Återanvändning och återvinning

Touchbord med wikipediaartiklar
Översiktsbild av touchbordet med två artiklar framme. Foto: Axel Pettersson, Licens: CC BY-SA

Hur använder Du Wikipedia? brukar jag fråga då och då. Den stora majoriteten använder Wikipedia genom att hamna där när dom googlar nånting, eller aktivt söker eller surfar vidare mellan artiklar. Några få använder Wikipedia genom att bidra med nya artiklar, rättning av stavfel, fotografering eller annat som leder till att encyklopedin blir större och bättre. Inom GLAM-världen, där jag ofta rör mig om dagarna ser det lite annorlunda ut. Från bildarkiv tillgängliggörs digitaliserade bilder och laddas upp till Wikimedia Commons i bulk eller enskilt, intendenter uppdaterar artiklar och bidrar med ämnesexpertis, och databaser exporteras och ligger till grund för kompletta listor över både det ena och andra. Visst läser dom artiklar också, men lite omvänt är det.

Därför är det så spännande när begrepp ställs på ända och användandet går åt andra hållet. Ett museum som återanvänder Wikipedia och Wikimedia Commons samt bidrar med öppen källkod hör inte till vanligheterna. Sedan några år tillbaka samarbetar Wikimedia Sverige med Centralmuseernas samarbetsråd, så därför var det en självklarhet att vara med när Vasamuseet ville ha hjälp inför utställningen Samtidigt/Meanwhile som öppnade för ungefär ett år sen. Idén att få gemenskapen att kurera bildvalet föll platt, det var noll intresse att välja bilder från perioden 1600-1650 på Wikimedia Commons. Trots den fadäsen är den största delen av bilderna i utställningen från Wikimedia Commons, men urvalet är istället gjort av personalen. Att en utställning till största delen består av material framtaget genom Wikimediaprojekten har jag inte hört om tidigare, och det visar på den kvalitet och den bredd som finns tack vare att andra arkiv och museer tillgängliggör hela eller delar av sina samlingar.

Inledningen av en Wikipediaartikel på touchbordet.
Inledningen av artikeln om Miguel Cervantes på finska. Med flaggorna går det att byta språk och med QRpedia-koden går det att få upp hela artikeln på sitt språk på sin mobiltelefon. Foto: Axel Pettersson, Licens: CC BY-SA

Även om det är häftigt med många bilder från Wikimedia Commons finns det annat på utställningen som är ännu häftigare med Wikipediaglasögonen på, och det är det multi touch-bord som är direktkopplat mot Wikipedia. För att få en spridning på vad som visas upp ville utställningsproducenten att det inte bara skulle vara utvalt från ett svenskt perspektiv, och då passar det bra att koppla upp sig mot en encyklopedi som är skriven på 288 olika språk. Hårdvaran i bordet är en Samsung SUR-40, som kör Microsoft Windows, och på det har Lars Rosén på Spree byggt ett program som med hjälp av API-frågor mot Wikipedia letar reda på rätt artiklar att visa upp. För att hitta rätt artiklar börjar bordet leta på svenska, engelska, spanska och franska i kategorier med årtal mellan 1600 och 1650. Alla artiklar som passar in i årtalskategorierna och dessutom har koordinater i sig plockas upp och placeras ut på världskartan. Kartan går att zooma in och ut i, och det går att flytta runt kartan när den är inzoomad. Artiklarna som placeras ut på kartan syns som ballonger, och ett tryck på dom visar upp ett kort där inledningen av artikeln går att läsa, och om artikeln finns på fler språk går det även att växla mellan några av dom direkt där. Bilder som finns i artikeln finns också med på kortet så att det går att titta på dom. Utöver att det går att titta på bilder och läsa inledningen av artikeln på olika språk finns det en QRpedia-kod på varje artikelkort. QRpedia-koden är en liten svartvit fyrkantig streckkod som går att scanna med en app i en smart mobil och som leder till wikipediaartikeln så att det går att läsa hela artikeln direkt i telefonen. En extra finess med att det är en QRpedia-kod är att den känner av vilket språk telefonen är inställd på och leder direkt till artikeln på det språket. Om artikeln inte finns på det språk telefonen är inställd på erbjuds både möjligheten att läsa den på något av de befintliga språken eller att få artikeln översatt genom Google translate. Då Vasamuseet har väldigt många besökare från andra länder, och dessutom bjuder på öppet och fritt trådlöst nätverk, är det en väldigt bra service till nyfikna och intresserade gäster. En bonus till är att utställningen fortsätter växa hela tiden. Frivilliga skapar artiklar som dyker upp i bordet, och museerna själva ordnar skrivstugor där artiklar som passar in i bordet skapas och uppdateras.

