Wikimedia Sverige

Fri kunskap åt alla

En serie skrivstugor för kvinnor

Skrivet av Jan Ainali på 21 januari 2014

I ett par tidigare inlägg har Lennart Guldbrandsson beskrivit tio olika skäl för kvinnor att bidra till Wikipedia. För att hjälpa till ytterligare på traven kommer vi att ha en serie skrivstugor där du kan komma och pröva på. På skrivstugan kommer vi att ha en kort genomgång av hur Wikipedia fungerar och sedan finns möjlighet att pröva att redigera med handledare på plats som du kan fråga. Inga förkunskaper krävs. Det underlättar om du registrerar konto på Wikipedia i förväg. Ta med en dator! Maila till axel.pettersson@wikimedia.se och tala om vilken skrivstuga du vill komma på.

En bild på kvinnor framför laptops.

Skrivstuga i Skellefteå i höstas. Foto: Anna Bauer. Licens: CC-BY-SA 3.0

Så här ser schemat ut:

Välkomna!

Sparad i Kvinnor på Wikipedia | Taggad: , | 1 Comment »

OpenStreetMap i Sverige

Skrivet av Jan Ainali på 07 januari 2014

I höstas fick vi in ett väldigt intressant projektförslag till Gemenskapens projekt. Det handlade om att sätta upp en utvecklingsserver för OpenStreetMaps svenska community. OpenStreetMap är en karta som alla kan redigera och har ibland kallats ”Wikipedia, fast för kartor” och hela projektet ligger under en fri licens. Detta är ju helt i linje med föreningens mål, att göra kunskap fritt tillgängliga för alla. Det pågår även arbete att försöka integrera OpenStreetMap på ett vettigt sätt på Wikipedia. Det var alltså ingen skräll att projektet blev beviljat. Och nu har servern blivit installerad och verktyg har sats upp. Gå till openstreetmap.se för att se vad det har lett till, och hur du själv kan engagera dig om du är intresserad. Här kan du också se bilder på servern när den transporteras till serverhallen.

Om du har ett intressant projekt som också verkar för fri kunskap, men behöver stöd på något sätt för att genomföra det, hör av dig till oss. Vi har inte satt upp detaljerna för hur processen kommer att se ut 2014 än, men det står helt klart att vi vill hjälpa dig som har bra idéer.

Sparad i Verktyg | Taggad: , , , | Leave a Comment »

Wikipediaambassadörer åker till Uganda

Skrivet av Jan Ainali på 06 januari 2014

Bild på Caroline och Paulina.

Caroline och Paulina. Foto: Dan Frendin.

Det började lite genom ett sammanträffande. När Sophie Österberg jobbade med Wikipedia i utbildning fick hon kontakt med Dan Frendin på Global profil på  Kalmarsunds gymnasieförbund i Kalmar. Det ledde till att Dan och hans kollegor på Global profilbörjade använda Wikipedia i sin undervisning och eleverna skrev i artiklar som de hade fått erfarenhet ifrån i sina utbytesresor till Afrika. Och här såddes det första fröet som växte till sig.  Tillsammans och med Paul Kiguba i Uganda gjorde de en ansökan till Wikimedia Foundation för att starta ett Wikipediacenter i Mbazzi. Dan var dessutom driven och upptäckte en fond på Svenska institutet som kunde vara läglig för att göra ett pilotprojekt med ett par volontärer som utbildade om hur Wikipedia kan användas i undervisningen och Wikimedia Sverige sökte projektstöd där. Tyvärr blev inte den ansökan beviljad men projektidén kunde tas med till ett möte med Världsnaturfonden i Sverige. Germund Sellgren på WWF såg potentialen i projektet, och inte långt därefter kunde de bekräfta att de ville stötta projektet. Ungefär samtidigt kom positiva signaler från Wikimedia Foundation, men de gjorde också klart att de inte ville bekosta hårdvara. Efter en förfrågan till Wewi telecommunications som utvecklar en solcellsdriven dator som landade väl bestämde sig Wikimedia Sverige för att stötta resterande delar av den basala infrastrukturen.

Så det är många olika delar som samspelar väl, och till det kan läggas att Wikimedia Foundation genom Wikipedia Zero har ordnat så att man med ett abonnemang från Orange kan surfa gratis på Wikipedia i Uganda. Målet med den första resan är att utbilda nyckelpersoner så att de i sin tur kan sprida kunskapen vidare, men Wikipediacentret kommer att pågå mycket längre. Samtidigt har också Världsnaturfonden planer på att utöka projektet.

Och nu är det dags, projektet startar på allvar och Wikipediaambassadörerna och volontärerna Caroline Gunnarsson och Paulina Bäckström som varit med från första början flyger ner till Uganda idag. De kommer börja med en egenbetald studieresa för att få en bättre kunskap om ekoturism och WWFs arbete i landet. Den 15 januari påbörjas utbildningen av lärare. Ni kan följa projektet genom att följa Paulina och Caroline på Twitter på  och på Carolines och Paulinas bloggar. Läs gärna också Paulinas lite längre bakgrundsbeskrivning av projekttillkomsten.

Sparad i Våra volontärer, Wikipedia, Wikipedia i utbildning | Taggad: , , , | Leave a Comment »

Tio skäl för kvinnor att redigera Wikipedia, del 2

Skrivet av Lennart Guldbrandsson på 28 december 2013

De senaste blogginläggen har handlat om en av Wikipedias största utmaningar framöver: underskottet av kvinnor som skriver. Det första handlade om olika minoritetsgrupper, det andra om vad effekten av bristen på kvinnliga skribenter är, det tredje om varför kvinnor inte skriver, det fjärde om vilka metoder vi borde använda oss av, och det senaste var början på en lista med skäl för kvinnor att redigera Wikipedia. Här kommer resten av listan. Som i det senaste inlägget kanske jag ska börja med att säga att det här inte är något färdigt manus eller någon checklista. Man måste tänka lite själv och anpassa efter åhörarna också. Ju fler gånger man gör sådana insatser, desto större chans har vi att lyckas. Det behövs ju bara några hundra kvinnor för att göra en stor skillnad!

Tio skäl för kvinnor att redigera på Wikipedia, nr 5-10

5. Man utvecklar sitt skrivande på Wikipedia

Många kvinnor drömmer om att skriva, och även om de troligen drömmer om att bli lästa i tryckt form finns det goda skäl att skriva på Wikipedia tills dess. I och med att det man skriver läggs ut direkt, och så många läser Wikipedia (och bevakar det som händer på Wikipedia), får man ofta feedback snabbare än på traditionella skrivforum.

När jag själv började skriva på Wikipedia tyckte jag att jag kunde formulera mig så att det inte gick att missförstå, men är det något man lär sig snabbt på Wikipedia, så är det hur viktigt vartenda ord är och att andra människor ser helt andra saker i det man skriver. Eftersom man är felbar, så upptäcker man också vad man oftast gör för korrekturfel. Man blir helt enkelt noggrannare. I de flesta fall är andra också hjälpsamma och stöttande. Många ändrar direkt i texten istället för att skriva långa klagomål, vilket gör att man dessutom får träna på sin ödmjukhet, något som är bra inför när ens övriga texter blir sågade.

För dig som inte skriver, utom på Wikipedia, kan det här vara ett svårt argument att ta upp. Det urartar lätt i diskussioner om upphovsrättsfrågor. Här brukar jag, som skriver, dra nytta av mina böcker och andra texter, där jag kan visa att jag även har tjänat pengar på texter som är fria att kopiera och sprida. Andra kan försöka att undvika den frågan genom att tidigt i diskussionen betona att det inte handlar om att vi vill stjäla någons texter, utan att det bygger på frivillighet, och därefter gå in på något av de andra skälen till att redigera.

6. Man blir allmänbildad av att skriva på Wikipedia

Man måste inte vara arrogant för att tro att man vet mycket om någonting. Det kan ju faktiskt hända att man jobbar med ett ämne. Men till och med kvinnliga experter tenderar att förminska sina kunskaper. (Inte bara de förresten: folk i allmänhet tycker att kvinnor kan mindre, även när det är samma kunskap.) Och Wikipedia behöver fler ämnesexperter inom många områden, men även personer som kanske inte kan räknas till experter, utan generalister, sammankopplare av artiklar, välkomnare, m.m. Alla de som skriver på Wikipedia kommer i kontakt med så mycket information att man inte kan låta bli att suga upp en del av den. Den sortens allmänbildning är det svår att få på annat håll.

Kunskapen porträtterades av Robert Lewis Reid som en kvinna.

Kunskapen porträtterades av Robert Lewis Reid som en kvinna.

Det kan vara en utmaning att använda det här argumentet, eftersom det i stort sett säger rakt ut att lyssnarna inte vet saker. Jag brukar försöka få det hela att handla om nyfikenhet och vetgirighet. Fråga dem vad de vill veta mer om. Visa dem något som överraskade dig och hur coolt du tyckte att det var att lära dig något nytt. Visa dem också att de antagligen vet en hel del som inte redan finns på Wikipedia och att de kan bidra till att mätta andras kunskapslystnad – men att de kanske inte vet allt ändå: finns det möjligen mer saker som man borde kunna lägga till på samma gång för att inte den första informationen ska förändra balansen i artikeln?

Jag gör fortfarande misstag på Wikipedia, inte bara med tekniken, utan med fakta. Som wikipedian lär man sig ganska snart det som journalister brukar prata om, nämligen att jämföra olika källor med varandra. Det betyder att många saker som man trodde sig veta inte visar sig stämma, och det ökar också allmänbildningen.

7. Man hjälper andra genom att skriva på Wikipedia

Det mesta man gör på nätet kommer inte till nytta för andra. Det är annorlunda med Wikipedia. Inte nog med att Wikipedia läses av en halv miljard personer varje månad (och det ökar!), till skillnad från andra webbplatser (Facebook, Instagram, Twitter, bloggar, forum, etc) hamnar inte gamla saker man gör längre ner, så att det till slut aldrig blir läst. På Wikipedia kan gamla saker vara lika synliga som nya, och de blandas för att göra det bästa av båda världarna. Det betyder att till och med små insatser kan märkas långt efter att man själv har glömt dem. Folk använder också informationen de får från Wikipedia, till allt ifrån frågesporter till journalisters arbete, och vidare till fortbildning för vuxna som vill ha enkla introduktioner och länkar vidare till djupare texter.

