15 skäl att fira Wikipedia på dess 15-årsdag

Den 15 januari 2016 fyller Wikipedia 15 år!

I internetmått mätt är det ganska gammalt.

Jag tänkte därför räkna upp 15 orsaker till att Wikipedia är en av de bästa webbplatserna i världen. (Inte för att vi tävlar…) Det här är mina 15 punkter, så du kanske har andra preferenser. Det är helt okej. Men de fakta jag tar upp är förhoppningsvis inte lika lätta att avfärda.

Betyder det att jag tycker att Wikipedia är perfekt? Nej, men, för att citera en av de tusen sinom tusen personer som skänkt pengar för att Wikipedia ska kunna fortsätta drivas, ”det är fantastiskt!” Nästan för bra för att vara sant, faktiskt.

Här är mina 15 punkter:

15. Wikipedia är fritt att dela

Upphovsrätt är ett snårigt område, men ingen annan webbplats tar, vad jag känner till, lika mycket hänsyn till upphovsrätt som Wikipedia och dess systerprojekt gör. Inte nog med att alla texter i Wikipedia är fria att dela (om man anger källan och ger andra samma rättigheter), till och med kommersiellt! Alla bilder, filmer, kartor, ljudfiler, etc, etc, som finns på Wikimedia Commons – och det rör sig om dryga 30 miljoner filer – är också fria att använda. I själva verket vill vi att materialet används. Därför granskas materialet ofta för att upptäcka plagiat.

Jämför det med tidningar, sociala medier och forum, där upphovsrättsskyddat material används och sprids ideligen, mycket ofta utan kreditering.

Inte nog med det: MediaWiki, Wikipedias programvara, är också fri, så du kan kopiera både webbplatsen och innehållet och göra en spegelsajt, helt lagligt.

14. Wikipedia är öppet med kritik och problem

Webcomic_xkcd_-_Wikipedian_protester
Wikipedian-demonstrant med ”källa behövs”-skylt av Randall Monroe. CC-BY-NC 2.5

Det finns ingen PR-avdelning, varken på Wikipedia eller på Wikimedia Foundation, som sysslar med att måla upp en rosenskimrande bild av hur bra allt är eller döljer problemen. Som sagt, Wikipedia är inte perfekt. Det pågår diskussioner på många olika platser om de problem som Wikipedia har. Mest synligt är de skyltar som de flesta har stött på: ”Källa behövs”, ”Den här artikeln anses inte vara skriven ur en neutral synvinkel.”, etc. Alla artiklar har en egen diskussionssida, där brister och problem räknas upp, och lösningar föreslås. De diskussionerna är öppna, så att alla kan läsa och bidra. Därför, när andra skriver om Wikipedias svagheter är det sällan något som inte redan har diskuterats till ända på och nära Wikipedia, och ofta även lösts.

Jag kan inte minnas att jag någonsin har sett någon av de större webbplatserna, tidningarna eller forumen visa upp skyltar om tänkbara brister, och för många blir det knappt rättelser. För att ställa frågan på sin spets: Hur många andra webbplatser har lika mycket kritik mot innehållet öppet utan att det blir långa diskussioner om att stänga kommentarsfältet? Negativa omdömen påverkar ju varumärket, tror man. I själva verket är det tvärtom. Apropå det…

13. Wikipedia drivs ideellt

Som Sue Gardner, Wikimedia Foundations förra VD, skrev:

  • Wikipedia is the only donor-supported site in the top 50
  • Wikipedia and Mozilla are the only two nonprofits in the top 25(*)
  • The average person spends practically all their time online on the sites of for-profit companies, the vast majority of them American. (Caveat: mainland China.)

(Den där asterisken betyder att Gardner rättade sig själv: ”Turns out I was wrong about this. Mozilla is #60 globally according to comScore Media Metrix, the industry standard for web audience measurement. Therefore, I should actually have said Wikipedia, at #5, is the *only* non-profit in the top 25.”)

Wikipedia drivs av donationer, mestadels i små belopp, men otroligt många. Det är på sätt och vis ett sätt att garantera självständighet gentemot alla som vill få inflytande över sajten. Wikipedia är folkets uppslagsverk. Men det innebär också att Wikipedia är en av de få stora webbplatserna där det inte finns reklam. Det är som en lummig park i en stadsdel fylld av bilar och skyskrapor.

