Läget för video på Wikipedia 2016

Detta är ett gästinlägg av Jan Ainali. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

För tre år sedan hade vi en genomgång i bloggen med instruktioner för hur man laddar upp en video på Wikimedia Commons. Vad har hänt sedan dess? Under våren har jag laddat upp ett trettiotal filmer och tänkte dela med mig av lite av mina tips och tricks.

Det började egentligen med att jag upptäckte att den video som jag kunde spela in med min mobil höll ganska hög kvalitet. Det har hänt en hel del med tekniken de senaste åren och filerna man kan få ut är högupplösta och i de senare mobilmodellerna är även bildstabiliseringen mycket bättre än tidigare. En video kan säga väldigt mycket mer än vad en stillbild kan göra. Jämför till exempel dessa två. Precis efter att jag hade tagit stillbilden hörde jag tåget närma sig stationen och började filma. Det ger ett helt annat liv till en annars ganska tråkig bild.

Tips: Ibland vill man klippa filmen innan man laddar upp den. För det kan jag rekommendera Androvid för Android. Har ni andra tips så lämna de gärna som en kommentar!

Ösmo station 1
Ösmo station av Ainali [CC BY-SA 3.0], via Wikimedia Commons

Ösmo station av Ainali [CC BY-SA 3.0], via Wikimedia Commons

Videoconvert

Filmen är alltså inspelad med min mobil och uppladdad till Wikimedia Commons utan att använda mig av en dator. För att ladda upp videofiler måste de ju vara i formaten webm eller ogv, så hur gör jag då? Jo, det finns ett verktyg som heter Videoconvert som fungerar alldeles utmärkt för detta. Du godkänner först att verktyget får ladda upp via ditt konto (det är det som kallas Oauth). Ladda sedan upp en eller flera filer genom att välja dem med den översta knappen. OBS! Lämna inte sidan medan uppladdningen pågår, för då avbryts den, gå inte ens in för att fylla i mer information om filmerna. När filmen har laddats upp trycker du på den mörkblå knappen vid varje fil för att starta konverteringen av den. Denna process pågår i bakgrunden och nu kan du börja fylla i filinformation på den ljusblå knappen. Om du använder den ljubslåa knappen ovanför de uppladdade filerna (user options) kommer denna att användas till att förifylla nya uppladdade filer, något som är praktiskt om du har flera saker som ska vara likadana. Ladda om sidan för att se om det har konverterat klart När så är fallet är det bara att publicera till Wikimedia Commons med den gröna knappen. Klart!

Nedan kan du se vilka användarinställningar (user options) jag använder för att få in en del smarta kategorier som gör att filmerna lättare hittas.

== {{int:filedesc}} ==
{{Information
|Description=
{{sv|1=.}}
|Source={{own}}
|Date=2016-06-03
|Author= [[User:Ainali|Jan Ainali]]
|Permission=
|other_versions=
|other_fields=
}}

== {{int:license-header}} ==
{{self|cc-by-sa-4.0}}

[[Category:Videos from Sweden]]
[[Category:June 2016 in Sweden]]
[[Category:]]

Efter 1= skriver man in filbeskrivningen. Observera att jag inte lägger till någon mall för koordinater. Eftersom att jag tillåter kameran att spara dem i filmfilen så sköts det av en bot efter att jag har laddat upp filen på Commons.

Alternativ väg – video2commons

Ett annat verktyg är video2commons som jag använde till att ladda upp denna film.

Kulturarvsdagen 2015 – Riksantikvarie Lars Amréus Av Riksantikvarieämbetet [CC BY 3.0], via Wikimedia Commons

Till det så klistrar du helt enkelt in en länk till videon, men det kräver att den redan är publicerad någon annanstans först. Det behöver inte vara ett problem, då många videotjänster redan har appar som gör det väldigt enkelt att ladda upp filmer från mobilen. Den har också fördelen att den kan ta bort ljudet eller bilden om du skulle vilja samt ladda upp eventuella undertexter. Även denna tjänst kräver i början att du låter den använda ditt konto för uppladdningen.

Förbättringar i Wikimedia Commons

När det förra blogginlägget skrevs kunde man max ladda upp 500 MB stora filer, och man var tvungen att hitta en kryptisk användarinställning för att aktivera det. Numera kan alla ladda upp 2 GB stora filer rakt av så om det har varit ett problem för dig förut så kan du testa igen nu.

Vilka filmer passar?