De som kommer har störst nytta av det här är dock den uppväxande generationen. Min egen 8-åring söker ibland på Wikipedia om till exempel Titanic, Lusitania, regalskeppet Vasa och andra förolyckade fartyg. Han har snabbt lärt sig att kunskapen där är strukturerad så att det är lätt för honom att hitta informationen. Och de allra flesta skolbarn kommer att använda Wikipedia, oavsett vad läraren säger. Det vet de flesta med sig, även om de kanske hoppas att världen ska gå tillbaka till någon slags för-internet-undervisning med dåligt uppdaterat läromedel. Med Wikipedia blir det möjligt att hjälpa lärarna och läromedelsförfattarna att skapa en mer komplett förståelse av världen.

Fråga gärna vad det finns för information i kvinnornas jobb som de önskar att deras barn hade fått lära sig i skolan.

Inte minst kan det finnas skäl för kvinnorna att se till att de artiklar som barnen ska arbeta med har så hög kvalitet som möjligt. Det hjälper också andras barn som kommer att läsa om samma sak. Föreslå gärna att kvinnan och barnen hjälps åt att lägga in informationen i Wikipedia.

9. Man ger något tillbaka till Wikipedia

Som jag skrev tidigare är det ungefär en halv miljard människor som använder Wikipedia månatligen. En del av dem (över en miljon människor) gillar Wikipedia så mycket att de skänker pengar för att Wikipedia ska kunna fortsätta existera. Det är Wikipedias enda inkomstkälla. Men det är bara det ena sättet att ge någonting tillbaka till Wikipedia för alla gånger man har fått användning för dess artiklar eller bilder. Det andra är att bidra med material, oavsett om det är text eller bilder. Om man skriver artiklar, eller åtminstone rättar de problem man stöter på, så gör man en stor insats för Wikipedia.

Vi wikipedianer underskattar nog hur viktigt det här argumentet är för icke-wikipedianer. Den forskning som finns på Wikipedia tyder på att reciprocitet är en av kärnmotivationerna för nya wikipedianer. De flesta har dock inte ens tänkt på att ge tillbaka till Wikipedia, eftersom de inte vet om att det går att göra det! Varje år är det många personer ur allmänheten som vi möter i föreningen som inte vet att man kan bidra genom att skriva. De känner till Wikipedia och kanske till och med använder Wikipedia dagligen, men de känner inte till den viktigaste poängen med Wikipedia. Men när de väl får höra om möjligheten så nappar många på det. Det kan verka som att man trycker på folks dåliga samvete när man påminner om att ge tillbaka till Wikipedia, som om de vore skyldiga att bidra med något. Det är de naturligtvis inte, men många känner ändå att de vill ge något tillbaka, och det bör vi utnyttja för att kunna erbjuda fler bättre artiklar och bilder.

10. Man förbättrar världen genom att skriva på Wikipedia!

För några månader sedan publicerade Wikimedia Foundation den här videon:

Barn runt om i världen saknar tillgång till läromedel. Då pratar jag inte om situationen i Sverige, där många skolor saknar skolbibliotek och man tvingas använda material på nätet, utan om att den enda källan till information man har kan vara en mobiltelefon. För dem är det viktigt att få tillgång till bra information, utan kostnader, eftersom de inte har några pengar att lägga på läromedel. Den information som man lägger in på Wikipedia används sedan för att bygga upp hela samhällen. Som Wikimedia Foundations huvuddesigner skrev:

Utbildning är lösningen på alla problem i världen. Mänskligheten har kanske sett tre eller fyra hjärnor på samma nivå som Einstein under det senaste århundradet och alla kom från västvärlden. Hur många genier har vi gått miste om för att de har haft oturen att födas fattiga och utan tillgång till utbildning?

Botemedlet mot cancer kan mycket väl finnas inlåst i hjärnan på ett fattigt barn i Bangladesh eller i en by vid Amazonfloden. Vi kan utbilda henne — visa henne en större värld.  Om vi visar henne vägen kommer hon att visa vad hon har att säga oss.

Med tillgång till fri kunskap kan vi bota sjukdomar. Vi kan utveckla bättre rymdprogram. Fri kunskap infekterar hjärnan och utrotar intolerans. Det får stopp på förtryck: det enda sättet att förtrycka ett folk är att hålla dem okunniga.

Jag överdriver ingenting. Det här är på riktigt.

[Källa.]

Låter det för svulstigt för att få kvinnor att bidra till svenskspråkiga Wikipedia? Glöm i så fall inte att artiklar översätts fram och tillbaka mellan de olika språkversionerna. Och det är helheten som är Wikipedia. När man börjar skriva på Wikipedia blir man en del av något som är större än varje enskild person.

Bonusskäl att redigera Wikipedia

Som om det inte vore nog med de här tio skälen kommer här några ytterligare skäl för kvinnor att redigera Wikipedia:

  • Du får göra något tillsammans med din pojkvän/flickvän/man/fru/kompis/kollega *
  • Wikipedia behöver dig och dina kunskaper
  • Du får rätta andra
  • Massor av människor läser det du skriver

Helt enkelt är det så att Wikipedia är i dina händer!

I just dina händer!

I just dina händer!

Fortsättning följer

Så hur ska du börja? Det ska nästa blogginlägg handla om.

[* 29 december: Jag lade till flickvän och fru, eftersom det såklart ska vara så. Tack Calandrella för påpekandet.]

Sparad i forskning, Kultur, Kvinnor på Wikipedia, Skola, Våra volontärer, Wikimedia Sverige, Wikipedia | Taggad: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 Comments »

Tio skäl för kvinnor att redigera Wikipedia, del 1

Skrivet av Lennart Guldbrandsson på 26 december 2013

I de senaste blogginläggen har jag givit korta beskrivningar av Wikipedias närmast patologiska behov av att tala sanning och kritisera sig själv, för dem som inte dagligen är inne på Wikipedia och ser hur det går till. Därefter har jag gått in på att diskutera saker som i vilken normal organisation/rörelse som helst hade varit intern kommunikation – hur vi borde lägga upp arbetet med en av våra största utmaningar, hur svårt problemet egentligen är, och varför det är viktigt att löser det. Det antyder att kommunikationen är intern, men att vi bara råkat lägga ut informationen på nätet. Så är det inte. Vi tror på öppenhet och på att folk agerar bäst när de får all information. Dessutom finns all den här informationen på andra platser. Jag har bara samlat den så att folk kan agera fortare, oavsett om man är inuti rörelsen redan eller om man är intresserad av Wikipedia.

Idag kommer jag att presentera 10 skäl att redigera Wikipedia, specifikt för kvinnor.

Under flera år har vi som arbetar mycket med Wikimedia Sverige och Wikipedia funderat på frågan om Wikipedias kvinnounderskott. Det har dock varit en ganska lågt prioriterad fråga, bland annat eftersom vi inte har hittat något riktigt bra grepp för att få fler kvinnor att redigera, som vi har gjort med arkiv, bibliotek och museer respektive skolor.

Eftersom vi har lyckats sämre med kvinnorna än med männen finns det tre saker vi kan göra: 1) ge upp – och vilken stödförening vore vi då? 2) skylla problemet på kvinnorna – och vad vore vi då för människor?, eller 3) börja fundera på vad som skulle motivera kvinnor att redigera Wikipedia – eftersom det kanske är andra saker. Är det annorlunda saker som motiverar kvinnor? Ja, är det korta svaret. Ett litet tecken på att vi kan behöva tänka lite mer när det gäller metoder för att motivera kvinnor är det följande:

På en fysikkurs testade man en metod för att minska skillnaderna mellan manliga och kvinnliga studenters resultat. Det räckte med en 15-minuters skrivövning för att höja kvinnornas genomsnittliga betyg rejält. Skrivövningen gick ut på att välja några viktiga ideal man har i livet och sedan skriva ner sina tankar om dem. Så här skriver Discover Magazine om studien: ”Aspirerande kvinnliga forskare och matematiker måste fortfarande kämpa med den inkorrekta stereotypen av män av naturen är bättre än dem i deras ämnesområden. Ovanpå deras ämnes utmaningar, måste de också tas med den jobbiga stereotypiska bilden, och rädslan att de kanske kommer att förverkliga den. Faran med stereotyper är välkänt. Det fångar människor i en ond cirkel, där dåliga resultat leder till större stress, vilket leder till sämre resultat och ännu större stress, och så vidare. [...] [Ö]vningen [var] särskilt fördelaktig för kvinnor som faktiskt trodde att de inte var lika bra som män på fysik. Om de köpte stereotypen, ens litegrand, kunde det kosta dem ordentligt när det gällde deras betyg. Miyakes uppgift gav dem en psykologisk sköld mot det hotet, som lät dem uppnå samma resultatnivåer som deras manliga klasskamrater.”

På Wikipedia får man inte särskilt stort utrymme för att ge den sortens programförklaringar (”Jag tycker det är viktigt med”, etc), men det finns dock några. Den friaste av dem är användarsidan, där man får skriva (i stort sett) vad som helst. Där får man gärna skriva vad man tycker är viktigt, oavsett om det är att alla borde korrekturläsa sina texter noggrannare eller att folk borde vara snällare.

Innan jag kommer in på de olika skälen för kvinnor att redigera Wikipedia vill jag därför krossa en myt om oss wikipedianer eftersom det har med saken att göra.

Wikipedianer är inte

Stereotypen av en Wikipediaskribent är att han är arbetslös, underutnyttjad kontorsslav, student som inte har hittat sin riktning i livet, pensionär, eremit, kuriosaexpert, driver eget, uttråkad tonåring, högfunktionell autist/Aspergare, eller tvångsyndromiker, och aldrig sover. Visst finns det sådana på Wikipedia. Men det är inte de enda som skriver på Wikipedia! Jag har träffat hundratals wikipedianer, både i Sverige och utomlands, och även om det finns nördar, så finns det också glada mellanchefer, sociala politiker, världsvana bibliotekarier, livfulla spexdeltagare, nyfikna journalister, och så vidare. Inte bara några heller.

