Big Fat Brussels Meeting

big_fat_brussels_meeting_group_photo
Deltagare vid årets Big Fat Brussels Meeting. Aktron, CC-BY-SA 4.0.

Sedan några år tillbaka ägnar Dimi (längst till höger i bilden) dag och natt åt att försöka se till att saker och ting går åt rätt håll i EU, vad gäller de sakfrågor som berör Wikimedia-rörelsen och Wikipedia. Det är en diger uppgift att försöka påverka 751 ledamöter av Europaparlamentet, 28 medlemsländer i rådet eller 28 kommissionärer och deras staber. Ofrånkomligen kommer Dimi behöva hjälp, både att bestämma vad av allt han ska fokusera på, och med att påverka på olika nivåer.

Därför samlas årligen Wikimedianer från europeiska länder i Bryssel för Big Fat Brussels Meeting, och i helgen var det dags igen. Under två intensiva dagar föredrog Dimi vad som händer på upphovsrättsfronten. Dessutom diskuterade vi vad som kan göras på nationell nivå i rörelsens prioriterade frågor, och hur vi bäst genomför våra kampanjer.

Utgångspunkterna är väldigt olika. Britterna dras med frågan om vilken upphovsrätt de kommer ut ur EU med, och om de ens kan vara med och påverka EU i upphovsrättsfrågor längre. I länder som Polen och Ungern kan det istället handla om hur man kan verka fritt i politiska klimat som en del menar blir allt mindre fria (t. ex. EUObserver). I Sverige funderar vi över vad som händer när när tingsrätten dömt klart i målet mot BUS om panoramafrihet, medan fransmännen har svårt att få gehör för tankar om panoramafrihet över huvud taget.

Men oavsett utgångspunkterna är den här typen av möten viktiga för att komma ihåg att vi alla strävar åt samma håll – och att utöver det koordinera vårt arbete för att nå dit. Dimi arbetar som en häst här i Bryssel, och gör ett beundransvärt jobb. Men han kan inte göra allt själv. För att påverka på riktigt behöver vi arbeta på, såväl i Bryssel som i våra respektive hemländer. Efter den här helgen har vi nog alla betydligt mer på fötterna för att kunna driva utvecklingen i rätt riktning, och för att kunna göra med kunskap fritt tillgänglig. Vi åker hem med kunskap om vilka frågor vi behöver driva på hemmaplan, hur vi bättre kan koordinera arbetet mellan Bryssel och respektive land men framförallt vilja att kämpa ännu hårdare för mer fri kunskap.

Europaparlamentet om kulturarvets betydelse för ekonomin, miljön och den social sammanhållningen

Detta är ett gästinlägg av Karl Sigfrid. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Enligt rapporten ”Cultural Heritage Counts for Europe 2015” representerar Berlins kulturmiljöer enorma värden. Foto: Junantorocreativo . CC BY-SA.

Europas kulturarv representerar stora värden för miljön, ekonomin och den sociala sammanhållningen. Det var huvudbudskapet på en konferens i Europaparlamentet den 16 september arrangerad av Europa Nostra i samarbete med parlamentets nystartade nätverk för turism. Rapporten ”Cultural Heritage Counts for Europe 2015” hävdar bland annat på att brittiska fastighetsvärden stiger med över 20 procent när det finns en närhet till skyddade kulturmiljöer. Kulturarvet beräknas driva upp fastigehtsvärden i Berlin med sammantaget 1,4 miljarder euro. Det finns många fler exempel.

Miljön värnas dessutom genom att kulturminnen samverkar med miljöintressen för att bevara ursprungliga miljöer. Studier som rapporten refererar till visar också att kulturmärken lokalt stärker den sociala sammanhållningen genom att bidra till en gemensamma identitet.

Oavsett uppfattning om hur ekonomiska, miljömässiga, sociala och kulturella värden ska rangordnas är det intressant att rapporten mäter och kvantifierar värden som annars brukas bedömas mer subjektivt.

