Det finns inte bara en Wikipedia

Jag har föreläst och skrivit och svarat på frågor om Wikipedia sedan 2007 ungefär. Under den tiden har såklart vissa frågor återkommit. De flesta av dem har med kvalitet att göra. I min bok försökte jag besvara några av de vanligaste. Men den boken börjar få några år på nacken, och det finns många frågor som jag inte hade fått då.

Istället för att besvara dem tänkte jag ge dig som läsare verktyg så att du själv kan besvara den. Verktyget är enkelt: se inte Wikipedia som ett uppslagsverk, utan som hundratals specialistuppslagsverk som är ihopslagna under samma namn.

Det är nämligen så här: kvaliteten på Wikipedia varierar väldigt. Det är inte underligt. Kvaliteten på dagstidningsartiklar varierar, liksom TV-serier är olika bra och en del böcker är hjälplöst dåliga när andra är så bra att man inte kan beskriva det. Alla typer av texter har det här problemet. På samma sätt som vi snabbt lär oss (några av oss, i alla fall) att bedöma om något enskilt verk är bra eller inte, så är det dags att vi börjar prata om Wikipedia på samma sätt. Några av Wikipedias artiklar är fantastiska, medan andra är problematiska. Så är det. Kan vi gå vidare nu?

Vi ska faktiskt gå vidare rätt rejält. För inte nog med det finns enstaka artiklar som är fantastiska. Vissa ämnesområden är bra täckta, har många utmärkta artiklar och växer kontinuerligt. Här kan vi ta några exempel:

* artiklarna om svenska socknar vi redan beskrivit här på bloggen

* artiklarna om Stockholmiana är ett föredöme med massor av idoga skribenter

* fåglar är en av svenskspråkiga Wikipedias största styrkor. Det verkar som att det är stor överlappning mellan ornitologer och svenskspråkiga wikipedianer. (Svara gärna i kommentarerna nedan om du vet varför.)

Andra områden är mindre väl täckta, och artiklarna är korta och tråkiga, och ibland blir det inte så mycket bättre när tiden går. Av egen erfarenhet vet jag att området litteratur är ett sådant ämnesområde. Jag har försökt att ragga bibliotekarier som kan skriva artiklar om böcker, författare, litterära termer, -ismer och så vidare, men det har inte fått några större framgångar. Kanske gillar bibliotekarier att svara på frågor istället för att skriva uppslagsverksartiklar. Eller så gillar bokläsare att skriva recensioner istället för neutrala artiklar. Journalister skriver artiklar i sina tidningar, och inte på Wikipedia. Det kräver onekligen ett särskilt sorts sinne för att skriva en artikel om deckare i allmänhet snarare än att skriva om en enskild deckarförfattare. Men inte ens enskilda författare får bra artiklar, utan det stannar ofta vid listor av verk tillsammans med en mycket kort biografi. Måste det vara så? Går det att göra något åt det här? Än så länge har Wikimedia Sverige inga projekt för att rätta till det här (kanske kan Wikipedia i utbildning bli ett sätt, men då måste litteraturhistoria få mer utrymme i läroplanen igen). Vad borde vi göra mer? Kommentera nedan!

Ett annat område som vi har haft problem med är mode. I kontrast till både Stockholm och litteratur finns det inte ens ett levande projekt om mode. Det kan ha att göra med (och här kommer en av mina fördomar fram) att det bara är en av tio wikipedianer som är kvinnor. Kvinnorelaterade ämnen har en tendens att ha dåliga artiklar på Wikipedia. Det här försöker Wikimedia Sverige att göra något åt, i ett större samarbete med Nordiska museet och Europeana, med skrivstugor och andra aktiviteter. Men vad kan vi mer göra? Vad borde vi göra?

Ett tredje område som jag arbetar med just nu är företag. Det är ett av de svåraste ämnena att behandla på Wikipedia, vilket jag har skrivit om tidigare. Just nu har vi därför ett samarbete med Centrum för Näringslivshistoria, Sveriges kommunikatörer och Svenska Publishingpriset, så att vi kan ha en egen kategori på Svenska Publishingpriset: Kategori Wikipedia. Fram tills den 20 maj kan man bidra med en artikel och faktiskt vinna den tjusiga prisstatyetten. Skriv om ett företag eller en entreprenör med anknytning till Sverige och anmäl din artikel. Men det är inte helt okontroversiellt. Trots att vi bjuder in till arkivet på Centrum för Näringslivshistoria för att göra research tror några att vi tänker göra reklam. Vad kan vi göra mer för att förbättra artiklarna om företag? Lägg till exempel märke till att bara 3 av de snart 400 utmärkta artiklarna handlar om företag. Finns det inget behov av att artiklarna om de stora företagen har bra artiklar?

