella inspel till kommissionen inför den kommande upphovsrättsreformen. När EU-kommissionen senare lägger ett skarpt förslag om att reformera upphovsrätten måste detta förslag godkännas av parlamentet, och därför tar kommissionen hänsyn till Europaparlamentets ståndpunkter redan nu. Det är sannolikt att flertalet parlamentariker gör samma ställningstagande igen om frågan på nytt dyker upp deras bord, så det är viktigt att det blir rätt redan första gången. Ansvariga kommissionärer har flera gånger upprepat att de lägger stor vikt vid Julia Reda-rapporten, som är långt mer än bara en opinionsyttring.

Wikimedia-kampanjen vilade huvudsakligen på två ben. Det ena var mediauppmärksamhet för frågan och det andra var direkta kontakter med Europaparlamentarikerna.

Att få medias uppmärksamhet är i regel en utmaning – pressansvariga på politiska partier arbetar ofta utifrån tumregeln att bara var tionde pressmeddelande resulterar i en artikel – och särskilt tufft är det när frågan är smal. Ju smalare frågan är desto viktigare blir det att den kan inkluderas i en större berättelse.

I Storbritannien paketerade medierna inskränkt panoramafrihet som ytterligare ett exempel på klåfingrigt detaljstyre från Bryssel. Fokus låg inte i första hand på Wikipedia utan på privatpersoners semesterbilder och hur de skulle påverkas. Frågan plockades upp av brittiska politiker och blev betydligt större än någon annanstans i Europa. Efter några dagars offentlig debatt blev det för brittiska politiker omöjligt att stödja förslaget om att begränsa panoramafriheten, och Europaparlamentariker som tidigare hade stött förslaget i utskottet tvingades byta sida.

I Sverige var diskussionen lugnare och mer inriktad på panoramafrihetens betydelse för Wikipedia. Det beror delvis på att Wikimedia-rörelsen stod för en större del av medianärvaron.

Utöver mediarapporteringen fick Europaparlamentarikerna meddelanden från wikimedianer, fotografer och andra medborgare som ville uppmärksamma dem på panoramafrihetens betydelse. Inom Wikimedia-rörelsen spreds information om situationen i Europaparlamentet via egna diskussionsforum.

Det är bra att det förs en diskussion om huruvida Wikipedia som tjänst ska användas för att föra fram Wikipedia-relevanta budskap vid sidan av den neutrala informationen i uppslagsverket. Oavsett hur restriktiv man bör vara med detta verktyg kan vi konstatera att initiativet med bland annat banners gav uppmärksamhet till panoramafrihetens betydelse för Wikipedia.

Det har inte undgått EU-kommissionen att panoramafriheten blivit ett kontroversiellt ämne, och i en debatt i Europaparlamentet sa ansvarig kommissionär att kommissionen inte avser lägga några förslag som förändrar dagens panoramafrihet. Det betyder förmodligen att varje medlemsland även fortsättningsvis kommer att bestämma över de nationella reglerna för hur fotografier av byggnader och skulpturer får användas.

 

Svenska medier om Europaparlamentets omröstning

Europaparlamentets omröstningar nämns normalt inte i svensk media. Wikimediarörelsens lyckades sätta en tidigare okänd fråga på kartan tack vare en effektiv kampanj och många volontärers ihärdiga arbete..

SVT Opinion – “Säg nej till det ogenomtänkta fotoförbudet”, Mattias Blomgren, m.fl.

Expressen – “Offentlig konst – en politisk stridsfråga”

Dagens Industri – “Wikipedias protest:’Vi skulle få ta bort tiotusentals bilder’”

SR Kulturnytt – “Förbjudet att fotografera byggnader enligt EU-förslag”

Aftonbladet Debatt – “Att ta en selfie här kan bli ett lagbrott”, Max Andersson(MP)

SR, Studio 1 – debatt om panoramafrihet med Cecilia Wikström(FP) och BUS

Europaportalen – “Låt semesterbilderna vara”, Karl Sigfrid