Uwe Koch, som representerade den tyska nationella kulturarvskommittén i debattpanelen, lyfte särskilt behovet av bättre tillgång till kultur genom ny teknik. Detta för att sprida kunskap och för att nå unga människor, som i större utsträckning använder digitala kanaler.

För Wikimediarörelsen står tillgången till kunskap i centrum. Kulturens värde ökar med antalet människor som kan ta del av den. Dels direkt genom att kulturupplevelsen i sig har ett värde och dels indirekt genom att upplevelsen stärker intresset för kulturarvet.

”Cultural Heritage Counts for Europe” är inte bara namnet på en aktuell rapport utan även på ett bredare, pågående projekt. Syftet med projektet är att möjliggöra evidensbaserade bedömningar av kulturarvets betydelse genom att samla och analysera data. Det här kan vara användbart inte minst för beslutsfattare, som därmed får större möjligheter att väga in förväntade effekter av kultursatsningar i sitt underlag.

Projektet, som stöds av EU:s kulturprogram, bedrivs av fem organisationer utöver huvudorganisatören Europa Nostra:

  • European network on arts and cultural management and policy
    education(ENCATC)
  • European Association of Historic Towns and Regions(EAHTR)
  • The International Cultural Centre
  • The Raymond Lemaire International Centre for Conservation (RLICC)
  • The Heritage Alliance

Utvecklingen mot solid, databaserad forskning på kulturens område är spännande. Kanske skulle tillämpningen kunna vidgas ytterligare till att även mäta värdet av fri spridning och återanvändning av information kopplad till kulturmiljöer.

Wikimedianer i Bryssel navigerar genom EU:s processer


Av Diliff (Eget arbete) [CC BY-SA 3.0 eller GFDL], via Wikimedia Commons

EU:s institutioner producerar stora mängder förslag som kan påverka Wikimediaprojekt, och att följa dem alla är en utmaning.

EU-Kommissionen har satt skapandet av en digital inre marknad högt på agendan. Målet är att sätta fart på ekonomin genom reformer som öppnar upp europeiska digitala marknader för gränsöverskridande konkurrens. Flera av agendans beståndsdelar kan ha konkret inverkan på Wikimediaprojekt.

Många rapporter, strategidokument och förslag som rör nya internetregleringar cirkulerar, och för att försäkra sig om att ingening viktigt passerar obemärkt förbi har Wikimedia Sverige sammanställt en översikt. Syftet med översikten är att den ska inkludera alla pågående EU-processer som behöver granskas närmare.

Till skillnad från de politiska institutionerna i medlemsländerna är Bryssels institutioner ganska anonyma. Den uppmärksamhet som EU-politiken drar till sig är blygsam givet de maktbefogenheter som överförts till Bryssel de senaste decennierna. Vi har därför en benägenhet att missa viktiga lagstiftningsprocesser.

En europeisk nät-neutralitet, en ny dataskyddslag och ett omfattande reformpaket för upphovsrätten är några av de förändringar som i olika grad kan komma att påverka Wikimedia. Vilka frågor som vi lägger vår tid på ska helst avgöras av respektive frågas betydelse och på vår egen förmåga att påverka utfallet.

Varje EU-process som inkluderas i översikten beskrivs i tre avsnitt.

Det första avsnittet förklarar vad ämnet handlar om.

Det andra avsnittet ger en bild av var vi står just nu och hur situationen ser ut. Ett lagstiftningsförslags väg från tillkomst till färdig lag är lång och krokig. Ibland arbetar flera institutioner parallellt med samma förslag, och det händer att lagstiftning fastnar i maskineriet.

Det tredje avsnittet är en bedömning av förslagets potential att påverka Wikimedia-projekt.

I många fall är det långt i från uppenbart på vilket sätt ett förslag påverkar Wikimediarörelsen. Ett syfte med översikten är att ge underlag för prioriteringar, så att vi använder tid och resurser intelligent.

Vi vill uppmunra alla Wikimedianer att bidra till översikten genom redigeringar och genom synpunkter på diskussionssidan.