12. Wikipedia kämpar för frihet och öppenhet

Pretzels_SOPA_Blackout_Mockup_v4
Wikipedia protesterade mot SOPA. CC-BY-SA 3.0

Det är lätt att påstå att man står på användarnas sida, men i praktiken spårar de flesta av de stora webbplatserna sina användare, även när användarna är på helt andra webbplatser. Sånt sysslar inte Wikipedia med. Den enda kakan som placeras i användarnas webbläsare är för att se till att man fortsätter att vara inloggad, och den gäller bara de användare som skaffar konto. Längst ner på varje sida finns en länk till Wikipedias policy om användarnas privatliv. Det har inte att göra med att Wikipedia är icke-kommersiellt heller. Wikipedia tror starkt på användarnas integritet. Det är därför Wikipedia konsekvent har ställt sig på sidan som propagerar för mer frihet. Wikipedia var en av de första stora webbplatserna som protesterade mot de två lagförslagen SOPA och PIPA. När EU-förslaget om att ta bort panoramafriheten kom, protesterade massor av wikipedianer. Wikipedia har, till skillnad från Google och andra webbplatser, vägrat att censurera sitt innehåll för att beveka Kinas regering. Tvärtom argumenterade Jimmy Wales, Wikipedias grundare, inför de ansvariga för Kinas stora brandvägg att de skulle ta bort blockeringen helt av Wikipedia. Och lyckades. (Ibland återblockerar de Wikipedia igen och avblockerar därefter Wikipedia igen.)

Ja, just ja, så har också Wikimedia Foundation stämt NSA för massövervakning.

11. Wikipedia finns på ditt språk

De olika språkversionerna av Wikipedia, för närvarande nästan 300 stycken, skrivs separat, men med i stort sett samma regler. Det betyder att det inte bara är samma användargränssnitt som är översatt, utan att det finns texter, skrivna av folk från nästan hela jorden. För alltför många språk saknas det andra uppslagsverk än Wikipedia. Därför har det här varit en av Wikimedia Foundations fokusfrågor de senaste fem åren: hur ger vi fler tillgång till information på deras eget språk? Inte genom att sprida vår världssyn eller för att sprida vårt varumärke, utan genom att presentera ett sätt att samarbeta om att samla information, baserat på fria licenser och transparens.

10. Wikipedianer är trevliga

Det är lätt att hitta exempel på näthat: YouTubes och tidningars kommentarsfält, Reddit och andra forum, Facebookgrupper, Twitterdrev, etc, etc. Och jag förnekar inte att det förekommer en del sånt på Wikipedia också. Men, generellt sett är tonen på Wikipedia mycket god. I själva verket är det inbyggt i Wikipedia genom att en av dess grundprinciper är att man ska vara trevlig:

De som bidrar till Wikipedia har många olika bakgrunder, och har i många fall vitt skilda synvinklar. Att behandla andra med respekt är nyckeln till ett effektivt samarbete kring skapandet av uppslagsverket. Det är viktigt att följa etikettreglerna.

Det finns faddrar, ett fikarum för nybörjare, en bybrunn, ett informationsteam, wikifikor och andra lite mindre styrda platser på Wikipedia. Den som ger sig in där möter nästan alltid hjälpsamma, kunniga människor som svarar på sin fritid för att de tycker att det är viktigt och roligt.

9. På Wikipedia samarbetar folk med olika ståndpunkter

Alltför många ställen på nätet blir filterbubblor, där alternativ information inte tränger in och man enbart möter meningsfränder. Med nätets möjligheter skapar man lätt sin egen tidning där man kan välja ut ämnen som passar den egna världsbilden. Facebookgrupper tenderar att antingen resultera i bråk (se ovan) eller att meningsmotståndare hålls borta.

På Wikipedia, å andra sidan, skriver meningsmotståndare dagligen – och regelbundet oftare än så – i samma artiklar. Det kan låta som ett recept för bråk att ge alla möjligheten att återställa och ta bort allting som någon annan har skrivit, men i praktiken löser kraven på källor de flesta av oenigheterna. Det är till och med bättre än så: de olika förkunskaperna och synvinklarna gör att meningsmotståndare hittar källor som kompletterar varandra. Att redigera tillsammans med sina meningsmotståndare har också den fördelen att man håller koll så att ”den andra sidan” inte för in tokigheter.