Ja, vad ska man filma och ladda upp? Eftersom utbudet idag är så skralt (det finns mindre än 500 filer i kategorin Videos from Sweden) så gör nästan varje video något gott. Du kan dels tänka att det är något som rör sig, ett skeende, där en stillbild inte skulle göra objektet rätta.

Något så enkelt som en enkel film på en damm, ger en uppfattning om hur mycket vatten som flödar.

Dammen i Augerum By Jan Ainali (Own work) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons

Det kan också vara ett komplicerat objekt, där du genom att röra på kameran kan göra det mer lättförståeligt.

Placeringen av gäddtrappan gjorde det svårt att ta en överblicksbild, men genom att panorera kunde hela fångas.

Överblick av gäddtrappa Av Jan Ainali (Own work) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons

Du kan förmodligen i din vardag finna objekt som ännu inte har blivit filmade, men som ger en mycket djupare förståelse av objektet.

Denna skalbagge landade på min hatt, och man kan se hur den rör antenner, huvud och ben samtidigt som den tredimensionella förståelsen ökar med videons hjälp.

Bug on hat Av Jan Ainali (Own work) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons

Så sätt igång, tryck på inspelningsknappen på mobilen och hjälp till att berika Wikimediaprojekten med rörliga bilder!

Wikipedialäger i Molkom:­ Att gå ifrån att veta om till att veta hur

I dag berättar vår gästskribent Sandra Abi-Khalil om sin upplevelse av Wikipedialägret i Molkom i början av juli. /AT

sandra_molkom
Sandra (i mitten) fördjupar sig i Wikipedia. Foto: Hannibal. Licens: CC by-sa 4.0 International.

Sedan flera år tillbaka använder jag Wikipedia nästan dagligen. I teorin är det ett fantastiskt koncept och i praktiken är det en lika fantastisk kreation. Jag kan inte ens minnas när jag först förstod att Wikipedia byggs upp, ut och om av vem som helst, men det var många år sedan. Därför är det lustigt att jag själv aldrig tog tag i några av de brister jag råkade på. Särskilt som jag är en ganska pedantisk och perfektionistisk typ. Men det kändes på något sätt aldrig riktigt lämpligt – antingen var anledningen till att jag alls befann mig på Wikipedia att jag var mitt uppe i något projekt eller så kändes det bara lite för stort att ta på mig själv att editera någon annans bidrag.

När jag så råkade få se en annons om ett Wikipedialäger kändes det genast lockande. När jag såg att det var riktat till enbart kvinnor och med fokus på kvinnor blev det ännu mer lockande. För att inte nämna att lägret dessutom skulle gå av stapeln i en liten ort i Värmland mitt i sommaren, vilket ju lät som en lisa för själen bara det. Så, jag ansökte och blev såklart superpepp när jag några veckor senare fick veta att jag kommit in. Det var dock ingenting jämfört med hur lyrisk jag var efter en vecka på plats.

Det går sällan att sätta fingret på exakt allt som gör vissa upplevelser så positiva men några faktorer som definitivt gjorde Wikipedialägret till en härlig upplevelse var:

1) Deltagarna
Gruppen var en härlig blandning av personer i olika ålder och med olika intressen och erfarenheter, men med vissa avgörande saker gemensamma, framför allt massor med passion för kunskap.

2) Ledarna
Mer engagerade och uppriktigt välkomnande ledare skulle inte gå att önska sig. Och vilket tålamod! Om de blev enerverade på gruppens alla frågor, och vår ständiga fallenhet för att råka springa vidare till ämnen som var avsedda att avhandlas lite senare, så var det i alla fall inget som märktes. Eller så ignorerade vi det kanske bara, lite lagom bekvämt.

3) Omgivningarna
Lugnet i lilla Molkom var avslappnande, vädret under första veckan i juli var härligt och livet i allmänhet på en folkhögskola var ett fascinerande fenomen. Det var som en aldrig sinande ström av mat: morgon, middag och kväll, samt ett par gånger däremellan, skulle det ätas. Till en början var det nästan enerverande att behöva slita sig från sitt aktuella projekt istället för att bara knattra på i timtal, men efter bara ett par dagar så hade en vant sig vid dessa avbrott och kunde till och med erkänna att de hade sina fördelar.

