Vem ska stå på dina axlar?

Detta är ett gästinlägg av Pernilla Alexandersson från Add Gender. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Wikimedia_Sverige_Workshop_with_Add_Gender_01
Foto: Jonatan Glad. CC0.

När jag var liten flicka så fick min mamma ofta samtal hem från läraren i min klass. Nu har Pernilla ännu en gång skrämt livet ur de andra barnen med högläsning ur sina faktaböcker. Måste hon ta med sig dem till skolan?

Det stora barriärrevet, Förhistoriska djur, Ett sånt djurliv på Kolmården, böcker om pyramidernas storhetstid i Egypten och diverse specialiserade uppslagsverk. Jag lärde mig hieroglyfer istället för att göra läxorna och Çatal Hüyük måste ju ha varit världens coolaste stad?!

Några år senare fick jag veta så mycket mer om världen. Jag upptäckte en hylla på biblioteket där jag växte upp som bara handlade om kvinnohistoria. Det fanns en bok om suffragetter, en bok om Japans bortglömda solgudinna och en del böcker om Sveriges kvinnorättsrörelse. Det var som att addera ett nytt flöde till en flod som tills dess flutit kontrollerat och stilla. Plötsligt forsade det.

Pia i Alaska läste jag också, för slumpen föll sig så att min granne var äventyraren Sven Gillsäters dotter, Pia. Jag vet inte exakt hur det kom sig att jag hamnade här, som yrke jämställdhetsexpert. Om det var Pia som inspirerade till att se världen med flera perspektiv än en vit medelålders man? Eller om det bara var så att jag inte tyckte att alla pusselbitarna i böckerna jag sträckläste föll på plats? Något var hursomhelst tveklöst fel med verklighetsbeskrivningen!

Wikimedia_Sverige_Workshop_with_Add_Gender_09
Foto: Jonatan Glad. CC0.

Som jämställdhetsexpert har jag i många år specialiserat mig på att inifrån och ut finna svar på hur organisationer arbetar framgångsrikt med inkludering. Min drivkraft i detta är ett engagemang för alla människors möjlighet att göra det bästa av sin tid på jorden. Denna drivkraft och hårt arbete som grundare och vd på Add Gender, har lett mig fram hit. Till det spännande uppdraget att få arbeta med att mejsla fram ett styrdokument som gäller inkluderingsarbetet för Wikimedia Sverige.

Wikimedia Sverige är en ideell förening vars arbete grundas på övertygelsen om att fri kunskap gör världen bättre. Alla ska därför få hjälp att skapa och bevara fri kunskap, enkelt och tillgänglig för alla [1]. Det är avgörande att det nu tas fram ett tydligt och verksamhetsnära styrdokument som svarar på dessa frågor. Det görs genom en demokratisk process som innefattar intervjuer med flera representanter för föreningen, inläsning på diskussioner, dokument och stadgar kring just dessa frågor. Det har också genomförts en workshop för föreningens medlemmar där fyra fokusområden har adresserats. Dessa fokusområden finns nu också upplagda för diskussion fram till sista september 2015.

Du som är engagerad och intresserad av föreningen, dina erfarenheter och idéer spelar roll. Så känn dig fri att bidra med ditt perspektiv. Allt sammanfattas i ett förslag på styrdokument som kommer att tas upp för diskussion och beslut i styrelsen. Efter detta kommer dokumentet att ligga till grund för det fortsatta arbetet. På så sätt förhindras spretighet i arbetet och begrepp förtydligas. Begrepp som annars förblir otydliga och försvårar målsättning och framgång för arbetet.

Wikimedia_Sverige_Workshop_with_Add_Gender_05
Foto: Jonatan Glad. CC0.

Det här är oerhört viktigt, kanske mitt viktigaste uppdrag någonsin? För någonstans letar ett barn efter sätt att sortera och förstå världen vi ärvde. Den krabaten kommer att ställa sig på tidigare kunskapshungrigas axlar och bygga vidare på vår gemensamma kunskapsbas. Lever ens du som läser detta när den personen redigerar sin första artikel på Wikipedia? Vem tar vid där du slutar? Slumpen? Grannen? Bibliotekspersonalen? Wikimedia Sverige?