8. Wikipedia använder inte klickbetesnamn

Det är inte bara sajter som Upworthy som använder klickbetesnamn på sina artiklar. Tidningar har alltid haft rubriker som kanske inte alltid varit representativa för artikeln som helhet. Ingen annan webbsajt kan nog sägas ha lika tråkiga artikelnamn som Wikipedia. Istället för spännande titlar med anspelningar eller lockande element heter artiklarna bara det de handlar om. Det gör att det blir lätt att hitta, eftersom man inte måste avkoda vad en möjligen fyndig rubrik kan handla om.

Och det hänger ihop med…

7. Wikipedias URL:er är genomskinliga och beständiga

Omkring 2008 blev det populärt att lägga in länkar i mail och forum och på andra webbplatser som verkade gå till något relevant, men istället ledde till videon till Never gonna give you up” av Rick Astley. Att det gick så enkelt att luras berodde bland annat på att YouTubes länkadresser är så ogenomträngliga:

Många andra webbplatser har samma sorts länkar, där URL:en inte har någon naturlig koppling till innehållet, utan består av en oförståelig rad av siffror och bokstäver.

Wikipedias webbadresser däremot ser ut så här:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Edith_Södergran

Att Wikipedia har möjligheten att ha så tydliga URL:er hänger ihop med att alla skriver i gemensamma artiklar, snarare än producera parallella artiklar. De enkla adresserna underlättar för allmänheten som slipper sortera bland tusentals artiklar med samma titel.

Det stora problemet är dock egentligen inte att man riskerar att bli lurad, utan länkröta. På Wikipedia ser vi det här ibland, när hela webbplatser byter system och därmed adresser, ofta utan att ordna så att de gamla adresserna länkar vidare till de nuvarande platser. Just de webbadresser som inte är genomskinliga blir då svårare att hålla aktuella. Wikipedias adresser däremot är konstanta och logiska.

6. Allt material på Wikipedia är kategoriserat

För att det ska bli lätt att hitta liknande artiklar på Wikipedia är alla artiklar kategoriserade. Kategorierna finns längst ner på varje sida. Agatha Christie ligger exempelvis bland annat i kategorierna: Engelskspråkiga författare, Kriminalförfattare, Födda 1890, Avlidna 1976 och Kvinnor. Om man klickar på någon av dem, får man inte upp nästa artikel i kategorin, som det brukar vara på nätet, utan en översiktlig, alfabetisk lista över de andra artiklarna i kategorin.

Det här hade varit något för tidningar att anamma: tänk dig listor över alla artiklar i den tidning du läser som handlar om samma ämne du just nu läser. Och hur hittar man enkelt alla Facebookgrupper för dem som gillar ett visst politiskt parti? Eller hur hittar man alla hashtaggar på Twitter som handlar om film?

5. Wikipedias sökfunktion är riktigt bra

Den som vill gå tillbaka i sitt flöde eller göra mer avancerade sökningar på sociala medier får problem. Likadant är det med tidningar och forum. Det är svårt att hitta. Om man har tur har Google indexerat det man letar efter, men oftast möter man en lång lista, som man måste rulla ner till botten av för att sedan få fler sidor laddade.

Wikipedias sökfunktion, däremot, är riktigt avancerad, där man kan använda alla möjliga verktyg. Till att börja med fyller sökrutan i med en lista på ord när man börjar skriva, vilket gör att man bara kan rulla ner till rätt alternativ. Utöver det kan man göra sökningar efter:

  • liknande stavning
  • A men inte B
  • antingen A eller B
  • artiklar inuti en särskild kategori, eller flera kategorier

… samt mycket mer. Guiden för söksidan innehåller fler exempel.

4. Du kan se tidigare versioner av alla Wikipedias artiklar

Med tanke på att Wikipedia förändras hela tiden finns det stora poänger med att kunna se hur en artikel såg ut tidigare. Det gör det enklare att återställa ifall någon skulle göra en dålig redigering. Dessutom kan vara intressant att se hur en artikel har utvecklats: vem som bidrog med vad och när. Allt sådant sparas och är öppet för vem som helst att se.