Och sist, men verkligen inte minst:

4) Ämnet
Att få djupdyka in i den helt egna värld som Wikipedia utgör var otroligt spännande. På många sätt påminde det mig om när jag skulle gå en steppkurs ­ det är en vanlig sak att slänga ur sig att det är svårt att steppa men det var inte först när jag började försöka som jag insåg riktigt hur sant det var. Jag tror att de flesta av oss var på det klara med att Wikipedia var mer mångfacetterat än bara en artikel per ämne men ingen av oss var nog förberedd på riktigt hur omfattande och intrikat det var. Att kunna ta ett snabbspår in i allt detta var både utmattande och uppfriskande på samma gång, men framför allt kändes det som en enorm förmån att få sig så mycket kunskap till skänks.

Så, hur summera denna upplevelse, denna vecka i det lilla Molkom och på det stora Wikipedia? Det var en munter, smått överväldigande, utmanande men samtidigt lättsam, otroligt intressant och spännande tillställning, som lämnade mig med känslan av att ha tagit de första stegen mot att bli en wikipedian.

Sandra Abi-Khalil

Wikipedia/Wikimedia: Vad vi bör tänka på när vi blir ”medelålders”?

(I dag publicerar vi ett gästinlägg fullt av intressanta tankar av Anders Wennersten, aktiv i föreningen sedan dess bildande och mycket aktiv Wikipedian.)

Wikimedia_Sverige_meeting
Bild: Moralist. Licens: CC BY – SA 3.0

Det är i år 10 år sedan jag började redigera på Wikipedia och, när detta inlägg publiceras, är det exakt 9 år sedan jag var med på den träff som utgjorde starten av Wikimedia Sverige. Och medan de tekniska förutsättningarna nästan är oförändrade så är arbetsmiljön för Wikipediagemenskapen mycket annorlunda och i samhället har synen gått från att se Wikipedia som ett suspekt klotterplank på nätet, till att betrakta det som en seriös kunskapskälla uppbackad av en förening som är en aktiv och respekterad partner till många institutioner.

Mycket av det vi för 8-10 år såg som orosmoln och problem och nästan ouppnåeliga visioner börjar nu vara lösta och vara verklighet. Men när vi nu är på väg lämna uppbyggnadsskedet och gå in i ett mer moget skede så är situationen ändå inte utan problem och utmaningar och nya frågeställningar har dykt upp som vi inte anade för 8 år sedan. Jag vill i detta blogginlägg peka på vikten att vi inte låter oss nöja med att arbeta med gårdagen frågeställningar utan att vi fullt ut ser på de förändrade förutsättningarna som gäller nu och har strategier och program anpassade till dem.

Wikipedia

För 10 år tog vi emot nästan all text, idag kräver vi källor, rätt ämnen etc. För 10 år sedan var den stora gruppen bidragsgivare manliga studenter på universiteten som kunde fylla den jungfruliga encyklopedin med artiklar i tacksamma ämnen som Sveriges historia, Sveriges geografi och grundbegreppen i samhällskunskap. Och äldre, yrkesakademiker och kvinnor var det få av. I dag har vi betydligt färre i kategorin studenter och vi har fått ett bra tillskott av äldre (pensionärer) och yrkesakademiker, främst från ABM-sektorn (arkiv, bibliotek och museer) . Så medelåldern är betydligt högre och andelen kvinnor något högre. För 8-10 år sedan var det vilda bataljer, som också var hårda och otrevliga. Vi hade användare som öppet arbetade för att föra in att anarkism är lösningen på världens problem och andra som envetet förde in att Stalin egentligen var en hyvens kille. I år 2016 har vi egentligen inte haft någon hård batalj, tonläget i gemenskapen är klart förbättrad, även om improduktiva och ledsamma tjafsdiskussioner fortfarande dyker upp och tyvärr inte så sällan. I arbetet åtgärda ”dåliga” artiklar har vi gjort stora framsteg och vår täckning i flera centrala ämnesområden har kraftigt förbättrats, till del med hjälp av kvalificerade AI hjälpmedel (botar).