Det är inte bara anonyma, ansiktslösa petimätrar, vars enda nöje i livet är att försvåra för andra. De är lika olika varandra som vilka andra människor som helst.

Och det gäller så klart också kvinnliga wikipedianer. Jag har mött kvinnliga wikipedianer som inte gillar särbehandling p.g.a. kön och inte främst vill bli sedda som representanter för sitt kön, som är oerhört pålästa när det gäller problemen och driver frågan aktivt, som bara vill göra sitt jobb, som vill bli respekterade för sin kunskap, som vill dela med sig av sina kunskaper till världen, och så vidare. Naturligtvis finns det också många som jag aldrig har mött, inte minst dem som vill vara anonyma av olika orsaker. Det är bra att det finns olika sorter. Men det gör det också mer komplicerat att hitta skäl som kan övertyga alla sorters kvinnor. Därför ska den här listan inte ses som en checklista för Wikipedias utsända rekryterare om vad man ska säga och i vilken ordning man ska säga det. Sådana manus som är riktade till minsta gemensamma nämnaren brukar inte fungera. Dessutom har inte Wikipedia den typen av inkastare. Istället kan den fungera som en inspiration till alla som försöker hjälpa kvinnor att börja redigera på Wikipedia. Det är dem som alla ”du” i texten syftar på.

Det viktigaste är att samtalet är anpassat efter den eller de individer som är där just då, och är ett ärligt samtal, snarare än ett snabbt säljsamtal som om vi fick provisionslön.

Tio skäl för kvinnor att redigera på Wikipedia

1. Det är roligt att skriva på Wikipedia

Så här roligt är det, ungefär. På bilden: Birgit Ridderstedt och Bengta Bolander

Så här roligt är det, ungefär. På bilden: Birgit Ridderstedt och Bengta Bolander

Varför inte börja med det bästa argumentet? Här skiljer sig inte kvinnor från män i någon större skala: de söker sig till sånt som är roligt/njutningsfullt och undviker sånt som är tråkigt/jobbigt. Att det är roligt att redigera Wikipedia är därför viktigt att säga, och något som man lätt glömmer bort i allt annat man vill berätta.

Visa gärna några av de saker du har varit med om på Wikipedia, oavsett om det är intressanta frågor eller stora insatser. Berätta också varför tyckte att det var roligt, så att ingen misstolkar det. Passion ”säljer”. Jag brukar själv berätta om några av de artiklar jag skriver på just nu eller nyligen har skrivit i. Då har jag samtidigt chansen att berätta varför jag jobbar med just de artiklarna, och då är svaret inte bara att jag tycker att det jag gör är viktigt, utan också att jag råkar gilla det ämnet, vilket brukar intressera folk. Man kan också ta upp vad som fick en att börja redigera själv eller vad som fick en att fortsätta, eftersom sådana historier ofta bygger på att det är roligt.

Det är som du säkert vet inte bara roligt att redigera Wikipedia, men låt gärna bli att komplicera och förtydliga alltför mycket. Inte för att dölja saker, utan för att det gör att folk slutar att lyssna på dig, om dina svar bygger för mycket på ”å ena sidan, å andra sidan”.

2. Det är lätt att samarbeta på Wikipedia

Till skillnad från de flesta övriga sociala media bygger inte Wikipedia på att man umgås i första hand med människor man redan känner. Man behöver inte ägna första tiden på Wikipedia med att lägga till vänner och importera kontakter. Istället möter man andra användare medan man gör saker tillsammans, till exempel redigerar i samma sorts artiklar.

Jag träffade en av mina bästa vänner strax efter att jag började skriva på Wikipedia, eftersom vi skrev i samma artiklar. Vi hade turen av bo ganska nära varandra, så vi började träffas. Andra har upptäckt personer i andra länder som är intresserade av samma saker, och som de aldrig skulle ha träffat utan Wikipedia. Tillsammans hjälps de åt att skapa och ta hand om artiklar om sina favoritämnen. De frågar varandra och utmanar varandra att hela tiden göra bättre. Det är en omistlig del av Wikipedia.

Den som vill ta upp det här argumentet har troligen många egna exempel på hur andra användare kommit till undsättning med källhänvisningar, jobbat i gemensamma projekt, och diskuterat sig fram till en lösning som är bättre än något som var och en hade kunnat komma på på egen hand. Projekt Göteborg och Projekt Stockholm är annars två enkla exempel att använda. Men poängtera gärna också flerspråkiga exempel, såsom Calandrellas erfarenheter av att skriva på spanskspråkiga Wikipedia. Samarbetsformerna varierar beroende på ämnesområde, men det finns alltid andra att diskutera och samarbeta med. Ju längre Wikipedia har funnits, desto mer inslag av socialt umgänge har det blivit: numera kan man tacka användare för deras bidrag med en knapptryckning, skicka trevliga bilder och hälsningar och mindre formella diskussioner i Teahouse.

3. Man kan bygga upp en ny identitet på Wikipedia

På de flesta ställena bedöms man efter vem man är: status, titel, kön, hudfärg/härkomst, och så vidare. Så är det oftast inte på Wikipedia, för där är det ens bidrag som spelar någon roll. Det här tänker kanske de flesta inte på, men Wikipedias meritokrati är något att vara stolt över. Man kan skapa sin egen plats, roll, identitet, beroende på ens egen ambition, kunskap och tid. Det här är något som gynnar kvinnor, som traditionellt sett hamnat lägre i status än män. Det kan bli ett ställe där man får utlopp för allting som ens vanliga jobb eller ens arbetslöshet eller ens studier hindrar en från att få utlopp för.

Sophie visar Wikipedia

Vilken identitet tänker de här damerna skapa sig på Wikipedia? Sophie demonstrerar Wikipedia för tre dräktklädda damer från Sorunda. Foto: Axel Pettersson, CC-BY-SA

Om du vill använda det här argumentet bör du antingen visa på din egen resa så att det blir tydligt att det går, eller läsa på om andra som gjort den här resan. För mig, exempelvis, blev Wikipedia räddningen efter flera års arbetslöshet. Jag fick snart administratörsverktyg, blev presskontakt och sedan ordförande för Wikimedia Sverige – och numera föreläser jag ofta om Wikipedia. Men man behöver dock inte ha en sådan bana: jag vet wikipedianer som blivit uppmärksammade som fotografer (på Eurovision Song Contest, till exempel), det finns de som fått betalt för att jobba på minnesinstitutioner som Wikipedia-experter, vissa är med i Wikipedias tävlingar och samlar på rosetter/stjärnor och andra belöningar. Man kan också placera sig i mitten av Wikipedias kvalitetshanteringsarbete, till exempel som klottersanerare, så att man får andras uppskattning för sina snabba handlag, som välkomnare av nykomlingar, eller som expert på Faktafrågor, en av Wikipedias många frågelådor. För nya wikipedianer kan det här med ens rykte vara en bra motivator. För mig spelade det stor roll att jag fick uppmuntrande omdömen snabbt när jag bidrog till Wikipedia första gångerna 2005, och att jag sedan blev nominerad till att bli administratör. Förvånansvärt nog krävs det egentligen ganska lite för att bli respekterad för något på Wikipedia. Oftast går det mycket snabbare än att bli expert på riktigt.

4. Man kan rätta till orättvisor på Wikipedia

För att Wikipedia ska vara användbart ska det spegla samhället. Än så länge finns det många områden där Wikipedia bara speglar delar av samhället. Andra delar, som många kvinnor tycker är viktiga och har kämpat för under lång tid att belysa, är inte lika närvarande på Wikipedia. Men till skillnad från traditionella media, inklusive uppslagsverk, tidningar, TV, radio, etc, finns det på Wikipedia inga hinder för andra synvinklar att komma fram. Det är tvärtom en av Wikipedias grundprinciper, att materialet ska vara neutralt.

Tänk bara på alla bortglömda kvinnliga forskare, författare, historiska personer, pionjärer, konstnärer, dramatiker, musiker, journalister, experter, etc. Eller på underrapporterade ämnesområden på Wikipedia. Eller filmer som klarar Bechdeltestet. Eller ”damsport”. Eller andra tillfällen då kvinnor relegerats till andra klassens artikelsubjekt. Några sådana viktiga personer har Rättviseförmedlingen samlat ihop här.

Här brukar jag berätta om Adrianne Wadewitz, en kvinna som i stort sett på egen hand skrev om artiklarna om flera av de stora kvinnliga författarna och deras verk på engelskspråkiga Wikipedia. Helt plötsligt började litteraturämnet (ett ämne som intresserar mestadels kvinnor) få ett trettiotal utmärkta artiklar att visa upp. Men det finns fler exempel. Här finns till exempel gott om möjligheter att berätta om några av Wikipedias svagheter och vad man kan göra åt dem. Har du hittat någon berömd kvinna som ”råkar” sakna artikel tills du skapade den? Har du jämfört artiklar om kvinnor och män med likartade liv och upptäckt att kvinnornas artiklar är kortare/sämre skrivna tills ett projekt rättade till olikheterna? Du kan också berätta om artiklar som är snedvridna i språket, förringar kvinnor eller liknande och hur man kan skriva, och vart man kan vända sig ifall det uppstår frågor. Står det alltid efternamn på män och förnamn på kvinnor – det har vi regler emot? Beskrivs kvinnor med sitt utseende snarare än med sina meriter, då brukar det skrivas om. Möjligheterna är oändliga, men de är också lätta att glömma bort att berätta om.

Inte så att Wikipedia ska gå i bräschen för ”revolutionen”, men artiklarna ska ju spegla samhället, och där utgör kvinnorna och deras intresseområden ungefär hälften. Det betyder inte att kvinnor enbart kan eller ska bidra till Wikipedia genom att skriva om genusfrågor, kvinnor eller saker som kvinnor traditionellt har varit intresserade av. Tvärtom, är det viktigt att vi så snart vi kan visar dem att kvinnors kunskap och insatser behövs inom alla områden, inte för att de har någon särskild kvinnokunskap, utan för att det är det rätta att göra att dela på all kunskapsförmedling.

