Vad är det effektivaste sättet att lösa kvinnounderskottet på Wikipedia?

I början av augusti ägde årets största Wikipedia-evenemang rum i London, Wikimania. Där deltog ungefär 2000 personer från hela världen i ett program med upp till åtta olika spår samtidigt.

Vi var ett helt gäng som talade svenska där. Det finns några rapporter från de andra svenskarna här, här, här. (Uppdateras när fler rapporter kommer.)

Några av de som besökte Wikimania 2014.
Några av de som besökte Wikimania 2014.

Men de stora poängerna var att delta i föreläsningar och att träffa folk som man inte träffar annars, det vill säga att höra om nya saker, bli inspirerad och hitta de bästa sätten att samarbeta.

Själv hade jag fått ett stipendium för att kunna åka till konferensen. Det tog jag på stort allvar. På samma sätt som Wikimedia Foundation tar alla donationer på allvar och försöker att spendera pengarna så vist och genomtänkt som möjligt. (Allt blir inte klockrent, men man har verkligen ansträngt sig och jag har deltagit i diskussionerna som visar på hur mycket de tänker på att inte slösa med folks pengar.)

Det finns ett par saker som jag själv ser som de stora utmaningarna framöver (något jag har skrivit om i den vetenskapliga tidskriften Culture Unbound):

* Wikipedias utseende och funktioner (om vi inte hänger med i utvecklingen kommer besökarna att överge Wikipedia)

* underskottet av kvinnor

Därför deltog jag så mycket jag kunde i presentationer och diskussioner med de inriktningarna. Tyvärr kunde jag inte delta på Wikimanias hackathon, men det fanns lyckligtvis ganska gott om andra tillfällen att titta på och lyssna till och prata om den tekniska sidan av Wikipedia. Många av dem var också anpassade efter allmänhetens kunskapsnivå, snarare än att enbart rikta sig mot redan kunniga, något som jag var tacksam för. Flera av de här är filmade, och jag rekommenderar särskilt:

* Raph Koster, om hur Wikipedia brister när det gäller att engagera folk

* Brandon Harris, Wikimedia Foundations huvuddesigner

* Erik Möller, vice vd för Wikimedia Foundation

Dessutom kan det vara bra att ha sett Wikimedia Foundations nya vd, Lila Tretikov. Enligt uppgift var hon sjuk, men höll ändå sin presentation där hon beskrev Wikimedia-rörelsens framtid, så som hon såg den.

Men mitt stora intresse på Wikimania var de delar som handlade om underskottet av kvinnor. Även om det fanns en del presentationer om det ämnet var det förvånansvärt få, med tanke på hur stort problemet är. Kanske tror folk att det är ett kvinnoproblem, och inte ett problem för alla.

Oavsett orsaken är jag framför allt glad över att jag deltog i Wikimanias sista dags sista diskussioner om underskottet av kvinnor, nämligen den som var ägnad åt att omsätta de diskussioner om kvinnounderskottet till faktiska planer. Den byggde på ett antal diskussioner som ägt rum de senaste åren, något som jag har skrivit om tidigare.

Nu var frågan: vad är de effektivaste sätten att rekrytera fler kvinnor att skriva på Wikipedia? Det blev en spännande diskussion där diskussionsledarna presenterade några huvudriktningar, och vi deltagare både fick rösta och föra fram egna idéer. Än så länge har resultatet inte presenterats, såvitt jag har kunnat se, men urvalet av huvudriktningar kommer härifrån. De förslag som jag minns kom högt i omröstningen var:

* den typ av skrivstugor där enbart kvinnor bjuds in, eller ämnet är tydligt fokuserat på kvinnor, såsom den serie skrivstugor vi håller i Göteborg varje tisdag

* mer fokus på kulturarvssektorn och utbildningssektorn där kvinnor utgör en majoritet redan

* återanvändning och vidareutveckling av det material som redan finns om till exempel kvinnounderskottet inom teknik och IT

* projekt för att ta hand om nykomlingar, såsom Teahouse på engelskspråkiga Wikipedia

Tråkigt nog behövs också regler för hur man beter sig på konferenser och andra möten. Det har förekommit såväl sexuella förolämpningar som oönskade sexuella inviter. (Jag har inte hört talas om något sånt i Sverige, men om någon har varit med om något sånt, var inte rädd för att rapportera det! Sånt tolereras inte.)

Några av deltagarna i 2014 års Wiki camp i Armenien.
Några av deltagarna i 2014 års Wiki camp i Armenien.