Hur gick det för den lilla kunskapstörstande flickan i mig? Då och då stöter jag på en artikel eller forskningsrapport om något som engagerade mig hejdlöst som liten. Var det så att i Çatal Hüyüks genussystem byggde på att kvinnor byggde städerna och männen tog hand om boskap? Jag läste teorin som hastigast i en artikel om nya utgrävningar. Jag vet inte? Det var hursomhelst inget som berördes i boken jag läste som barn.

___

Pernilla Alexandersson är vd och grundare för konsultbyrån Add Gender AB. Hon och hennes kollegor har specialiserat sig på jämställdhetsplaner och mångfaldsrådgivning. Pernilla har en fil kand i genusvetenskap, är affärsinriktad projektledare och har lång erfarenhet av att skapa struktur, styrkraft och verkstad av ambitioner för lika möjligheter.

Hennes engagemang i Wikimedia Sverige började med en skrivstuga 2012 på Ada Lovelace Day. Då redigerade hon sin första artikel, bloggade om det, och sedan dess har hon både diskuterat och lyssnat på diskurserna kring Wikipedia, Wikimedia och ökad delaktighet. Bland annat har hon ordnat en redigerarworkshop för genusforskare, hållit kurser i inkluderingsarbete för Wikimedia Sveriges kansli, och arbetar nu aktivt med projektet.

Vanliga frågor om Wikipedias kvinnounderskott

FAQ och projektsammanfattning på Wikimedia.

Under flera år har den ideella föreningen Wikimedia Sverige fått pengar från statliga Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare Ungdomsstyrelsen) för att minska kvinnounderskottet på Wikipedia (2013, 2014, 2015). Som en del i transparensarbetet – vi publicerar redan budget och bokföring löpande – finns nedan svar på de vanligaste frågorna som vi har mött när det gäller kvinnounderskottet.

Varför är kvinnounderskottet ett problem?

Wikipedia är en av världens mest besökta webbplatser med omkring en halv miljard besökare per månad. Wikipedias mål är att ge världen tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Vi arbetar därför med att stödja alla underrepresenterade grupper. Mätningar har visat att bara någonstans mellan 9 och 23% av alla som bidrar till Wikipedia är kvinnor. Det underskottet påverkar innehållet i Wikipedia. Bristen på mångfald  bland de som skriver artiklar gör att ämnesområdena som täcks på Wikipedia kan bli ofrivilligt homogena.  Inom vissa områden saknas artiklar om kvinnor som borde ha artikel, och artiklar som främst intresserar kvinnor är kortare än dem som främst intresserar män. Detta underskott kan även styra ordval, tolkningar och vad som behandlas i ämnet. Även om de flesta som skriver artiklar på Wikipedia gör det med ett stort engagemang och med en vilja att skriva på ett encyklopediskt sätt så kommer den massiva underrepresentationen av kvinnor göra att artiklarna skrivs ur ett visst perspektiv.

Läs mer: Spelar Wikipedias kvinnounderskott någon roll?

Menar ni att det finns manlig och kvinnlig kunskap?

Nej. Vi skiljer på ”manlig” och ”männens” kunskap och konstaterar att om det till en övervägande del är män som skriver uppslagsverket Wikipedia, blir det per definition nästan bara männens kunskap som skrivs. Det ligger inte i linje med Wikipedias mål.

Om vi lyckas locka lika många kvinnliga som manliga bidragsgivare kommer vi ha många fler bidragsgivare, och ett betydligt större och bättre uppslagsverk.

Om män klarar av att börja skriva självmant, varför klarar inte kvinnor att göra det?

Antalet män som skriver på Wikipedia är egentligen inte särskilt stort, det heller, men fler män än kvinnor tar steget att börja redigera på Wikipedia. Orsakerna till att såväl män som kvinnor inte börjar redigera är flera, men verkar gälla kvinnor i högre grad:

  • det är en viss inlärningskurva att börja redigera Wikipedia
  • det krävs självförtroende att hävda att man har kunskap
  • det kan förekomma konflikter mellan användarna
  • Wikipedia är inte särskilt socialt inriktat, utan fokuserar på resultatet
  • det kan vara ensamt att redigera i vissa ämnen, eftersom de flesta är intresserade av andra saker

Kvinnor har bevisligen varit mindre benägna att själva börja redigera Wikipedia – och erfarenheter från andra områden, exempelvis mjukvarubranschen, visar att underrepresenterade grupper kan behöva stöd för att känna sig välkomna.