Den öppna källkoden då? När kommer den in i bilden börjar du kanske undra så här dags? Det som gör att det här projektet sticker ut lite är att Vasamuseet som ett sätt att bjuda tillbaka efter att ha återanvänt bilder från Wikimedia Commons och artiklar från Wikipedia släpper källkoden för programmet till touch-bordet under den fria MIT-licensen. Källkoden finns upplagd på Statens maritima museers GitHub-konto och vem som helst som har ett kompatibelt touchbord kan ladda ner och köra programmet själv. Fördelen med att källkoden är öppen är att den som har lite programmeringskunskap dessutom kan anpassa programvaran, både för andra hårdvaruplattformar, men också för andra sammanhang, tidsepoker, geografisk avgränsning eller vad det nu kan vara. Berätta gärna i kommentarerna här vilka möjliga förändringar, förbättringar, anpassningar eller roliga idéer som är möjliga genom att koden är öppen och fri. Om du återanvänder koden, helt eller delvis, i något annat sammanhang skulle det vara roligt att höra hur. Berätta gärna här eller för Vasamuseet om det, då vi tror att det här är första gången ett museum släpper programvara under öppen källkod.

 

Bockstensmannen går igen

Bild på Bockstensmannen
Det rör sig runt Bockstensmannen. Foto: Peter Lindberg, Licens: CC BY 2.0

Hur ska en GLAM-institution göra när en artikel där dom har enormt mycket kunskap och trovärdighet ständigt redigeras och förändras av användare som tar upp teorier och åsikter som inte har stöd från etablerade forskare eller organisationer? Var går gränsen för vad som får stå i en artikel när det finns olika teorier som har stöd bland olika källor? Vilka källor väger tyngst och finns det plats för både det ena och det andra?

Ovanstående frågor och funderingar var utgångspunkten för en presentation jag och användare Kasematta gjorde på den dag om att bedriva verksamhet på webben som Riksantikvarieämbetet anordnade i Varberg i början av november. Kasematta, eller Anna Frid som hon egentligen heter, jobbade tidigare på Hallands kulturhistoriska museum och gjorde en rejäl omarbetning av artikeln om Bockstensmannen förra vintern. Artikeln var tidigare spretig och tog upp väldigt mycket om alternativa teorier som inte hade stöd i den etablerade forskningen som bedrivs av personal vid museet, och inför nyöppningen av museet ville dom förbättra artikeln och få med det senaste dom kommit fram till i sina undersökningar. Så här såg artikeln ut innan omarbetningen. I sitt arbete med artikeln bearbetade hon den rejält, både i form av att ta bort stycken som gav otillbörlig vikt åt alternativa teorier, omformulera artikeln så att olika teorier fick proportionerligt utrymme och uppmärksamhet och skrev nytt så att den senaste forskningen kom med och blev källbelagd med trovärdiga källor.

GLAM-logotyp
GLAM: Gallerier, bibliotek, arkiv och museer. Skapare: Husky and h3m3ls, Mischa de Muynck and Niels, Omarbetning: Fæ, Licens: CC BY-SA 3.0

Efter att ha varit med på en kurs inom ett projekt vi har tillsammans med ArbetSam påbörjade Kasematta omarbetningen av artikeln i sin användarsandlåda. Under arbetet tog hon hjälp av erfarna Wikipedianer som hjälpte till med formuleringar, formatering och wikifiering samtidigt som hon stod för expertkunskap inom området. Efter lite diskussioner fram och tillbaka och en rejäl förändring byttes den tidigare artikeln ut mot den nya och omarbetade (som såg ut så här), och dom omkring 1500 personer som läser artikeln varje månad får en bättre upplevelse och mer trovärdig och uppdaterad information.