Och det är bara tre av de bra områdena, och tre av de dåliga. Men hela Wikipedia går att dela in på det sättet. Artiklar om Harry Potter redigeras exempelvis i hög grad av samma personer, medan de som skriver artiklar om kyrkobyggnader mest håller sig till det ämnet. Sällan mötas de olika grupperna, förutom när de diskuterar på Bybrunnen eller i diskussioner om administrativa frågor. Där kan man tydligt se att de olika grupperna har olika bilder av Wikipedia. En del tycker att tonen på Wikipedia är vänlig, för det är den tonen som de möter. Andra tycker att Wikipedia riskerar att dränkas av alla puckon som skriver konstiga saker. Några tycker att Wikipedia inte har problem med klotter. Andra försöker dagligen bekämpa anstormningen av klotter. Några upprörs av att artiklarna är vinklade åt ena hållet. Andra möter välskrivna artiklar av genomtänkta skribenter.

Sanningen är att Wikipedia är allt det. Det beror bara på var man tittar. Om ett tag kommer svenskspråkiga Wikipedia att bryta en miljon-artikel-barriären. Det betyder att det blir allt svårare att se Wikipedia som ett enhetligt uppslagsverk.

Men hur ska man då få överblick? Vad ska man säga när folk frågar om kvaliteten på Wikipedia?

Jag säger som jag brukar: vi jobbar på det, men som all vet kommer det inte att bli någon ordentlig skärpning innan det är dags att trycka Wikipedia. Eller för att tala med Kalle & Hobbe: ”Den enda inspirationen är panik i sista minuten”. och vi har inte bråttom.

Projekt Internet i Sverige är i gång

Det är med stor glädje som jag kan annonsera att vårt sökande har gett resultat. Den ypperliga person som vi har valt ut till att genomföra detta är Johan Jönsson, känd på Wikipedia som Julle, där han är administratör. Johan har varit aktiv på Wikipedia sedan 2004 och har gjort över 6000 redigeringar sedan han skapade ett konto.

Johans första uppgift är att gå igenom kategorin Internet i Sverige och märka alla artiklar med en mall. Mallen talar om hur viktig den artikeln är för ämnet och hur bra den är just nu (här kan du se principen förklarad i videoform). Detta gör att det fortsatta arbetet kommer att bli enklare samt att det går att se vilken förbättring projektet har haft. Arbetet bedrivs helt transparent och du kan följa det på projektsidan.

Autor: --Nightflyer, Creative Commons Erkännande-Dela Lika 3.0 Generisk

Bild: Nightflyer. Licens: CC-BY-SA-3.0

Hur de bästa artiklarna kommer till

Nu har en undersökning från universitetet i Arizona undersökt hur de bästa artiklarna på Wikipedia kommer till. Tidigare har IBM kommit fram till att ju fler som samarbetar om att skriva, desto bättre artiklar, men nu har forskaren Sudha Ram och forskarstuderanden Jun Liu tagit fram 400 artiklar av olika kvalitet från engelskspråkiga Wikipedia och undersökt hur de har nått sin respektive kvalitet. De fann att det fanns sex olika typer av skribenter:

Cluster # Description of actions by contributors Role Label
1 Engaging in many types of actions including sentence creations, modifications, and deletions and link and reference creations, modifications and deletions. Performing actions more frequently than an average contributor All-round Editors
2 Focusing on reverts. Performing actions more frequently than an average contributor Watchdogs
3 Focusing on sentence creations and seldom engaging in other actions. Performing actions less frequently Starters
4 Focusing on three types of actions: sentence creations, link creations and reference creations. Performing actions less frequently Content Justifiers
5 Focusing on sentence modifications Copy Editors
6 Focusing on removing sentences, references and links Cleaners

Sammantaget blev artiklarna oftare utmärkta om allround-skribenterna bidrog mest. De sämsta artiklarna dominerades av startare och ”casual editors”.

Slutsatsen blev att det var viktigt att ju fler av de här rollerna som kunde samarbeta, desto bättre. Eller som jag själv skrev för två-tre år sedan:

Idén med Wikipedia är enkel: så många som möjligt ska kunna bidra för att vi tillsammans ska kunna göra det bästa möjliga uppslagsverket. Vem som helst som har en dator med internetuppkoppling kan gå in på Wikipedia, leta reda på en artikel och lägga till, ändra och ta bort text.

Det kanske låter kaotiskt. Men det innebär också att de redigeringar man själv gör kan få tillägg, bli ändrade eller tas bort. Sedan kan någon tredje person ändra i den texten. I längden får det effekten att de dåliga inslagen blir färre och färre, medan de bättre blir fler och fler. I alla fall i en perfekt värld. (Källa: Så fungerar Wikipedia)

Den här uppsatsen presenterades på SiFy, nämligen här. Hela uppsatsen finns här.