Läs mer: Varför skriver inte kvinnor på Wikipedia?

Är det så svårt att redigera på Wikipedia att det behövs kurser?

Det är i regel inte så svårt att göra sin första redigering. Man klickar “redigera” längst upp på en artikel, ändrar texten och klickar “spara texten”. Däremot har Wikipedia många regler om vilka artiklar som kan vara kvar, hur man formulerar sig, vilka källor som kan användas. Det är regler som har mejslats fram under uppslagsverkets snart 15 år långa historia och som används för att göra Wikipedia bättre. Den som försöker att redigera på egen hand har därför en liten uppförsbacke och kan få se sina försök att redigera artiklarna återställda. Det vill vi undvika. Med hjälp av trevliga guider är det större chanser att deltagarna lyckas och dessutom återkommer som regelbundna skribenter.

Om kvinnor inte vill skriva, måste vi tvinga dem då?

Ingen bör bli tvingad att skriva på Wikipedia. Det är heller inte det de projekt som Wikimedia Sverige driver går ut på. Vad det handlar om är att ge fler kvinnor möjligheten att i lugn och ro lära sig hur Wikipedia fungerar, testa sina vingar och få stöd av vana wikipedianer.

De flesta kvinnor (och män) har inte övervägt möjligheten att skriva på Wikipedia eller vilka skäl det kan finnas att göra det. Pengarna används därför bland annat till att se till att fler människor får en möjlighet att diskutera sitt eget deltagande. Läs våra tio skäl för kvinnor att skriva på Wikipedia (del 1 och del 2).

Det finns ett annat syfte med projektet också, nämligen att inspirera fler män att skriva om kvinnor på Wikipedia. Genom att använda sig av den stora gruppen män som redan redigerar och fokusera dem på artiklar om kvinnor, breddas Wikipedias artikelbestånd. Ju fler artiklar om kvinnor som blir bättre, desto bättre för alla.

Handlar det här om att kvotera in kvinnor?

Nej. Det handlar om att stötta underrepresenterade grupper. Målet är heller inte att tränga ut eller konkurrera med den existerande användargruppen, utan att utöka och samarbeta med den.

Har arbetet gett några resultat?

Arbetet har verkligen gett resultat, men innan vi ger fler detaljer behöver vi berätta att ingen riktigt har gjort någonting sånt här tidigare. Visst har det funnits arbete med att stödja underrepresenterade grupper inom andra sammanhang förut, men Wikipedia är en något unik situation. Dess användare är utspridda och arbetar nästan uteslutande online men måste ändå samarbeta, det är frivilligarbete, arbetet är trots det ganska avancerat och styrs av delvis föränderliga riktlinjer, resultatet används av stora delar av allmänheten, och det finns ingen chef eller redaktion som bestämmer i slutänden. Därför har det inte enbart gått att kopiera lyckade projekt, och vi har varit tvungna att dels utreda varför kvinnor inte bidrar så att vi kan lägga energin på rätt saker, dels testa vad som fungerar här i Sverige, eftersom andra länder delvis har andra förutsättningar.

Med hjälp från olika organisationer som gjort liknande förändringar tidigare har vi och Wikimedia-rörelsen internationellt därför börjat lära oss vad som fungerar och vad som inte fungerar. En sak vi har upptäckt är att så kallade ”skrivstugor” är ett bra sätt att påverka en begränsad mängd artiklar under en kort tid, och att återkommande skrivstugor kan påverka hela ämnesområden. De flesta skrivstugor har dessutom haft en betydligt mer jämn könsfördelning än resten av Wikipedia.