Nästan inga andra webbplatser har samma sorts funktioner. Man får se det färdiga resultatet. Ibland kan man föreställa sig tidslinjen för en diskussion på exempelvis Facebook eller Twitter, men det kan också vara så att ett nyckelinlägg har raderats. Särskilt allvarligt är det här i tidningar, där artiklar som har visat sig innehålla allvarliga fel bara tas bort och det hänger på en kvick allmänhet att skärmdumpa artikeln.

Men raderade artiklar på Wikipedia, då? Bara rent klotter raderas direkt. Annat material röstas om. Det finns en sajt för raderade artiklar. Och om man ber en administratör på Wikipedia snällt går det ibland att få se en raderad artikel.

3. Wikipedia vet att du vill kunna rätta fel

Det finns många grammatiskt frustrerade på nätet. I stället för att bara tvingas rapportera fel till tidningen, eller lägga till en kommentar om att någon stavat fel, kan man klicka ”redigera” och ändra felet. Vilken tillfredsställelse det är. Många wikipedianer som besöker andra webbplatser och hittar fel eller brister letar instinktivt efter ”redigera”-knappen.

2. Wikipedia motverkar snuttifieringen

Tvärtemot det alltmer kortfattade nätet, med lättlästa tidningsartiklar, mikrobloggar (eftersom bloggar är för långt), korta YouTube-videor, slogan-artade inlägg på Facebook, etc, blir Wikipedias artiklar mer omfattande. Det tar utrymme att täcka upp det Wikipedia kallar mänsklighetens samlade kunskap.

1. Wikipedias innehåll blir bättre och bättre

Till skillnad från nästan alla andra webbplatser, blir Wikipedia bättre. Tidningar, tidskrifter och alla sociala medier ligger på ungefär samma nivå under hela dess levnad, om det inte råkar komma en särdeles duktig redaktör eller grupp människor som tillfälligt kan höja kvaliteten. Wikipedias innehåll däremot bygger på det som kommit tidigare, så även om användarbasen sjunker något ska det till oerhört mycket innan Wikipedias övergripande kvalitet sjunker. I praktiken blir Wikipedias innehåll bara bättre.

Avslutning

Som sagt, det är kanske egentligen ingen tävling. Andra webbplatser har sina styrkor. Och visst har Wikipedia sina svagheter. Men på 15-årsdagen är det förhoppningsvis okej att titta lite extra på Wikipedias fördelar, på ett sätt som du kanske inte sett dem förr. Därför, ett stort…

Grattis Wikipedia!

Tack till alla eldsjälar som har gjort Wikipedia till vad det är!

(Jag råkar veta, att Wikipedia på sin födelsedag önskar att fler personer börjar att redigera dess artiklar. Det finns gott om artiklar kvar att förbättra.)

Naturligtvis, om vi ska tävla i antalet katter, nätets symbol, kör hårt. Här är tusentals bilder på allt från jaguarer till pallaskatter! Kategoriserade, alfabetiserade och fria.

Spelar Wikipedias kvinnounderskott någon roll?

(Det här blogginlägget är en del i Wikimedia-rörelsens transparensarbete. Nästan allting som görs på Wikipedia är transparent, inklusive alla diskussioner. Den där transparensen sträcker sig till och med till allt budgetarbete (här är Wikimedia Foundations budget och här är Wikimedia Sveriges budget). All den här transparensen kan verka stökig och en del avskräcks av den eftersom de är vana vid att bara se vad ett företag vill visa upp utåt, men dels ägs Wikipedia inte av ett företag med vinstintresse, dels tror vi att ärlighet varar längst och att folk gör en bättre insats när de har hela bilden. )

De senaste åren har Wikimedia Sverige och Wikipedia arbetat allt tätare med kulturarvssektorn (till exempel Riksantikvarieämbetet, Livrustkammaren, Nordiska museet, via samarbeten och skriften Kulturskatter på nätet, mm) och skolvärlden (från Skolverket till vårt utbildningsprogram, med massor av gemensamma projekt). I de yrkesgrupper som finns inom de världarna är en majoritet kvinnor. Men på Wikipedia är det tvärtom, Det är en överväldigande andel som är män som har bidragit till Wikipedia än så länge.