Men det mest positiva och intressanta förslag jag fick höra talas om var en kvinna från armeniska Wikipedia som berättade att de inte hade något kvinnounderskott. Jag råkar känna Susanna Mkrtchyan som är en av de tongivande wikipedianerna där, och satt bredvid henne under den här diskussionen. Jag frågade vad som var receptet.

Hon berättade då om Wiki camp. Det är ett spännade initiativ som går ut på att omkring 75 ungdomar på high school-nivå åker på ett tvåveckorskollo utanför Vanadzor. Med sig har de ett femtontal ledare, varav ganska många wikipedianer. De befinner sig i skogen, och ägnar sina dagar åt att skriva på Wikipedia. Efter de 14 dagarna har de skrivit ungefär 2 500 artiklar. Varje dag får den som gjort bäst redigeringar, den bästa gruppen och den bästa artikeln pris. Arbetet kombineras med musikpauser, sport och intellektuella lekar.

De flesta av deltagarna fortsätter att redigera på Wikipedia efter Wiki camp, eftersom de fått så många vänner efter de två veckorna. Och de flesta av dem är unga kvinnor.

Läs mer om Wiki camp på engelska här.

Jag undrar om det skulle fungera i Sverige. Varför inte? Den som är intresserad får gärna höra av sig till mig eller kommentera inlägget nedan.

Hur får vi fler kvinnor att skriva på Wikipedia?

(Som vi har skrivit om tidigare är Wikipedia ett föredöme även utanför artiklarna: vi spionerar inte på våra användare, vi är inte reklamfinansierade, vi säger ifrån när friheten på internet är under hot, vår bokföring är helt öppen, vi hjälper människor som bor i områden där det är dyrt med internet att åtminstone få tillgång till Wikipedia gratis, vi anordnar världens största fototävling – och låter alla återanvända bilderna, och så vidare. Och vi döljer inte våra problem. Det här är det tredje inlägget om en av Wikipedias största utmaningar framöver, underskottet av kvinnor som skriver.)

I förrgår skrev jag ett inlägg om varför det spelar någon roll att det bara är drygt 1 av 10 som skriver på Wikipedia som är kvinna. I går skrev jag ett inlägg om varför kvinnorna inte bidrar till Wikipedia. Idag skriver jag om vad vi kan göra för att förändra situationen – och vad vi faktiskt håller på med redan nu.

Vad är målet?

Innan jag börjar, tänkte jag bara återknyta till något som jag skrev om igår: underskottet av kvinnor kan verka stort, men på svenska rör det sig enbart om drygt 755 kvinnor som ska börja redigera regelbundet för att vi ska bli i stort sett helt jämlika. På engelskspråkiga Wikipedia är det lite drygt 30.000 kvinnor. Men är det det vi strävar efter? Och hur snart har vi tänkt att nå till vårt mål?

I likhet med alla organisationer som driver världens största webbplatser (Facebook, Google, Microsoft, Yahoo, mfl) har Wikimedia Foundation strategiska mål och en strategisk plan. Men till skillnad från alla andra öppnade Wikimedia Foundation upp för alla att yttra sig om vad målen borde vara och hur strategin skulle se ut! Inte bara för syns skull, utan på riktigt. Den strategin är nu Wikimedia Foundations strategi. Resultatet blev 5 prioriterade områden: att stabilisera infrastrukturen, att öka deltagandet, att höja kvaliteten, att öka räckvidden och att uppmuntra nytänkande. För att det ska gå att avgöra om vi har lyckats sattes också lika många mål för perioden 2010-2015. Ett av målen lyder:  ”Support healthy diversity in the editing community by doubling the percentage of female editors to 25 percent […]”. (Här används en undersökning som visar att det är ungefär 13 procent av alla som bidrar som är kvinnor till underlag för målet. Det finns flera olika sådana undersökningar med lite olika siffror.)

Med andra ord är målet inför nästnästa år att svenskspråkiga Wikipedia ska ha ungefär 190 kvinnor till som bidrar regelbundet (d.v.s. drygt 945 personer sammanlagt, upp från 755) och engelskspråkiga Wikipedia 7500 regelbundna kvinnliga användare till (sammanlagt drygt 37500 personer). Upp från ca 75 kvinnor ska 190 kvinnor läggas till.