Mycket av detta är precis det vi då drömde om skulle gälla, men varför är det då inte jättebra? Medan vi ser en ökning av nya och mycket bra skribenter från ABM-sektorn, så har vi en vikande trend när det gäller totala antalet skribenter, och just i år har flera gamla ”rävar” lämnat. Och även om det beror på en i sig naturlig känsla att gjort sitt, så innebär det färre som gör backend jobb (stötta nya, fixa småproblem, underhålla grundstrukturer bakom artiklarna). Och antalet accesser mot svwp går ner och antalet nya artiklar som skapas av människor minskar märkbart. Och medan vi ser en klar minskning av skapande av rena PR-alster, så minskar (skol)klotter inte alls. Man kunde tro att 10 års erfarenhet att klotter är borta inom 5 minuter skulle innebära klottrarna tröttnade, men det är nästan tvärtom. Någon dag i maj var den värsta jag har upplevt där två sanerare var fulltidssysselsatta ogöra klotter och en tredje som gick efter och korttidsblockerade konton. Och även om det dagarna efter var mer på ”vanlig” hanterbar nivå, så visar det på en stort potentiellt hot mot Wikipedia.

Wikimedia-SE

Bara sista året har föreningen nått många av de mål vi hade som vision runt 2007-2008. Skolverket har skickat ut material som talar om ”hur” man skall använda Wikipedia i skolan, inte ”om” man skall använda. Personer och institutioner inom ABM-sektorn har nu mognat såpass att man på egen hand initierar större övergripande initiativ relaterat till att föra in material i Wikipedia/Commons. Och medias rapportering vid 15-årsjubilet var helt saklig och respekterande, eoner från det hån och förakt som var det vanligt när föreningen började.

Men upphovsrättssituationen är lika låst som för 10 år sedan. Om även om en del gjorts i teknikdimensionen, så har vi inte uppnått det 1+1=3 (föreningen och teknikresurser inom Wikimediavärlden + kompetenser inom gemenskapen) som vi behöver få till . Som liten språkgrupp med en liten gemenskap riskerar vi alltid att bli en b-Wikipedia (”slav” till andra språkversioner) om vi inte tar tillvara det tekniken och teknikresurser kan ge oss för att utveckla vår egen språkversion maximalt. Och är det rimligt föreningen fortsatt står helt vid sidan av att ta hand om de teknikrelaterade utmaningar som finns inom projekten?

Förlegade synsätt?

Dessa skall ses som tankeväckare, inte som absoluta sanningar. Och det finns många synsätt, som att fler bidragsgivare behövs, som alltid gällt och alls inte är förlegade

*Läsare tillkommer bara vi gör ett bra jobb. Senaste årets siffror visar detta inte stämmer, och nedgången för svwp har varit kraftigare än för andra språkversioner. Vi behöver förstå varför det är så, vad som är ”konkurrenterna” och om det finns saker som kan och bör vidtas för att ändra denna trend

*Skrivstugor är mycket viktiga för att nå ut till nya användare. Skrivstugor är bra som marknadsföring och då olika kulturer där möts och volontärer får återkoppling hur det ”känns” för nya. Men för reell nyrekrytering är det en ineffektiv form. Inom ABM-sektorn och Utbildningsområdet har vi lärt att ”lära upp lärare” är betydligt effektivare även om det kräver längre insatser och mycket tålamod. Varför inte satsa mer på att få studieförbunden och intresseföreningar att hålla skivstugor i egen regi, med oss i bakgrunden som stöd?

*Antalet nya artiklar, manuellt skapade är ett centralt mått på välmående gemenskap. Efter vi lämnat uppbyggnadsskedet är fylliga artiklar som är det stora behovet, även om alla de nya också är eftersträvansvärda. Snuttartiklar utan källor och iw-länkar raderar vi numera, och botskapade stubbar är oftast av bättre kvalitet än manuellt skapade stubbar. Nya artiklar är fortsatt mycket önskvärt och bra, men som centralt mått är det numera för trubbigt.

*Vi har klotterläget under kontroll med hjälp av många, ofta relativt nya, duktiga Wikipedianer. Så har det varit, men om vi ser att vi är på väg in i ett mer moget skede, så innebär det att vi inte utan vidare kan räkna med att nya hela tiden kommer till. Ett mer medvetet arbete att föra in effektivare AI-baserade verktyg (ORES) behövs och medan tyngdpunkten på det ligger hos gemenskapen är också aktiva insatser från kanslipersonal behövliga

*Botskapande av artiklar är ett experiment som vi inte riktigt ännu förstår när det bäst bör tillämpas. Så har gällt men nu efter ett antal större initiativ som lärt om både styrkor och svagheter. Det finns ett stort och viktigt behov summera och dokumentera erfarenheterna, så vi framåt kan bygga vidare på best-practice och undvika det som fungerat mindre väl. Jag bedömer det krävs insatser initierade utanför gemenskapen för att göra denna summering/dokumentation.

/Anders Wennersten