Om man vill uttrycka det här lite mer krasst har den som skriver på Wikipedia chansen att påverka vad som står i världens mest använda uppslagsverk. Det ger dem som bidrar makt över kunskapen. Men vi vill dela med oss till fler grupper, för att få mer kunskap.

Fortsättning följer

I nästa del kommer de resterande skälen för kvinnor att redigera Wikipedia.

PS. Se även vår serie med skrivstugor för kvinnor i januari och februari 2014.

Sparad i forskning, Hur gör man?, Kultur, Kvinnor på Wikipedia, Våra volontärer, Wikimedia Sverige, Wikipedia | Taggad: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 6 Comments »

Hur får vi fler kvinnor att skriva på Wikipedia?

Skrivet av Lennart Guldbrandsson på 18 december 2013

(Som vi har skrivit om tidigare är Wikipedia ett föredöme även utanför artiklarna: vi spionerar inte på våra användare, vi är inte reklamfinansierade, vi säger ifrån när friheten på internet är under hot, vår bokföring är helt öppen, vi hjälper människor som bor i områden där det är dyrt med internet att åtminstone få tillgång till Wikipedia gratis, vi anordnar världens största fototävling – och låter alla återanvända bilderna, och så vidare. Och vi döljer inte våra problem. Det här är det tredje inlägget om en av Wikipedias största utmaningar framöver, underskottet av kvinnor som skriver.)

I förrgår skrev jag ett inlägg om varför det spelar någon roll att det bara är drygt 1 av 10 som skriver på Wikipedia som är kvinna. I går skrev jag ett inlägg om varför kvinnorna inte bidrar till Wikipedia. Idag skriver jag om vad vi kan göra för att förändra situationen – och vad vi faktiskt håller på med redan nu.

Vad är målet?

Innan jag börjar, tänkte jag bara återknyta till något som jag skrev om igår: underskottet av kvinnor kan verka stort, men på svenska rör det sig enbart om drygt 755 kvinnor som ska börja redigera regelbundet för att vi ska bli i stort sett helt jämlika. På engelskspråkiga Wikipedia är det lite drygt 30.000 kvinnor. Men är det det vi strävar efter? Och hur snart har vi tänkt att nå till vårt mål?

I likhet med alla organisationer som driver världens största webbplatser (Facebook, Google, Microsoft, Yahoo, mfl) har Wikimedia Foundation strategiska mål och en strategisk plan. Men till skillnad från alla andra öppnade Wikimedia Foundation upp för alla att yttra sig om vad målen borde vara och hur strategin skulle se ut! Inte bara för syns skull, utan på riktigt. Den strategin är nu Wikimedia Foundations strategi. Resultatet blev 5 prioriterade områden: att stabilisera infrastrukturen, att öka deltagandet, att höja kvaliteten, att öka räckvidden och att uppmuntra nytänkande. För att det ska gå att avgöra om vi har lyckats sattes också lika många mål för perioden 2010-2015. Ett av målen lyder:  ”Support healthy diversity in the editing community by doubling the percentage of female editors to 25 percent [...]”. (Här används en undersökning som visar att det är ungefär 13 procent av alla som bidrar som är kvinnor till underlag för målet. Det finns flera olika sådana undersökningar med lite olika siffror.)

Med andra ord är målet inför nästnästa år att svenskspråkiga Wikipedia ska ha ungefär 190 kvinnor till som bidrar regelbundet (d.v.s. drygt 945 personer sammanlagt, upp från 755) och engelskspråkiga Wikipedia 7500 regelbundna kvinnliga användare till (sammanlagt drygt 37500 personer). Upp från ca 75 kvinnor ska 190 kvinnor läggas till.

Det motsvarar en regelbunden kvinnlig wikipedian för var 750:e lärarinna. Eller var 13:e kvinnlig bibliotekarie. Eller var 82:a kvinnlig universitets- och högskollärare, var 307:e kvinnlig företagsekonom, marknadsförare och personaltjänsteman, var 13:e kvinnlig samhälls- och språkvetare, var 112:e kvinnlig journalist, konstnär och skådespelare, var 8:e kvinnlig präst, var 246:e kvinnlig bokförings- och redovisningsassistent, eller var 343:e kvinna som räknas till ”övrig kontorspersonal”. Eller naturligtvis en blandning av dem. Min poäng är att det inte är så många för varje yrkesgrupp som skulle behövas.

Frågan är alltså hur vi når de här kvinnorna och hur vi förmår dem att lägga lite tid i månaden på att se till att något som de är intresserade (oavsett om det är westernridning, teater, flickskolors historia, eller skyttegravskriget under 1:a världskriget) får bra artiklar i världens mest använda uppslagsverk.

Hur uppmuntrar vi kvinnor att bidra till Wikipedia?

Med risk för att låta som att Sue Gardner, Wikimedia Foundations VD, har alla svar (det tror jag inte, men jag tror att det är bra med en utgångpunkt), vill jag hänvisa till ett annat av hennes blogginlägg, som hon skrev 2010. Där presenterade hon 5 metoder för att uppmuntra kvinnor att bidra till Wikipedia:

  1. Fokusera särskilt på att rekrytera kvinnor. När man genomför generella rekryteringsaktiviteter hamnar kvinnorna i skymundan. Enligt forskarna Jane Margolis och Allan Fisher, som har studerat datorutbildningarnas obalans mellan könen, behöver kvinnor lite extra uppmuntran eftersom män redan från tidig ålder tar för sig när det gäller datorer. Här är rådet att låta kvinnor rekrytera kvinnor bland sina vänner/kollegor och att uppmuntra dem att bilda gäng som kan stötta varandra.
  2. Håll och stötta aktiviteter för enbart kvinnor. Margolis och Fisher skriver: ”Dessa arrangemang lockar flickor som normalt sett skulle hålla sig borta från de undervisningstillfällen där de är rädda för att bli frånåkta eller tystade av mer erfarna eller bara ljudligare pojkar. De tillhandahåller en miljö där flickor tar risker, blir ledare, ställer frågor, slutar oroa sig för vad de inte kan och bygger självförtroende.”
  3. Låt inte motståndet styra. När man börjar med aktiviteter och kampanjer som riktar sig enbart till kvinnor kommer både män och en del kvinnor att argumentera för att det inte är rättvist. Det är ett bra tillfälle att prata om hur tidigare rekryteringar har varit riktade mot män, utan att man egentligen tänkt på det.
  4. Se till att skapa och upprätthålla en atmosfär som är vänlig för kvinnor. Undvik den typ av konversationer som kan äga rum i killarnas omklädningsrum, eller för den delen i traditionella datautbildningar. Återigen Margolis och Fisher: ”Mycket tidigare forskning visar att kvinnliga studenter inom tekniska områden, kanske på grund av sin ”outsiderstatus”, är särskilt sårbara för dålig undervisning, ogästvänliga lärmiljöer och ohjälpsamma lärare. Till och med små mängder av sådana händelser vid en annars välkomnande och stöttande bakgrund kan få allvarliga negativa effekter.”
  5. Tryck på den sociala delen. Vanligtvis kan evenemang och träffar vara fokuserade på själva arbetet, men kvinnor söker efter umgänge och vill kombinera arbetet med något som kan vara till nytta för samhället.

Gardner avslutar sitt blogginlägg genom att länka till Val Hensons lista över bra och dåliga saker att göra för att uppmuntra kvinnor att engagera sig i Linux. (En utmärkt text!) Det är en viktig poäng där, att det finns många misstag som man kan göra, och att man egentligen inte behöver göra så fantastiska saker, utan bara undvika misstagen. Jag har hittills inte hört att det skulle vara ett bekymmer på svenska wikiträffar eller skrivstugor att kvinnor behandlas dåligt, till exempel får opåkallade romantiska inviter, blir kallade hemska saker eller på annat sätt förminskas eller behandlas kränkande. Om någon känner till något svenskt exempel får ni gärna meddela mig, för det är inte okej. Det har vi nolltolerans mot. Jag har dock hört att det här har varit ett problem vid vissa skrivstugor och wikiträffar i USA. Därför har man börjat att använda sig av handlingsplaner för kränkande beteenden, som till exempel Geek Feminisms mall för konferenspolicies.

Vad har prövats? Vad fungerar?

Skrivstuga på Ada Lovelace-dagen i Storbritannien, Daria Cybulska (WMUK), CC-BY-SA 3.0

Skrivstuga på Ada Lovelace-dagen i Storbritannien, Daria Cybulska (WMUK), CC-BY-SA 3.0

Men det finns också specifika saker som har prövats, förutom att bete sig trevligt. I själva verket, sedan vi började identifiera problemet med kvinnounderskottet har vi tagit massor av initiativ. Och i vanlig ordning när det gäller Wikipedia, har det varit en salig blandning av lyckade och misslyckade projekt, och det finns mycket mer dokumentation och erfarenheter att läsa än de flesta har tid och lust. Säga vad man vill, men de flesta wikipedianer är akademiker och drar slutsatser från vad som hänt också. Den största samlingen av slutsatser från initiativ som jag känner till är ett slags protokoll från en workshop om kvinnounderskottet som ägde rum i juli. Läs hela här!

