Besök på Mbazzi Wikipediacenter i Uganda

Detta är ett gästinlägg av Dan Frendin och Daniel Åkerblom. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Dan Frendin och Daniel Åkerblom har återbesökt byn på landsbygden utanför Kampala i Uganda. Under juli i år kom de tillbaka till Mbazzi Wikipediacenter och pratade med volontärer och de aktiva bönderna om utvecklingen. Det här är del 2 i vår bloggserie om Ganda Wikimedia. Läs del 1 här.

800px-The_road_in_Mbazzi,_Mpigi_district_in_Uganda_01
Vägen in i Mbazzi. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

Vi stannade först till vid en gård som tillhör Mbazzi Farmer Associations ordförande. Hon och hennes familj hade byggt en fiskdamm på sin bakgård. Peter Kitaka som varit instruktör på centret berättade att någon av bönderna hade läst en artikel på engelska Wikipedia om ”fishfarming”. Artikeln handlade om hur man odlade fisk storskaligt. Bönderna samlades och delgav varandra all den kunskap de hade om fiskodling gemensamt och kom fram till ett sätt att göra det småskaligt. En av bönderna började att testa det praktiskt och en annan skrev en artikel om det på Ganda Wikipedia. Nu finns det dammar på tre ställen i byn.

800px-Fishfarming_in_Mbazzi (kopia)
En av de fiskdammar som bönderna i Mbazzi byggt. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

Det tar 6 månader att odla upp de malar som lever i dammarna. En fullvuxen mal kan man få 10 000 Ugandiska shilling för vilket motsvarar ca 25 Svenska kronor. Att bygga en damm kostar en del  och den fiskmat man måste köpa är också ganska dyr men när man räknat bort omkostnaden blir det en ändå vinst på ca 1000 000 Ugandiska shilling var 6:e månad. Det motsvarar ca 2 500 kr och är mycket med ugandiska mått mätt. En fiskare eller en bonde kan tjäna cirka 2000 – 5000 Ugandiska shilling om dagen som jämförelse.
Instruktören, Peter, berättade också att bönderna genom Wikipedia inspirerats till att odla nya grödor som t.ex lök och rödbetor. Arbetet med Wikipedia har möjliggjort en kultur av kunskapsdelning som inte fanns tidigare. Tidigare hade bönderna odlat det det man traditionsenlig odlat i de områdena. Nu är det lättare att hitta och prova nya sätt att försörja sig och de har fått ett större självförtroende och tillit till deras förmåga till innovation.

633px-Catfish_from_a_fishpond_in_Mbazzi,_Mpigi_district,_Uganda_02
När fiskdammen rengörs var 3-4 vecka för man över malfiskarna till en liten damm vid sidan om. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

När vi varit hos ordföranden i Mbazzi Farmer Association åkte vi ner till Wikipediacentret. Där hade flera av de bönder som var aktiva i projektet redan samlats och vi satte oss i skuggan av ett träd och pratade om centret och om vad människorna i byn lärt sig genom det. Paul Kiguba, som startade centret, inledde med att berätta hur Wikipediacentret växt fram och Dan berättade om hur han presenterat projektet för UNESCO och UNEP och att det finns ett intresse för vad Mbazzibönderna gör inom FN.
Vi kom snart in på frågan vad de lärt sig genom Wikipediacentret. Första halvåret fick de mest lära sig datakunskap. Tidigare hade de inte haft tillgång till datorer och Internet. Nu hade arbetet med Wikipediartiklar gett dem ett nytt självförtroende att testa av nya saker och de hade fått nya vänner både lokalt och internationellt genom “talk page” sidorna. De kände nu att de kunde få större del av den kunskap som finns i hela världen och de hade börjat utforska olika delar av det som de lärt sig genom sitt byutvecklingsprojekt.

800px-Beetroot._One_of_the_new_crops_in_Mbazzi._01
Rödbetor är en av de nya grödor som bönderna lärt sig odla efter att de börjat använda och skriva artiklar i Ganda Wikipedia. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

En av bönderna betonade att det inte bara är att skriva en artikel. Man måste göra sin efterforskning först och detta hade hjälpt honom mycket. De hade utvecklat ett system med gemensamma sittningar för att gå igenom vad som var viktigt att få med i olika Wikipedia artiklar i Ganda Wikipedia. De pratade igenom ämnet, delade med sig av sina kunskaper och enades om vad som skulle vara med. Det var deras sätt att se till att det var rätt information som lades in. Det är ju inte ett gängse sätt att arbeta med källor men ett intressant sådant att diskutera vidare i frågan om hur vi skall hantera de många muntliga källor som finns i afrikanska länder.
En av bönderna sa att de också hade hittat nya marknader för sina produkter. Det var inte kopplat till Wikipedia direkt utan mer en spin off effekt av att de lärt sig hantera datorer och att söka på Internet.