Innan jag går vidare, bara ett par ord om hur vi vet det här. Wikimedia Foundation har gjort ett par enkätundersökningar bland dem som bidrar till Wikipedia. De här undersökningarna har inte varit perfekta. Bland annat kan kvinnor tänkas ha underrapporterat sig. Men skillnaderna är tillräckligt stora för att vi ska veta att det är mycket färre kvinnor än män bland de tusentals skribenterna, korrekturläsarna, konfliktlösarna, etc på Wikipedia.

Spelar kvinnounderskottet någon roll?

Ensamt skepp
Ensamt skepp

När jag själv får frågan om det stora kvinnounderskottet har jag tidigare svarat att vi inte kan vara helt säkra på vad följderna blir, men att det troligen finns några följder. Det är lätt att ta upp skillnader mellan artiklar som man kan tänka sig att framför allt män är intresserade av kontra artiklar som man kan tänka sig att framför allt kvinnor är intresserade av. Man kan mäta hur lång artikeln om Barbie är och jämföra den med hur lång artikeln om Lego är. (Skillnaden jämförs ibland med skillnaden mellan hur damfotboll respektive herrfotboll rapporteras i TV.) Men det finns andra följder som inte är så lätta att mäta:

Hur jämlikt ska det vara?

Wikipedias biografier har en övervikt av artiklar om män. (För varje artikel om en kvinna i svenskspråkiga Wikipedia, går det fyra artiklar om män.) Vi vet alla att antalet män som är berömda i historien är större än antalet kvinnor – men hur många fler är de? D.v.s. det bör vara fler artiklar om män än om kvinnor, eftersom det är så världen ser och har sett ut, men är det fyra gånger fler män än kvinnor? Mer eller mindre? Tyskspråkiga Wikipedia har sex mansbiografier för varje kvinnobiografi, vilket kan vara ett tecken på att problemet är större där. (Anledningen till att jag inte tar upp engelskspråkiga Wikipedia, är att det kategorisystem som vi använder för att räkna ut det här, inte används på engelskspråkiga Wikipedia.) De flesta andra uppslagsverk anger inte respektive andel, men vi vet att fler män än kvinnor förekommer i media. Många förslag har kommit på hur Wikipedia ska hantera det här, men inget har vunnit konsensus.

Hur mäter man relevansen i något man inte känner till?

Artiklar om traditionellt kvinnliga ämnen (och här råkar man in i diskussioner om vad som är traditionellt kvinnliga ämnen, men för att ta ett ganska tydligt exempel: klädmärken/märkeskläder och sminkprodukter) blir oftare än artiklar om traditionellt manliga ämnen föremål för diskussioner om radering – eller till och med raderade utan diskussion. Ett exempel är modebloggaren Isabella Löwengrip, vars artikel raderades ett par gånger innan hon blev tillräckligt relevant för Wikipedia, trots att hon redan innan dess varit en av Sveriges mest lästa bloggare – fast inom ett ämne som de flesta män inte läser eller kanske ens är intresserade av. (Se diskussionen från 2008 här.) Det gäller inte bara modebloggare, utan även prominenta forskare som råkar vara kvinnliga. Ett ytterligare exempel är från 2012, när den brittiske prinsen Wilhelm gifte sig med Kate Middleton. Eftersom Middletons klänning blev berömd och inflytelserik på andra kvinnors bröllopsklänningar p.g.a. den stora uppmärksamheten bröllopet fick, skapades snart en artikel om klänningen. Den raderades, återställdes, diskuterades länge, och klagades på. När Jimmy Wales, Wikipedias grundare, fick höra om att folk klagade på att klänningen var irrelevant för de stora massorna, jämförde han det med att det fanns över 100 artiklar om olika Linux-distributioner, trots att de inte heller är relevanta för de stora massorna. Det är svårt att bedöma relevansen inom ett ämne man inte känner så väl, eller kanske är helt ointresserad av – och vi har inte lyckats skapa ett perfekt system för att skydda minoriteternas intresseområden. Än.

Behöver vi fler sexbilder?