Efter fokuset på kvinnounderskottet har också diskussionsdynamiken på Wikipedia förändrats till det bättre, eftersom det behövs fler olika röster i diskussionerna för att göra dem mer nyanserade. Det är något som påverkar även de artiklar som inte direkt berörs av skrivstugor och andra initiativ.

Läs mer: Hur får vi fler kvinnor att skriva på Wikipedia? och Vad är det effektivaste sättet att lösa kvinnounderskottet på Wikipedia?

Vad går pengarna till?

Det enklaste sättet att se vart pengarna går är att gå in på varje ansökan, där vi presenterar vad vi vill använda pengar till. (Återigen: 2013, 2014, 2015.)

Finns det mer information om kvinnounderskottet?

Ja, på vår förenings wiki finns en bra portalsida med länkar till mycket mer information. På svenska finns Wikimedia Sveriges texter om kvinnounderskottet samlade här. Och det finns en FAQ om projektet på föreningens wiki.

Fler frågor

Har vi glömt några frågor? Kommentera nedan eller kontakta oss för mer information.

Detta säger läsarna om Wikipedia – och om att (inte) bidra

Det här är ett gästinlägg av Björn Helgeson som skriver examensarbete på Wikipedia och jämställdhet.

Infografik - fördelning män & kvinnor på Svenska Wikipedia
Könsfördelning på svenskspråkiga Wikipedia. Av Björn Helgeson [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons
I mitt inlägg från januari berättade jag om mitt pågående examensarbete om jämställdheten på Wikipedia. Undersökningen bestod bland annat av en litteraturstudie, en databasundersökning och en enkät med 2700 svarande. Nu är arbetet avslutat och jag vill dela med mig av några av resultaten.

Det är svårt att veta exakt hur andelen kvinnor/män ser ut bland de som redigerar, men mina resultat tyder på att mellan 13-19% av de som redigerar svenskspråkiga Wikipedia är kvinnor. Min hypotes var att vi skulle vara märkbart bättre än engelska Wikipedia, som en liknande studie fann att bestå till över 87% av män. Om vi jämför Sverige med länder som USA eller Indien, som bidrar med många användare till engelskspråkiga Wikipedia, har vi i Sverige inte samma skillnad i internettillgång mellan män och kvinnor, inte heller mängden fritid skiljer sig åt lika mycket här. Resultaten är speciellt anmärkningsvärda med tanke på att kvinnor är i majoritet i andra internetgemenskaper där användare bidrar med eget material, så som Facebook och Instagram. Och dessutom visar en undersökning från SCB att Wikipedias stora grupp läsare består av i stort sett lika stora delar män och kvinnor. Helt klart är att obalansen mellan vem det är som trycker på “Redigera”-knappen är lika markant som problematisk.

Vad säger då läsarna om Wikipedia? Något jag särskilt ville fånga upp med enkäten var vilka förutfattade meningar läsarna har om Wikipedias gemenskap och ifall detta kunde hindra tillkomsten av nya användare. Fynden var mestadels positiva; de allra flesta uppfattade gemenskapen som välkomnande och icke-sexistisk. I den lilla grupp av läsare som inte höll med om detta var dock en överväldigande majoritet kvinnor. Många läsare hade intrycket av att det tar lång tid att sätta sig in i regler och policies, och att redigering är en konfliktfylld sysselsättning. Ännu fler hade dock uppfattningen att det är roligt att bidra med kunskap till en encyklopedi.

Något som också framkom var att mäns och kvinnors sätt att självskatta sin kompetens att redigera Wikipedia skiljer sig åt. 30% av läsarna uppgav nämligen att en anledning till att de inte var med och bidrog var att de inte tyckte sig ha tillräckligt kompetens och kvinnor uppgav i dubbel så stor utsträckning som män att alternativet “är inte tillräckligt kompetent” var en starkt bidragande faktor till att de inte redigerar.

Kolla gärna in min infografik som innehåller lite av resultaten från underökningen, i väntan på publikationen av hela rapporten på arbetet. Där diskuteras, förutom dessa resultat, Wikipedias bakgrund och koppling till programmerings- och datorvärlden, samt policies och skillnader i män och kvinnors kommunikationsstilar på internet.

Björn Helgeson, Medieteknikprogrammet, KTH