Dan Frendin och Daniel Åkerblom
Lärare i naturkunskap och hållbar utveckling, Kalmar

Wikipedia i utbildning – en vårtermin med sprudlande aktivitet och nya verktyg

Nu när sommarloven har startat och det är dags att se tillbaka på vårterminen för Wikipedias utbildningsprogram som har haft en sprudlande aktivitet. Sammanlagt har hittills i år 135 gymnasieelever och högskolestudenter tagit del av utbildningsprogrammet på svenskspråkiga Wikipedia, genom att inom ramen för sin kurs redigera Wikipedia och bidra till fri kunskap samtidigt som lärandet pågår i klassrummet.

Art+Feminism Brussels 8th March 2015
Foto: Lfurter [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons

Elever berättar om hur häftigt det är att skriva för verkliga mottagare om de ämneskunskaper man utvecklar. Att göra det på Wikipedia ökar förståelsen för hur en av världens mest populära webbplatser fungerar och ger den viktiga träningen i källkritisk förståelse. Fem av kurser har gjort detta genom att sätta upp en egen kurssida på Wikipedia. Kurssidan är ett verktyg för att på ett enklare sätt hantera elevernas redigeringar och även kunna vara en samlingssida för kursupplägget och vad som gäller för uppgiften. Här är exempel på en sådan sida som en pedagog vid Högskolan Dalarna har skapat för sina studenter. Det bidrar också till att synliggöra kontexten som redigeringarna sker inom för Wikipedias övriga användare. Det är nu det första året vi ser detta verktyg användas i sin tänkta kontext och erfarenheterna av det är så klart värdefulla och vi ser fram emot att utfärda kursintruktörsrättigheter till fler pedagoger. Andra kurser har valt att inte sätta upp en kurssida, men ändå tagit del av den resurs som Wikimedia Sverige är för dem och på så sett deltagit i utbildningsprogrammet och vi strävar efter att ständigt sänka trösklarna för klasser att redigera Wikipedia.

webinar linköpingsuniversitet 12 mars 2015
Webinar med introduktion till Wikipediaredigering för studenterna på kursen i Ekologi och hälsa, Linnéuniversitetet. 12 mars 2015

Studenter behöver stöd från kunniga pedagoger, och även ikt-pedagoger, skolbibliotekarier och Wikipediaambassadörer har spelat en stor roll i vårens Wikipediaprojekt. Sedan tidigare finns Wikipedias träningsmodul för pedagoger och vi är nu i full färd med att sätta upp motsvarande träningsmodul för elever och studenter där vi samlar råd och instruktioner som förhoppningsvis blir en tillgänglig resurs som kommer att göra det ännu enklare för de kommande projekten inom utbildningsprogrammet.

Läs gärna mer om Wikipedias utbildningsprogram och till alla pedagoger som nu går i tankarna på att till hösten starta upp ett eget Wikipediaprojekt i sin kurs vill jag bara säga – hör av dig! 

Sara Mörtsell, utbildningsansvarig Wikimedia Sverige

Kan fri kunskap/Wikipedia hjälpa de fattigaste?

En klass med flickor i Kenya använder Wikipedia som en del av sin skolutbildning.

Utbildning är ofta en viktig faktor till varför utvecklingen hålls tillbaka i vissa länder medan den samtidigt accelererar i andra. Betydelsen av en utbildad befolkning är något som det bland annat trycks på i de 15 Millenniemål som FN satt upp. Brist på utbildning leder nämligen till stora problem. Det finns starka bevis på att när en flicka fått gått i grundskolan så får hon färre barn, det minskar antalet sjukdomar hon drar på sig senare i livet och skapar möjligheter barnet annars aldrig haft m.m. Många barn hoppar dock av skolan och enligt http://www.millenniemalen.nu så avbryter mer än 2/5 av alla barn i Afrika söder om Sahara grundskolan i förtid. En av orsakerna till detta är bristen av utbildningsmaterial. Här kan fri kunskap spela en helt avgörande roll.

För vuxna ger bättre kunskap dem möjlighet att fatta informerade beslut som demokratiska medborgare, det öppnar upp möjligheter för dem de annars inte haft och det gör att de kan undvika risker som de annars skulle utsätta sig själva eller andra för. Till exempel var bristen på kunskap om hur ebola sprids ett av de stora problemen med försöken att förhindra spridning i Västafrika under epidemin 2014. Befolkningen visste först inte hur de skulle skydda sig effektivt. Detta är bara ett exempel på värdet av att preventivt tillhandahålla (livs)viktig information till befolkningen i de fattigaste länderna. Wikipedias roll kan öka avsevärt.