Några saker som har fungerat

  • Media startar konversation (till exempel som en artikel i New York Times) – som trots att den var kontroversiell inom Wikipedia-gemenskapen, startade massor av konversationer och skapade publicitet kring frågan
  • Onlinesupport, från gelikar, med inbjudningar till nykomlingar (såsom projektet Teahouse)
  • Utbildningsprogrammet har massor av kvinnliga studenter, men de fortsätter sällan efter att terminen tagit slut
  • Den återkommande WikiWomen’s History Month i mars varje år – som har blivit en del av Wikimedia-kulturen som ett evenemang år efter år
  • Sikta in sig på särskilda grupper – att rekrytera på Wikipedia är värdefullt, för att få aktiva wikipedianer att involvera sig
  • Tävlingar
  • Inbjudningar
  • Listor över artiklar som går att jobba på på flera språkversioner av Wikipedia
  • Göra listorna enkla att hitta
  • Arbeta på nya/mindre/konfliktfria artiklar eller aktiviteter
  • WikiWomen’s Collaborative ökar självförtroende, stöd från andra, och kvinnors synlighet
  • samarbeten med kulturarvsinstitutioner, Wiki Loves Arts, etc, för in fler kvinnor

Några saker som inte har fungerat eller vi inte har gjort än

  • Någonting alls på en meningsfullt stor skala
  • Enstaka arrangemang, skrivstugor för att rekrytera nya användare…generellt sett kommer bara 5-30 människor, de är svåra att skala upp och få nya kvinnor fortsätter efter skrivstugan (så länge man har som mål att skapa material är det dock okej)
  • Faddersystem finns oftast inte
  • WikiWomen’s Collaborative stöder kvinnor som redan redigerar att bli mer aktiva, men det kommer inte många nya skribenter
  • Brett inriktad ”outreach” (utåtriktad marknadsföring) fungerar inte – det är lätt att motivera nya kvinnor, men att få dem från att vara intresserade till att börja redigera är svårt
  • Sluta klyftan mellan de kvinnor som är inuti Wikipedia-rörelsen och de som är utanför Wikipedia-rörelsen
  • Bara 0,6% av Wikimedias stipendier har gått till projekt/initiativ som har att göra med kvinnounderskottet (och det har inte ens varit ett kriterium för när man söker pengar)
  • Gemenskapen är kluven – har inte en konkret gemensam förståelse för att kvinnounderskottet är en viktig fråga, men vi kan inte göra något åt problemet utan gemenskapen
  • Kvinnors ledarskap är inte alltid synligt i gemenskapen
  • Stötta kvinnor mot utbrändhet – vi gör inte tillräckligt
  • Lära från andra – mer utbyte inom rörelsen och med andra rörelser

Som ni ser, jag skojar inte när jag säger att vi är öppna med våra problem. Men det är ett utmärkt sätt att undvika det sista problemet där, att inte lära från andra. Vi behöver fler som skriver om problemet, inte bara om att problemet existerar. Vi behöver fler som läser på i grundmaterialet, och lär sig de bakomliggande orsakerna till problemet. Vi behöver också ifrågasätta oss själva, vi som redan finns på Wikipedia. Vad har vi fått för fördelar som vi inte tänker på, normalt sett? Och vi behöver fler som vågar göra något i den verkliga världen: kontakta folk, och göra långsiktiga grejer. Det finns både pengar och stöd att få.

En sak som jag ofta funderar på är att hitta några kända kvinnliga Wikipedia-ambassadörer, som redan har credd hos andra kvinnor. Om någon av dem skulle börja rekommendera att kvinnor börjar redigera Wikipedia, då skulle det vara mycket enklare. Än så länge har vi inte gjort några sådana försök, men det skulle vara intressant att se hur vi kan göra det. Oavsett tror jag att vi behöver hitta fler tillfällen där kvinnor naturligt träffas och sedan göra Wikipedia till en del av det sammanhanget, snarare än att bjuda in kvinnor till oss.

Fortsättning följer

De initiativ jag har diskuterat här ovan är en början. Men vi har bara skrapat på ytan. Det kommer jag att skriva mer om i nästa blogginlägg. Tills vidare får du gärna kommentera det här blogginlägget nedan.

Sparad i Kvinnor på Wikipedia, Skrivstuga, Våra volontärer, Wikimedia Sverige, Wikipedia | Taggad: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 Comments »

Varför skriver inte kvinnor på Wikipedia?

Skrivet av Lennart Guldbrandsson på 16 december 2013

(Ni vet det där citatet om att ingen vill se hur lagar och korvar kommer till – ja, det gäller uppslagsverk också. Så traditionella uppslagsverk har haft redaktioner som gjort arbetet bakom stängda dörrar och sedan presenterat ett färdigt resultat. Wikipedia vänder på det och gör allting helt öppet. Inklusive att ta emot kritik. Och vad många inte vet är att vi som skriver regelbundet på Wikipedia diskuterar Wikipedias svagheter regelbundet. I denna tradition skrev jag därför igår ett blogginlägg om Wikipedias kvinnounderskott. Nu kommer fortsättningen.)

I förra blogginlägget skrev jag om vilka effekter som kommer av att Wikipedia har fler män som skriver än kvinnor. I det här tänkte jag ta upp varför det är så få kvinnor som skriver på Wikipedia.

Men först…

Vi ville ha Elsa, men fick Viola

När vi presenterar statistik och undersökningar som visar att bara en tiondel av alla som skriver på Wikipedia är kvinnor uppstår lätt ett missförstånd. Missförståndet är det här:

Skillnaden är jättestor.

Faktum är att svenskspråkiga Wikipedia i oktober 2013 hade 115 användare som gjorde mer än 100 redigeringar och 755 som gjorde mer än 5 redigeringar. Med tanke på att det är nästan 10 miljoner människor som pratar svenska är det en försvinnande liten andel som redigerar på Wikipedia. Hittills har det bara varit ungefär 18000 personer som har redigerat på svenskspråkiga Wikipedia. (Motsvarande siffror för engelskspråkiga Wikipedia är: 2990 användare med över 100 redigeringar och 30.917 användare med mer än 5 redigeringar, 860034 som har gjort någon redigering, och omstritt antal talare, men åtminstone 350 miljoner och kanske 1,5 miljard.)

Med andra ord, om 755 svensktalande kvinnor skulle bestämma sig för att göra över 5 redigeringar i månaden, och 115 av dem skulle bestämma sig för att göra mer än 100 redigeringar i månaden, då skulle i stort sett hela den här diskussionen vara passé! Bara 755 kvinnor! Det är lika många flickor som föddes 2012 och som fick namnet Elsa! Nu var Elsa visserligen det näst vanligaste namnet på flickor 2012, men eftersom de föddes 2012 kan de andra sidan inte skriva på Wikipedia än heller. Av någon anledning har Wikipedia alltså inte lyckats locka fler än ungefär 75 kvinnor som gör 5 redigeringar i månaden. Det är färre kvinnor än det var flickebarn som 2012 fick namnet Viola.

Skrivstuga i Göteborg, oktober 2013

Bara 748 kvar. Skrivstuga i Göteborg, oktober 2013

Men skillnaden mellan män och kvinnor är alltså bara i jämförelse mellan just män och kvinnor, och inte med antalet som kan tala svenska. Det är ungefär 0,0076% av alla svensktalande som redigerar Wikipedia (och 0,0021 av alla engelsktalande som redigerar engelskspråkiga Wikipedia). Tre fjärdedelar av en tiondels promille, alltså. Än sen om bara en tiondel av den lilla mängden människor råkar vara kvinnor? Som jag visade igår så påverkar underskottet innehållet i en av världens mest använda referenssajter än vad man tror. Så även om den stora frågan är ”varför skriver inte fler på Wikipedia?”, så är frågan om varför just kvinnor inte bidrar till Wikipedia lite annorlunda. Det hedrar vi med en egen rubrik.

Varför är det inte fler kvinnor som skriver på Wikipedia?

Det finns såklart en hel del orsaker som är gemensamma för kvinnor och män som inte bidrar till Wikipedia. I själva verket kanske de flesta av de här orsakerna är gemensamma, men de verkar med några undantag gälla mer för kvinnor.

I ett blogginlägg 2011 presenterade Wikimedia Foundations VD, Sue Gardner, nio orsaker till att kvinnor, enligt dem själva, inte redigerar Wikipedia. Kommentarerna kom från ett antal olika webbplatser där kvinnor hade kommenterat Wikipedia, och utgör alltså ingen vetenskaplig undersökning. Det här är de nio orsakerna:

  1. Vissa kvinnor redigerar inte för att det är för svårt, rent tekniskt. MediaWiki, Wikipedias programvara, byggdes för relativt lång tid sedan, i internettid mått mätt, och det märks. Jämför exempelvis hur man måste klicka på en knapp som för en till en särskild sida för att man ska kunna redigera texten, med hur enkelt Facebook är att uppdatera. Nu är Facebook och Wikipedia två helt olika saker, med olika mål, men folk utgår ifrån att det ska vara lika lätt. Vi vet naturligtvis om att det är svårt. Jag tycker själv att det är svårt att göra tabeller eller sådana där informationsrutor. Det var därför som Wikimedia Foundation och en massa frivilliga har lagt tusentals timmar på att göra det lättare att redigera Wikipedia.  Än så länge har vi inte löst frågan, men vi arbetar på den.
  2. Vissa kvinnor redigerar inte för att de är upptagna. ”It’s true that study after study after study has found that around the world, women have less free time than men.” skriver Gardner. I Sverige har Statistiska Centralbyrån mätt hur mycket arbetstid (på jobbet och i hushållet) män och kvinnor utför. Det visar sig att det är ungefär lika mycket (pdf). Men eftersom kvinnorna jobbar deltid i högre grad och gör mer hushållsarbete får de mindre betalt, vilket kan göra att de känner sig mindre fria för att hålla på med sina hobbies.
  3. Vissa kvinnor redigerar inte för att de inte har tillräckligt självförtroende, och det krävs självförtroende att redigera Wikipedia. Här är det två saker som gör det svårt: dels krävs det att man känner att man har något att tillföra, d.v.s. att man har ett visst mått av expertis, dels att man ska ersätta det någon annan har skrivit med något man själv skriver. Tänk om man har fel! Det här bygger på att man agerar själv och inte arbetar tillsammans med andra, och det är så de flesta nykomlingar på Wikipedia upplever det: att man är ensam. Jag kommer återkomma till vad vi gör på Wikipedia för att ”bygga bort” den här känslan.
  4. Vissa kvinnor redigerar inte för att de ogillar konflikter och att det ibland uppstår konflikter på Wikipedia. Det finns gott om exempel på konflikter. Här är några av de drygaste på svenskspråkiga Wikipedia. Faktiskt är det så vanligt att det finns många olika metoder för att lösa de här konflikterna, och konflikterna löses nästan alltid med hjälp av källhänvisningar. Men om man inte gillar konflikter alls, då kan det vara jobbigt stundtals. I en av undersökningarna som har gjorts om Wikipedias användare var konflikterna inte en av orsakerna till att folk inte redigerade, och det känns skönt, men det är också en bedräglig känsla, eftersom den bygger på att folk har svarat på frågorna. Alla som gjort marknadsundersökningar vet att en vanlig orsak till att man inte svarar är att man är mycket missnöjd och då ligger det här med konflikter nära till hands att misstänka. Än så länge har vi inte hittat en riktigt bra lösning, och vi välkomnar förslag på hur man ska avgöra sådana saker som vad saker ska heta (det gamla/vanligaste eller det nya/nuvarande namnet?), vilka källor man ska lita mest på (kan officiella källor ha fel?) och vilka saker som ska få en egen artikel, samt naturligtvis hur Wikipedia ska förändras.
  5. Vissa kvinnor redigerar inte för att deras bidrag riskerar att återställas. För några av exemplen, se det förra blogginlägget. Eftersom det är en av Wikipedias hörnstenar att man gemensamt bygger upp artiklarna, och dessutom har möjligheten att ta bort andras bidrag, finns den risken inbyggd i systemet. Och det här riskerar att förvärras, om användarbasen inte utvidgas, eftersom lika många användare förväntas kunna bedöma allt fler artiklar. Återigen behövs mer samarbete. Jag vet att det är på gång tydligare sätt att samarbeta mellan vana wikipedianer och nykomlingar, och det ska jag också skriva mer om.
  6. Vissa kvinnor redigerar inte för att de tycker att Wikipedias atmosfär är misogyn. Gardner rapporterar om flera upplevelser, till exempel: ”One hostile-to-women thing about Wikipedia I have noticed is that if a movie has a rape scene in it, the wiki article will often say it was a sex scene. When people try to change it, editors change it back and note that unlike “sex”, the word “rape” is not neutral, so it should be left out according to NPOV. Example (this one actually ended up changing “sex” to “make love”, which, oh wow.)” Så här ska det inte vara! En av Wikipedias grundprinciper är att wikipedianer ska vara vänliga mot varandra. Sådant beteende är därför något som ska stävjas ordentligt. Det finns sidor för att hantera sånt på alla språkversioner av Wikipedia (inte specifikt för sexism, utan för konflikthantering), men än så länge har de flesta som arbetar med konflikthantering inte fått någon utbildning i hur man hanterar sådana här frågor. Till skillnad från gymnasieskolor (som den här i Kungsbacka) har webbplatser inga skyldigheter att skapa planer för hur man hanterar kränkande behandling. Vi har heller inte än så länge diskuterat det på Wikipedia, bland annat eftersom de som skriver på Wikipedia gör det frivilligt och efter eget huvud. På sikt kommer vi därför behöva göra mer åt det. Kanske kommer det dessutom att förändra kraven på andra webbplatser.
  7. Vissa kvinnor redigerar inte för att de upplever Wikipedia som sexuellt. Även här gav jag exempel i det förra blogginlägget, och Gardner ger ytterligare exempel. Det här kan få kvinnor att känna sig obekväma med att ta den ”pryda” ståndpunkten, och att ens vilja ta tag i så känsliga frågor, framför allt med tanke på rädslan för att utsättas för misogynin som nämns ovan.
  8. Vissa kvinnor redigerar inte för att deras språk har grammatiskt genus, medan Wikipedia benämner alla som män (till exempel användare/användarinna, administratör/administratris). Det gör inte riktigt att man känner sig utvald. För ett tag sedan utvecklades därför en funktion som gjorde det möjligt att bli kallad ”hon”, etc, i programvaran, men helt och hållet har inte den här slagit igenom, och den kräver att man skaffar ett konto och därefter gör en inställning, något som de flesta inte gör.
  9. Vissa kvinnor redigerar inte för att de söker en social gemenskap och Wikipedia erbjuder mindre av det än de flesta andra webbplatser. På Wikipedia skaffar man inte vänner eller kontakter, utan systemet är centrerat kring artiklarna. Det finns ett faddersystem, och man kan få hjälp av andra frivilliga, men det är mycket mer ad hoc än på många andra ställen. Det är också en sak som vi inte har marknadsfört tillräckligt utåt.

Så långt Sue Gardners blogginlägg. Men jag är övertygad om att det finns fler orsaker. Och jag tror också att det finns flera orsaker som inte är viktiga/riktiga, till exempel att kvinnor skulle skriva mindre än män (det gör de inte) eller att de skulle ha mindre att bidra med (det har de inte). Så vilka fler viktiga orsaker finns det?

En av dem har jag skrivit om tidigare, nämligen att Wikipedia inte är ett uppslagsverk, utan flera. Av någon anledning har de uppslagsverk som handlar om ämnen som många kvinnor är intresserade av – böcker, mode, trädgårdsarbete, mat, etc – inte vuxit lika mycket som dem som män är intresserade av. Och när en kvinna som är intresserad av något av de ämnena söker på internet, klickar på länken till Wikipedia och upptäcker att det inte finns så mycket information där, går hon vidare till andra informationskällor, till exempel forum eller bloggar, eller andra wikis till och med. Det här blir något av en ond cirkel. Än så länge har vi inte lyckats bryta den här onda cirkeln riktigt, och det är synd.

En annan orsak är att fler män än kvinnor är ”early adopters” när det gäller teknik och IT. 2001-2005 när Wikipedia var nytt och de flesta early adopters drog sig dit (och till Susning), då skapades grunden för det som fortfarande är Wikipedias gemenskap. Då fanns det massor av röda länkar, d.v.s. oskapade artiklar, och man kunde ganska enkelt bygga ut artiklarna. Att det var så lätt gjorde många nästan beroende av Wikipedia. Jag hör själv till det gänget. Om man kom till Wikipedia senare, är min uppfattning att man har en lite annan bild av hur arbetet på Wikipedia går till. Det lustfyllda har inte försvunnit, och det finns nu ännu fler röda länkar, men det har tillkommit krav från omvärlden på att materialet ska vara korrekt, källbelagt och utförligt. De kraven fanns tidigare mest hos oss som skrev på Wikipedia då. Insteget har blivit lite högre också, i och med att vi har utvecklat krångliga tekniska lösningar eftersom alla som var där ändå kunde HTML och MediaWikis speciella syntax. När kvinnorna alltmer har kommit till Wikipedia, har det varit svårare att bli beroende, eftersom man inte längre bara kan hoppa in och skriva in saker. Det här är svårt att göra något åt, men det finns ett par initiativ för att bjuda in nykomlingar in i gänget.

En tredje orsak som kan verka sexistisk, men som jag har mött flera gånger är att kvinnor i högre grad vill att deras webbplatser ska vara snygga. Wikipedia är inte särskilt snygg, utan stram, gråvit och utan i stort sett allting som man förväntar sig av moderna webbplatser. Det har inte med wikiformatet att göra. Som ett exempel finns Wikifashion, en webbplats där 94% av bidragsgivarna är kvinnor. Samma programvara, men betydligt snyggare. Det finns förslag på att göra Wikipedia snyggare och mer modern också. Här är exempelvis Athena, som jag gillar. Vi vet inte riktigt hur långt man har kommit med Athena, men det är inte det enda förslaget.

Med all den här informationen, vad finns det då vi kan göra för att förmå alla Elsa och Viola (och Yasmine, Sirkka och Deborah, också förresten), att bidra till Wikipedia? Det kommer jag skriva mer om i nästa blogginlägg. Tills vidare får du gärna kommentera det här blogginlägget nedan.

Sparad i Kvinnor på Wikipedia, statistik, Våra volontärer, Wikipedia | Taggad: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 7 Comments »

Spelar Wikipedias kvinnounderskott någon roll?

Skrivet av Lennart Guldbrandsson på 15 december 2013

(Det här blogginlägget är en del i Wikimedia-rörelsens transparensarbete. Nästan allting som görs på Wikipedia är transparent, inklusive alla diskussioner. Den där transparensen sträcker sig till och med till allt budgetarbete (här är Wikimedia Foundations budget och här är Wikimedia Sveriges budget). All den här transparensen kan verka stökig och en del avskräcks av den eftersom de är vana vid att bara se vad ett företag vill visa upp utåt, men dels ägs Wikipedia inte av ett företag med vinstintresse, dels tror vi att ärlighet varar längst och att folk gör en bättre insats när de har hela bilden. )

De senaste åren har Wikimedia Sverige och Wikipedia arbetat allt tätare med kulturarvssektorn (till exempel Riksantikvarieämbetet, Livrustkammaren, Nordiska museet, via samarbeten och skriften Kulturskatter på nätet, mm) och skolvärlden (från Skolverket till vårt utbildningsprogram, med massor av gemensamma projekt). I de yrkesgrupper som finns inom de världarna är en majoritet kvinnor. Men på Wikipedia är det tvärtom, Det är en överväldigande andel som är män som har bidragit till Wikipedia än så länge.

Innan jag går vidare, bara ett par ord om hur vi vet det här. Wikimedia Foundation har gjort ett par enkätundersökningar bland dem som bidrar till Wikipedia. De här undersökningarna har inte varit perfekta. Bland annat kan kvinnor tänkas ha underrapporterat sig. Men skillnaderna är tillräckligt stora för att vi ska veta att det är mycket färre kvinnor än män bland de tusentals skribenterna, korrekturläsarna, konfliktlösarna, etc på Wikipedia.

Spelar kvinnounderskottet någon roll?

Ensamt skepp

Ensamt skepp

När jag själv får frågan om det stora kvinnounderskottet har jag tidigare svarat att vi inte kan vara helt säkra på vad följderna blir, men att det troligen finns några följder. Det är lätt att ta upp skillnader mellan artiklar som man kan tänka sig att framför allt män är intresserade av kontra artiklar som man kan tänka sig att framför allt kvinnor är intresserade av. Man kan mäta hur lång artikeln om Barbie är och jämföra den med hur lång artikeln om Lego är. (Skillnaden jämförs ibland med skillnaden mellan hur damfotboll respektive herrfotboll rapporteras i TV.) Men det finns andra följder som inte är så lätta att mäta:

Hur jämlikt ska det vara?