Det motsvarar en regelbunden kvinnlig wikipedian för var 750:e lärarinna. Eller var 13:e kvinnlig bibliotekarie. Eller var 82:a kvinnlig universitets- och högskollärare, var 307:e kvinnlig företagsekonom, marknadsförare och personaltjänsteman, var 13:e kvinnlig samhälls- och språkvetare, var 112:e kvinnlig journalist, konstnär och skådespelare, var 8:e kvinnlig präst, var 246:e kvinnlig bokförings- och redovisningsassistent, eller var 343:e kvinna som räknas till ”övrig kontorspersonal”. Eller naturligtvis en blandning av dem. Min poäng är att det inte är så många för varje yrkesgrupp som skulle behövas.

Frågan är alltså hur vi når de här kvinnorna och hur vi förmår dem att lägga lite tid i månaden på att se till att något som de är intresserade (oavsett om det är westernridning, teater, flickskolors historia, eller skyttegravskriget under 1:a världskriget) får bra artiklar i världens mest använda uppslagsverk.

Hur uppmuntrar vi kvinnor att bidra till Wikipedia?

Med risk för att låta som att Sue Gardner, Wikimedia Foundations VD, har alla svar (det tror jag inte, men jag tror att det är bra med en utgångpunkt), vill jag hänvisa till ett annat av hennes blogginlägg, som hon skrev 2010. Där presenterade hon 5 metoder för att uppmuntra kvinnor att bidra till Wikipedia:

  1. Fokusera särskilt på att rekrytera kvinnor. När man genomför generella rekryteringsaktiviteter hamnar kvinnorna i skymundan. Enligt forskarna Jane Margolis och Allan Fisher, som har studerat datorutbildningarnas obalans mellan könen, behöver kvinnor lite extra uppmuntran eftersom män redan från tidig ålder tar för sig när det gäller datorer. Här är rådet att låta kvinnor rekrytera kvinnor bland sina vänner/kollegor och att uppmuntra dem att bilda gäng som kan stötta varandra.
  2. Håll och stötta aktiviteter för enbart kvinnor. Margolis och Fisher skriver: ”Dessa arrangemang lockar flickor som normalt sett skulle hålla sig borta från de undervisningstillfällen där de är rädda för att bli frånåkta eller tystade av mer erfarna eller bara ljudligare pojkar. De tillhandahåller en miljö där flickor tar risker, blir ledare, ställer frågor, slutar oroa sig för vad de inte kan och bygger självförtroende.”
  3. Låt inte motståndet styra. När man börjar med aktiviteter och kampanjer som riktar sig enbart till kvinnor kommer både män och en del kvinnor att argumentera för att det inte är rättvist. Det är ett bra tillfälle att prata om hur tidigare rekryteringar har varit riktade mot män, utan att man egentligen tänkt på det.
  4. Se till att skapa och upprätthålla en atmosfär som är vänlig för kvinnor. Undvik den typ av konversationer som kan äga rum i killarnas omklädningsrum, eller för den delen i traditionella datautbildningar. Återigen Margolis och Fisher: ”Mycket tidigare forskning visar att kvinnliga studenter inom tekniska områden, kanske på grund av sin ”outsiderstatus”, är särskilt sårbara för dålig undervisning, ogästvänliga lärmiljöer och ohjälpsamma lärare. Till och med små mängder av sådana händelser vid en annars välkomnande och stöttande bakgrund kan få allvarliga negativa effekter.”
  5. Tryck på den sociala delen. Vanligtvis kan evenemang och träffar vara fokuserade på själva arbetet, men kvinnor söker efter umgänge och vill kombinera arbetet med något som kan vara till nytta för samhället.

Gardner avslutar sitt blogginlägg genom att länka till Val Hensons lista över bra och dåliga saker att göra för att uppmuntra kvinnor att engagera sig i Linux. (En utmärkt text!) Det är en viktig poäng där, att det finns många misstag som man kan göra, och att man egentligen inte behöver göra så fantastiska saker, utan bara undvika misstagen. Jag har hittills inte hört att det skulle vara ett bekymmer på svenska wikiträffar eller skrivstugor att kvinnor behandlas dåligt, till exempel får opåkallade romantiska inviter, blir kallade hemska saker eller på annat sätt förminskas eller behandlas kränkande. Om någon känner till något svenskt exempel får ni gärna meddela mig, för det är inte okej. Det har vi nolltolerans mot. Jag har dock hört att det här har varit ett problem vid vissa skrivstugor och wikiträffar i USA. Därför har man börjat att använda sig av handlingsplaner för kränkande beteenden, som till exempel Geek Feminisms mall för konferenspolicies.