Det har uppstått flera diskussioner om bilder med sexuellt innehåll, som har fått några kvinnliga wikipedianer att känna sig mycket oönskade på Wikipedia. Det rör sig inte om prydhet inför bilder i artiklar om sex, utan om att vissa (troligen manliga) wikipedianer vill lägga in onödigt sexualiserande bilder där de inte hör hemma. Till exempel i en lista över vegetarianer fanns det bilder på manliga forskare, läkare, politiker, pjäsförfattare, arkitekter, poeter, konstnärer, mm, medan de kvinnor som har bilder bland annat var tidigare porrskådespelare (i bikini), Playboy-brud (3 stycken), tennisspelare, modell, och nuvarande porrskådespelare. (Nu är listan bättre illustrerad.) Det laddas upp mycket sexuella bilder på Wikipedias mediedatabas, Wikimedia Commons. Så mycket att vi nu skulle kunna säga att vi inte behöver fler bilder på olika sexaktiviteter. De här bilderna anges ibland som en av orsakerna till att kvinnor inte redigerar Wikipedia. Frågan diskuteras ständigt, och vad som krävs är inte bara fler kvinnor, utan fler män som tycker till om det stundtals råa klimatet.

Hur mycket ska man tåla?

Kvinnliga wikipedianer utsätts för kränkande språk. Inte alltid, kanske inte ens ofta, men tillräckligt för att det ska kunna räknas som ett mönster. Flera har skrivit om det här. Wikimedia Foundations VD, Sue Gardner, har exempelvis skrivit om några sådana tillfällen. Jag, som är med på en mailinglista om kvinnounderskottet (gendergap-l) har läst om många hemska saker som skrivs. Jag har själv aldrig sett något på Wikipedia, kanske för att jag skriver på svenskspråkiga Wikipedia, kanske för att jag är på fel ställen, kanske för att jag har varit känslig för andra saker och missat det, men jag tvivlar inte på att det finns personer som uttrycker sig nedsättande mot kvinnor, eller använder olika makttekniker för att tysta kvinnorna. Det här beteendet brukar minska när det blir mer jämt fördelat mellan könen. Men tills dess är frågan hur mycket man ska behöva tåla. Det finns ingen klar och tydlig gräns för vad som är oacceptabelt beteende (även om det såklart finns riktlinjer – det finns massor av riktlinjer!) och vissa kommentarer slinker igenom filtret. ”Wikipedia är inte Facebook” är ett argument som brukar användas för att argumentera emot att införa sociala media-delar, till exempel delningsknappar, gillaknappar, etc. Och tack och lov är Wikipedia bättre än både YouTube och en del tidningars kommentarsfält. Men Wikipedia skulle kunna bli bättre på att visa upp de möjligheter som finns för att ta bort taskiga kommentarer och uppmuntra till positiva kommentarer.

Vad är den värsta följden?

Värst av effekterna kanske är det följande: man brukar ibland säga att information vill vara fri, d.v.s. flöda fritt. Om stora grupper av befolkningen aldrig möts, aldrig läser varandras texter och delar erfarenheter, så blir det svårare att umgås. Vi får skilda referenser, olika sätt att diskutera och kanske blir det därmed svårare att existera tillsammans. Det finns en orsak att vi inte har olika skolor för pojkar och flickor längre.

Finns det en fortsättning?

I nästa blogginlägg kommer jag att skriva mer om orsakerna till att färre kvinnor än män skriver på Wikipedia. Tills vidare får du gärna kommentera det här blogginlägget nedan.

Wikipedia på Facebook

Kul Wadhwa

Idag meddelade Kul Wadhwa, som är Wikimedia Foundations ”Head of Business Development”, att Facebook lanserar material från Wikipedia, med början idag:

They’re calling this service Facebook Community Pages, portal pages which will be owned and managed by the Facebook community.

Målet och tanken bakom är att några av de miljontals människor som använder Facebook ska bli användare (d.v.s. aktiva skribenter) på Wikipedia. Fortfarande är det många som inte vet att Wikipedia bygger på att folk hjälper till, att allt som står där har skrivits av någon frivillig, och att det är ganska lätt att själv bidra. Genom att göra sådana här partnerskap hoppas Wikimedia Foundation göra en stor insats för att höja kvaliteten på Wikipedia.

Vilka fler borde använda Wikipedia i sina sidor?