Wikipedias biografier har en övervikt av artiklar om män. (För varje artikel om en kvinna i svenskspråkiga Wikipedia, går det fyra artiklar om män.) Vi vet alla att antalet män som är berömda i historien är större än antalet kvinnor – men hur många fler är de? D.v.s. det bör vara fler artiklar om män än om kvinnor, eftersom det är så världen ser och har sett ut, men är det fyra gånger fler män än kvinnor? Mer eller mindre? Tyskspråkiga Wikipedia har sex mansbiografier för varje kvinnobiografi, vilket kan vara ett tecken på att problemet är större där. (Anledningen till att jag inte tar upp engelskspråkiga Wikipedia, är att det kategorisystem som vi använder för att räkna ut det här, inte används på engelskspråkiga Wikipedia.) De flesta andra uppslagsverk anger inte respektive andel, men vi vet att fler män än kvinnor förekommer i media. Många förslag har kommit på hur Wikipedia ska hantera det här, men inget har vunnit konsensus.

Hur mäter man relevansen i något man inte känner till?

Artiklar om traditionellt kvinnliga ämnen (och här råkar man in i diskussioner om vad som är traditionellt kvinnliga ämnen, men för att ta ett ganska tydligt exempel: klädmärken/märkeskläder och sminkprodukter) blir oftare än artiklar om traditionellt manliga ämnen föremål för diskussioner om radering – eller till och med raderade utan diskussion. Ett exempel är modebloggaren Isabella Löwengrip, vars artikel raderades ett par gånger innan hon blev tillräckligt relevant för Wikipedia, trots att hon redan innan dess varit en av Sveriges mest lästa bloggare – fast inom ett ämne som de flesta män inte läser eller kanske ens är intresserade av. (Se diskussionen från 2008 här.) Det gäller inte bara modebloggare, utan även prominenta forskare som råkar vara kvinnliga. Ett ytterligare exempel är från 2012, när den brittiske prinsen Wilhelm gifte sig med Kate Middleton. Eftersom Middletons klänning blev berömd och inflytelserik på andra kvinnors bröllopsklänningar p.g.a. den stora uppmärksamheten bröllopet fick, skapades snart en artikel om klänningen. Den raderades, återställdes, diskuterades länge, och klagades på. När Jimmy Wales, Wikipedias grundare, fick höra om att folk klagade på att klänningen var irrelevant för de stora massorna, jämförde han det med att det fanns över 100 artiklar om olika Linux-distributioner, trots att de inte heller är relevanta för de stora massorna. Det är svårt att bedöma relevansen inom ett ämne man inte känner så väl, eller kanske är helt ointresserad av – och vi har inte lyckats skapa ett perfekt system för att skydda minoriteternas intresseområden. Än.

Behöver vi fler sexbilder?

Det har uppstått flera diskussioner om bilder med sexuellt innehåll, som har fått några kvinnliga wikipedianer att känna sig mycket oönskade på Wikipedia. Det rör sig inte om prydhet inför bilder i artiklar om sex, utan om att vissa (troligen manliga) wikipedianer vill lägga in onödigt sexualiserande bilder där de inte hör hemma. Till exempel i en lista över vegetarianer fanns det bilder på manliga forskare, läkare, politiker, pjäsförfattare, arkitekter, poeter, konstnärer, mm, medan de kvinnor som har bilder bland annat var tidigare porrskådespelare (i bikini), Playboy-brud (3 stycken), tennisspelare, modell, och nuvarande porrskådespelare. (Nu är listan bättre illustrerad.) Det laddas upp mycket sexuella bilder på Wikipedias mediedatabas, Wikimedia Commons. Så mycket att vi nu skulle kunna säga att vi inte behöver fler bilder på olika sexaktiviteter. De här bilderna anges ibland som en av orsakerna till att kvinnor inte redigerar Wikipedia. Frågan diskuteras ständigt, och vad som krävs är inte bara fler kvinnor, utan fler män som tycker till om det stundtals råa klimatet.

Hur mycket ska man tåla?

Kvinnliga wikipedianer utsätts för kränkande språk. Inte alltid, kanske inte ens ofta, men tillräckligt för att det ska kunna räknas som ett mönster. Flera har skrivit om det här. Wikimedia Foundations VD, Sue Gardner, har exempelvis skrivit om några sådana tillfällen. Jag, som är med på en mailinglista om kvinnounderskottet (gendergap-l) har läst om många hemska saker som skrivs. Jag har själv aldrig sett något på Wikipedia, kanske för att jag skriver på svenskspråkiga Wikipedia, kanske för att jag är på fel ställen, kanske för att jag har varit känslig för andra saker och missat det, men jag tvivlar inte på att det finns personer som uttrycker sig nedsättande mot kvinnor, eller använder olika makttekniker för att tysta kvinnorna. Det här beteendet brukar minska när det blir mer jämt fördelat mellan könen. Men tills dess är frågan hur mycket man ska behöva tåla. Det finns ingen klar och tydlig gräns för vad som är oacceptabelt beteende (även om det såklart finns riktlinjer – det finns massor av riktlinjer!) och vissa kommentarer slinker igenom filtret. ”Wikipedia är inte Facebook” är ett argument som brukar användas för att argumentera emot att införa sociala media-delar, till exempel delningsknappar, gillaknappar, etc. Och tack och lov är Wikipedia bättre än både YouTube och en del tidningars kommentarsfält. Men Wikipedia skulle kunna bli bättre på att visa upp de möjligheter som finns för att ta bort taskiga kommentarer och uppmuntra till positiva kommentarer.

Vad är den värsta följden?

Värst av effekterna kanske är det följande: man brukar ibland säga att information vill vara fri, d.v.s. flöda fritt. Om stora grupper av befolkningen aldrig möts, aldrig läser varandras texter och delar erfarenheter, så blir det svårare att umgås. Vi får skilda referenser, olika sätt att diskutera och kanske blir det därmed svårare att existera tillsammans. Det finns en orsak att vi inte har olika skolor för pojkar och flickor längre.

Finns det en fortsättning?

I nästa blogginlägg kommer jag att skriva mer om orsakerna till att färre kvinnor än män skriver på Wikipedia. Tills vidare får du gärna kommentera det här blogginlägget nedan.

Sparad i Kvinnor på Wikipedia, statistik, Våra volontärer, Wikimedia Commons, Wikipedia | Taggad: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 7 Comments »

Brainstormande om mångfald på Wikipedia – tankar om skrivstugor

Skrivet av jopparn på 04 december 2013

En stor grupp med människor från hela världen samlades i Berlin för att identifiera sätt att öka vår mångfald.

Nyligen gavs jag möjlighet att delta på Wikimedia Diversity Conference i Berlin som en del av ett samarbete som Wikimedia Sverige har med Europeana; inom det samarbetet arbetar vi med att skapa nya samarbeten och dela erfarenheter med GLAM-institutioner samt mellan Wikimedia-föreningar.

Under denna fantastiskt välorganiserade konferens (kudos WMDE, WMF, WMUK och WMNL för ert fantastiska arbete!) hade jag trettio minuter på mig att ge en kort presentation och efter det leda en workshop om hur vi, Wikimedia-rörelsen, kan använda tematiska skrivstugor för att locka underrepresenterade grupper till att bidra till Wikipedia. Detta är något som vi redan börjat pröva på Wikimedia Sverige då vi har genomfört tre tematiska skrivstugor där vi fokuserat på att få fler kvinnor involverade och förbättra vår täckning om ämnen såsom kvinnohistoria, kvinnliga forskare och mode. Tematiska skrivstugor skiljer sig från skrivstugor utan särskild inriktning då Wikipedia får en snabb förbättring inom ett visst område som är särskilt eftersatt och för att skrivstugan även kan skapa mer av en laganda bland deltagarna eftersom de delar intresse/kompetens (som förhoppningsvis leder till – och underlättar – samarbete).

De viktigaste slutsatserna som vi har dragit från dessa evenemang är baserade dels på enkätsvar såväl som samtal med deltagarna. De är (och kom ihåg att dessa bygger på ett litet urval som kan vara kulturspecifika, så det kan mycket väl skilja sig från andra Wikimedia-föreningars erfarenheter):

  • Samarbeta med organisationer som redan har en en hel del kvinnor involverade i dem. De kan hjälpa till att bjuda in sina medlemmar och dela material och sakkunskap på skristugorna (glöm inte universiteten!).
  • Det verkar finnas ett stort intresse av att på något sätt vara med, men vi måste se till att hitta ett bra sätt att nå dessa frivilliga kvinnor halvvägs. En central sak verkar vara att hålla evenemang på regelbunden basis, men också försöka anordna andra roliga sido-event såsom presentationer, mingel med tilltugg, guidade rundturer etc. (men dessa bör inte ta för mycket tid från skrivandet då många volontärer sagt att de vill hinna avsluta vad de påbörjat under skrivstugan).
  • Det finns olika undergrupper inom de olika underrepressenterade grupperna som har särskilda intressen och specifik expertis som de vill dela med andra. Och dessa olika undergrupper kanske inte har intresse av att delta i de andra gruppernas skrivstugorna.

Under workshopen på Wikimedia Diversity Conference hade vi lite tid att brainstorma om vad vi kunde göra för att förändra situationen för fyra grupper som är underrepresenterade bland skribenterna på Wikipedia:

  1. Kvinnor;
  2. Pensionärer;
  3. Personer med funktionshinder;
  4. HBT.

Vi fokuserade huvudsakligen på tre frågor: (1) vilka ämnen som skulle vara lämpliga; (2) vad vi kan anordna i anslutning till skrivstugorna; och (3) hur vi kan öka antalet deltagare som fortsätter bidra på Wikipedia även efter skrivstugan. På grund av tidigare förseningar hade vi dock rätt ont om tid, så i stället för att alla själva valde vilken underrepresenterad grupp de skulle fokusera på delades de helt enkelt upp baserat på var de satt i rummet. Detta kan dock ha varit positivt då deltagarna var tvungna att lämna sin komfortzon och fundera i nya banor. Nackdelen var förstås att deltagarnas kompetens med att arbeta gentemot specifika underrepresenterade grupper inte nyttjades till fullo.