Om Wikipedia hade fungerat på samma sätt som Hallands kulturhistoriska museums hemsida hade allt varit frid och fröjd nu, och artikeln hade fått stå kvar på samma sätt som Kasematta lämnade den när hon fick nytt jobb i början av sommaren. En av Wikipedias styrkor är att alla sidor är öppna för alla att redigera och förändra och att alla får vara med och redigera, och ingen artikel får stå oförändrad bara för att den är skriven av en auktoritet eller expert på ämnet. Men en kontroversiell artikel som till exempel om Bockstensmannen eller Ales stenar behöver ständig tillsyn, både av Wikipedianer som lätt kan åtgärda klotter och vandalism, men också av experter som kan granska och hantera när nya fakta med källor av varierande trovärdighet och tillförlitlighet läggs till eller uppgifter förändras. Artikeln om Bockstensmannen har redigerats 16 gånger från att Kasematta senast sparade den och till dagens version, se skillnaden här, där det nu finns inslag av egen forskning utan källor. Genom att dels ha ett användarkonto på Wikipedia och lägga till artikeln på sin bevakningslista, eller göra en institutionundersida under Projekt GLAM för att ha en gemensam bevakningslista för medarbetare eller vänförening skulle det gå lätt att hålla koll på relevanta artiklar och hålla efter förändringar och se när andra redigerar.

Även om det är möjligt att skriva en ny artikel och sen bara lämna den är det bättre att hålla koll på den, uppdatera, lägga in nya länkar till och från, hitta en ny bild som kan användas, ge den lite kärlek och omvårdnad och engagera fler wikipedianer som kan hjälpa till framöver. Att engagera sig i något av alla projekt (till exempel GLAM eller Kulturarv) som finns på Wikipedia är ett sätt att få tillbaka mer än den egna insatsen, för ett som är säkert är att artiklarna på Wikipedia kommer fortsätta förändras.

Storartad stormaktstidsskrivstuga

Gustaf II Adolf, information om tid och plats för skrivstugan
Ståtlig affisch

Workshopar, utbildningar och skrivstugor, och krav på att skrivstugorna är samarbeten mellan flera institutioner. Det är ingångsvärdena i den fortsättning av samarbetet med Centralmuseernas samarbetsråd som vi har. Workshopar och utbildningar har vi haft tidigare, och i förra veckan var det dags för den första ämnesgemensamma skrivstugan. Vasamuseet, Livrustkammaren och Skoklosters slott hade gemensamt kommit fram till temat stormaktstiden, och med extra fokus på perioden 1600-1650 för att passa in i utställningen Samtidigt/Meanwhile som pågår på Vasamuseet och redan har delar av Wikipedia och Wikimedia Commons i sig. Skrivstugesida, wikiträff, facebookevenemang, kalendarier och externa inbjudningar gjorde att det var ungefär 40 personer anmälda. Mest personal från museerna, men en hel del volontärer också som kom både för att skriva på Wikipedia, men också för att ta del av alla föreläsningar som experterna från museerna bjöd på under eftermiddagen och kvällen.

Under eftermiddagen och kvällen hann deltagarna med att uppdatera lite mer än 30 artiklar och förbättra informationen på över 20 objekt på Wikidata. Eftersom spannet mellan deltagarna var allt från nybörjare som skapade sina konton och gjorde sina första redigeringar till erfarna användare med tusentals redigeringar var det lätt för alla deltagare att få hjälp, både när det gällde ämneskunskap om något slott eller någon person eller när det gällde hur en artikeltext ska formuleras för att vara encyklopedisk eller hur en fotnot läggs in i en artikel på bästa sätt. Miniföreläsningarna gjorde att många deltagare inte bara hade delat med sig av sin kunskap under kvällen utan även skaffat sig ny kunskap förmedlad av GLAM-kollegor.

Den avslutande föreläsningen från Lars Rosén på Spree, programmeraren som skapat touchbordsapplikationen som används i utställningen Samtidigt/Meanwhile, gav konkreta tips om vad som behövs för att en artikel ska komma med i urvalet som syns på världskartan. Dels ska artikeln vara med i någon av årtalskategorierna mellan 1600 och 1650, och utöver det måste den ha koordinater så att det går att placera kartpluppen på rätt ställe. Programvaran i bordet gör en ny sökning varje dag, så de artiklar om Fiskeby och Tannefors pappersbruk som skapades under kvällen går nu att hitta och läsa direkt i bordet. Presentationen om touchbordet filmades så att alla intresserade som inte kunde vara på plats kan ta del av den i efterhand också.

Skrivstugan var välbesökt och resultatet var positivt bland deltagarna, och redan nu smids planer på liknande skrivstugor med tema innovationer (Tekniska museet) och mode (Nordiska museet) framöver. Håll koll på sidan för skrivstugor och wikiträffar för att vara med nästa gång det händer, och är ni intresserade av att ordna en egen skrivstuga går det att kontakta Axel Pettersson och diskutera planerna.