Genom sin storlek har Wikimedia Foundations projekt en speciell roll att spela i utvecklingsländer. Projekten finns på mängder av språk vilket gör att de är lätta att ta till sig även med begränsad utbildning. Exempelvis finns Wikipedia på hela 287 olika språk! Mellan språkversionerna är det vanligt att volontärer översätter artiklar och för att fortsätta med exemplet ovan blev artikeln om ebola översattes till 100 olika språk år 2014. Dessa översättningar leder till att viktig information snabbt når fler människor. Detta är viktigt då användningen av Wikipedia är enorm och folk går till Wikipedia för att hitta informationen. Varje månad besöker cirka en halv miljard människor Wikipedia och tillsammans läser vi 20 miljarder sidor på våra datorer och mobiler! Att underskatta betydelsen av korrekt och saklig information på Wikipedia för att hjälpa de fattigaste bör därför inte göras.

Vi vet förstås att inte alla har tillgång till Internet. Hela 7 av 8 personer har dock tillgång till en mobiltelefon vilket öppnar upp många spännande möjligheter. Wikimedia Foundation har utvecklat en välfungerande app där det förstås går att läsa artiklarna, men även redigera i texterna. För alla de som inte har råd med datatrafiken har avtal slutits med mobiltelefonopperatörer där de inte tar betalt för att visa material från Wikimedias projekt för sina kunder. Det inkluderar både bilder och andra mediafiler. Genom dessa avtal har många nu för första gången ett helt bibliotek med material tillgängligt ett par knapptryckningar bort. Tänk dig att folk som aldrig tidigare har haft råd att söka efter information nu har tillgång till världens mest omfattande samling av kunskap med fingertopparna, och utan kostnad!

Untitled
Allt fler använder mobilen för att söka efter information på Wikipedia. Bara i januari 2015 öppnades 6,99 miljarder Wikipedia-sidor genom mobiler. Grafen visar hur utvecklingen sett ut sedan mitten av 2010.

Utöver detta finns det även en offline-version av Wikipedia som kan installeras direkt på datorerna på exempelvis skolor, som ett lokalt nätverk på ett universitet eller som kan skickas ut på en hårddisk eller cd-/dvd-skiva. Det är en viktig pusselbit i väntan på att fler mobiloperatörer väljer att ge sina kunder fri tillgång till Wikimedias projekt.

Genom den stora mängden aktiva volontärer finns det uppdaterade och informativa texter skrivna på ett lättförståeligt sätt på det egna språket. Texter som är helt fria att använda. Därtill kan befolkningen själva bidra med material där det saknas och på så sätt stärka sin egen synlighet och själva bidra till att sprida kunskap om sitt språk och sin kultur. Att ge de fattigaste en röst att berätta om det som är centralt i deras liv fascinerar mig och jag är glad att vara med på den resan. Detta kan ske både genom digitalisering av klassiska verk på det egna språket eller genom att på olika sätt avbilda den lokala kulturen, exempelvis som en del av världens största fototävling Wiki Loves Monuments (som genomförs i över 50 länder). På grund av krig och katastrofer som drabbar många länder kan digitaliseringen kan här vara det enda sättet att bevara centrala delar av ett lands kultur till eftervärlden.

Wikimedia Sverige, lokalavdelningen av Wikimedia-rörelsen, tittar allt mer på hur vi kan bidra till anknytande projekt såsom OpenStreetMap, en fri världskarta skapad av allmänheten och som kan kopplas till Wikipedia. OpenStreetMap är ett utmärkt och beprövat sätt för allmänhet och biståndsorganisationer att gemensamt kartlägga utvecklingsländer så att det finns ett bra underlag när humanitära missioner genomförs (i många länder är kartorna inte uppdaterade sedan kolonialtiden!). Kartorna som skapas används redan av exempelvis Läkare utan gränser och Röda korset såväl som lokala beslutsfattare, men enormt mycket arbete återstår och gruppen av personer och organisationer som bidrar från Sverige är väldigt liten i dagsläget. Vi är dock övertygade om att detta kan ändras.

Wikimedia Sverige undersöker för närvarande hur vi kan bidra till att fler fattiga medmänniskor får den kunskap de behöver, när de behöver den. Vi är ännu i planeringsstadiet och detta är en enorm möjlighet för dig att hjälpa till och forma vårt arbete. Gå med i föreningen och börja engagera dig i arbetet med att ge världens fattiga en bättre chans genom tillgång till fri kunskap. Vi är en folkrörelse och vi vill ha och behöver din hjälp, dina idéer och ditt stöd!

John Andersson

Projektledare, Wikimedia Sverige