Vi hade en ganska begränsad tid för brainstorming (endast 20 minuter), men på grund av den korta tiden tror jag att vi arbetade desto mer effektivt! Detta är vad deltagarna kom fram till:

Kvinnor

Samtalen under dagen sammanställdes på ett ovanligt och vackert sätt.

Den största gruppen i rummet råkade vara den som arbetade på hur vi kan få fler kvinnor att börja bidra. Deras utgångspunkt för diskussionen var varför det finns ett behov av ett särskilt fokus på kvinnor och hävdade att detta är feminism. De diskuterade grundligt vilka teman som är lämpliga för att locka kvinnor till Wikipedia då kvinnor är en mycket heterogen grupp. Är exempelvis mode ett lämpligt tema då WMSE hade en stor grupp kvinnliga deltagare under modeskrivstugan? Eller var det stereotypering? När de diskuterade mode kom gruppen även till slutsatsen att inte bara mode, men även hår har en extremt dålig täckning på Wikipedia. De föreslog att, åtminstone i västvärlden, vore konst och litteratur ett lämpligt tema. Kvinnliga biografier om exempelvis författare har ett mervärde då en stor andel av bibliotekarierna är kvinnor, och de vet och har tillgång till databaser och källor.

Gruppen rekommenderade även att arrangörerna skulle försöka tänka utanför Wikipedia för att få kvinnor att börja bidra. Till exempel är de som främst är intresserade av att skriva berättelser mindre benägna att uppskatta arbetet på Wikipedia, men skulle sannolikt uppskatta att arbeta på Wikivoyage.

De hävdade att själva skrivstugan mycket väl kan vara intressant nog på egen hand, och att sidoevenemang kanske inte behövs om ämnet är noggrant utvalt. De hade dock ett förslag om att använda en modell som är vanlig vid feministiska hackerspaces: Deltagarna ger korta 90 sekunders-presentationer om sina intressen. Detta är ett sätt att motivera kvinnor att delge sina intressen för andra deltagare. De diskuterade också vikten av att ha mat på evenemangen och se till att det i goodiebagen finns t-shirts och andra saker i damstorlek! Arrangörerna bör även arbeta hårt på att få deltagarna att känna sig välkomna och normalisera situationen samt skilja på delarna som handlar om lärande, socialisering och samarbete under evenemanget.

Pensionärer

Grupp två pratade om hur man kan få pensionärer att delta och slog fast att det redan från början är viktigt att göra en insats för att nå de pensionärer som är motiverade att bli volontärer på våra projekt. Ett urval måste alltså ske. Wikimedia Deutschlands erfarenhet av pensionärer är att det finns ett verkligt behov av långsiktigt mentorskap och att workshops av engångskaraktär därför misslyckas. Istället behöver det bygga på mentorskap/kamratskap genom exempelvis något i stil med Teahouse eller genom att para ihop ett par pensionärer tillsammans. Enligt deras erfarenhet finns det ett behov av fortsatt vägledning för denna grupp för att få dem att fortsätta redigera och förhindra att deras arbete återställas av andra volontärer då det inte håller tillräckligt hög kvalité. Eftersom många äldre inte har/sällan använder e-post kan samordningen bli en större utmaning.

Gruppen diskuterade även vikten av att ta hänsyn till vilka verktyg som ska användas då denna grupp ibland saknar elementär IT-kompetens och därför saknar förmågan att själva införskaffa grundläggande information på egen hand. D.v.s. de behöver även mer grundläggande utbildning inbakat i paketet. De funderade på att om det är så att de äldre inte kan komma till oss, bör vi komma till dem och organisera evenemang på äldreboenden och liknande.

Dessutom, för att förbättra antalet pensionärer som fortsätter skriva efter evenemangen diskuterade de hur viktigt det är att anordna flera efterföljande evenemang, med hög frekvens som då även bör omfatta allmän IT-praxis så att de inte tappar farten. Något av en överraskning var att gruppen ansåg det finnas ett behov av att gamifiera redigeringsupplevelsen för att locka och behålla pensionärer som bidragsgivare.

Gruppen diskuterade även vikten av att tidigt peka ut för deltagarna att inte all kunskap är lämplig för ett uppslagsverk, detta så att förväntningar ligger på rätt saker och deltagarna inte blir besvikna. Vad som också är viktigt är att arrangörerna vid planering inför evenemang med pensionärer är förbereda på frågor om hur relevant lokal kunskap är för projekten och hur det passar med våra riktlinjer för encyklopedisk relevans och kontrollerbarhet, samt om funderingar gällande muntliga källor för artiklar (d.v.s. inspelade berättelser m.m.).

En annan viktig sak att tänka på är att denna grupp av volontärer kan ha en hel del annat värdefullt material efter ett långt liv som de skulle kunna bidra med, till exempel foton och videor.

Personer med funktionshinder

Det var ett pressat schema (min workship är den andra från botten, i mitten).

Grupp tre diskuterade om vikten att skilja mellan fysiska/kroniska funktionshinder samt psykiska funktionshinder. De kom fram till att det var viktigt att först och främst ta kontakt med organisationer för människor med funktionshinder för att nå personer från de båda grupperna. Lämpliga teman kan innefatta artiklar om sjukdomar på Wikipedia, särskilt sällsynta sjukdomar.

För skrivstugor som fokuserar på att få fysiskt/kroniskt funktionshindrade att delta diskuterade de om vikten av att ge möjligheter att umgås för deltagarna, samt att undersöka om möjligheterna för programvara som kan användas för att ta diktamen kan läggas till som ett tillägg till Mediawiki-gränssnittet samt hur uppläst Wikipedia skulle kunna användas vid skrivstugorna. Det skulle också vara viktigt att förbereda sig och ta reda på om det behövs några speciella verktyg för människor som inte kan skriva med sina händer, som en del av förberedelserna för skrivstugorna.

För deltagare med psykiska funktionshinder som fortfarande kanske kan hjälpa till med enklare uppgifter diskuterade gruppen vikten av att använda ett enkelt språk och göra det lättare att förstå saker och ting med hjälp av tydliga flödesscheman och diagram.

HBT

Grupp fyra som fokuserade på personer som är HBT diskuterade främst möjliga ämnen för skrivstugor och listade åtta ämnen som de trodde skulle kunna locka folk med ett intresse i HBT-frågor:

  • Historien om HBT-rättigheter
  • HBT-rättigheter/lagar i världen
  • HBT-kultur
  • HBT-relaterade psykologiartiklar
  • HBT-relaterade sociologiartiklar
  • HBT-relaterade hälsoartiklar
  • HBT-resor (Wikivoyage)
  • Specifika uttryck inom HBT-gruppen (Wiktionary)

De tyckte också att det skulle vara viktigt att klargöra att fokus bör ligga på att lägga till pålitliga källor i ämnet, och inte åsikter.

Nu är det dags att ta alla dessa idéer (och dina egna!) och omsätta dem i praktik så att vi kan diversifiera gruppen med bidragsgivare på Wikipedia!

Med vänliga hälsningar,

John Andersson
Projektledare
Wikimedia Sverige

Sparad i Europeana Awareness, Skrivstuga | 3 Comments »

Wiki Loves Monuments: Vinnarna i år är…

Skrivet av steelf på 21 oktober 2013

Den svenska juryn har nu utsett vinnarna i den svenska deltävlingen i Wiki Loves Monuments 2013. Klicka på bilderna för att få upp all metadata om bilden.

Vinnarna är:

Bästa bild alla kategorier, Gudahagen/Gamla kyrkogård med Backar (Näsum 5:1). Bromölla kommun, Skåne. Foto: Marianne58

1:a pris kulturmärkta fartyg, ångfartyget S/S Engelbrekt på väg nerför Österdalälven mot Leksand en stilla sommardag. Foto: Mashavet

2:a pris kulturmärkta fartyg, isbrytaren Bore vid kaj i Malmö. Foto: Kristianwhedberg

3:e pris kulturmärkta fartyg, ångfartyget S/S Engelbrekt på väg nerför Österdalälven mot Leksand en augustikväll. Foto: Mashavet

1:a pris byggnadsminnen, Norra Kyrketorps kyrka (Skultorp 1:33). Skövde kommun. Foto: EMEkblom

2:a pris byggnadsminnen, Pythagoras Verkstad/NORRTÄLJE VERKSTADEN 18, hus 1, kontorsavdelningen. Norrtälje kommun. Foto: Einarspetz

3:e pris byggnadsminnen, Universitetshusets tak (FJÄRDINGEN 1:9 (F.D. S:T ERIKS TORG 2)). Uppsala. Foto: Ann-Sofi CUllhed

1:a pris fornminnen, kalkugnarna i Östra Torp (Östra Torp 9:1). Trelleborgs kommun, Skåne. Foto: Susanne Nilsson

2:a pris fornminnen, hällristning från hällristningsfältet vid Langemyr-torpet, lur-spelande figurer (Tanum 405:1). Kalleby i Tanums kommun, Bohuslän. Foto: Bjoertvedt

3:e pris Fornminnen, ett av sadeltornen på östra delen av Visby ringmur (Visby 105:1). Visby. Foto: En-cas-de-soleil

Alla bilder under licensen: Creative Commons Erkännande-Dela Lika 3.0 Generisk

Vinnarna i den svenska deltävlingen kommer även att tävla som bidrag i den internationella finalen, läs mer om den internationella delen av tävlingen på http://www.wikilovesmonuments.org/.

STORT GRATTIS TILL VINNARNA I DEN SVENSKA DELTÄVLINGEN OCH LYCKA TILL I DEN INTERNATIONELLA FINALEN!!

Sparad i Wiki Loves Monuments | 3 Comments »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 243 andra följare