Vad har prövats? Vad fungerar?

Skrivstuga på Ada Lovelace-dagen i Storbritannien, Daria Cybulska (WMUK), CC-BY-SA 3.0
Skrivstuga på Ada Lovelace-dagen i Storbritannien, Daria Cybulska (WMUK), CC-BY-SA 3.0

Men det finns också specifika saker som har prövats, förutom att bete sig trevligt. I själva verket, sedan vi började identifiera problemet med kvinnounderskottet har vi tagit massor av initiativ. Och i vanlig ordning när det gäller Wikipedia, har det varit en salig blandning av lyckade och misslyckade projekt, och det finns mycket mer dokumentation och erfarenheter att läsa än de flesta har tid och lust. Säga vad man vill, men de flesta wikipedianer är akademiker och drar slutsatser från vad som hänt också. Den största samlingen av slutsatser från initiativ som jag känner till är ett slags protokoll från en workshop om kvinnounderskottet som ägde rum i juli. Läs hela här!

Några saker som har fungerat

  • Media startar konversation (till exempel som en artikel i New York Times) – som trots att den var kontroversiell inom Wikipedia-gemenskapen, startade massor av konversationer och skapade publicitet kring frågan
  • Onlinesupport, från gelikar, med inbjudningar till nykomlingar (såsom projektet Teahouse)
  • Utbildningsprogrammet har massor av kvinnliga studenter, men de fortsätter sällan efter att terminen tagit slut
  • Den återkommande WikiWomen’s History Month i mars varje år – som har blivit en del av Wikimedia-kulturen som ett evenemang år efter år
  • Sikta in sig på särskilda grupper – att rekrytera på Wikipedia är värdefullt, för att få aktiva wikipedianer att involvera sig
  • Tävlingar
  • Inbjudningar
  • Listor över artiklar som går att jobba på på flera språkversioner av Wikipedia
  • Göra listorna enkla att hitta
  • Arbeta på nya/mindre/konfliktfria artiklar eller aktiviteter
  • WikiWomen’s Collaborative ökar självförtroende, stöd från andra, och kvinnors synlighet
  • samarbeten med kulturarvsinstitutioner, Wiki Loves Arts, etc, för in fler kvinnor

Några saker som inte har fungerat eller vi inte har gjort än

  • Någonting alls på en meningsfullt stor skala
  • Enstaka arrangemang, skrivstugor för att rekrytera nya användare…generellt sett kommer bara 5-30 människor, de är svåra att skala upp och få nya kvinnor fortsätter efter skrivstugan (så länge man har som mål att skapa material är det dock okej)
  • Faddersystem finns oftast inte
  • WikiWomen’s Collaborative stöder kvinnor som redan redigerar att bli mer aktiva, men det kommer inte många nya skribenter
  • Brett inriktad ”outreach” (utåtriktad marknadsföring) fungerar inte – det är lätt att motivera nya kvinnor, men att få dem från att vara intresserade till att börja redigera är svårt
  • Sluta klyftan mellan de kvinnor som är inuti Wikipedia-rörelsen och de som är utanför Wikipedia-rörelsen
  • Bara 0,6% av Wikimedias stipendier har gått till projekt/initiativ som har att göra med kvinnounderskottet (och det har inte ens varit ett kriterium för när man söker pengar)
  • Gemenskapen är kluven – har inte en konkret gemensam förståelse för att kvinnounderskottet är en viktig fråga, men vi kan inte göra något åt problemet utan gemenskapen
  • Kvinnors ledarskap är inte alltid synligt i gemenskapen
  • Stötta kvinnor mot utbrändhet – vi gör inte tillräckligt
  • Lära från andra – mer utbyte inom rörelsen och med andra rörelser

Som ni ser, jag skojar inte när jag säger att vi är öppna med våra problem. Men det är ett utmärkt sätt att undvika det sista problemet där, att inte lära från andra. Vi behöver fler som skriver om problemet, inte bara om att problemet existerar. Vi behöver fler som läser på i grundmaterialet, och lär sig de bakomliggande orsakerna till problemet. Vi behöver också ifrågasätta oss själva, vi som redan finns på Wikipedia. Vad har vi fått för fördelar som vi inte tänker på, normalt sett? Och vi behöver fler som vågar göra något i den verkliga världen: kontakta folk, och göra långsiktiga grejer. Det finns både pengar och stöd att få.

En sak som jag ofta funderar på är att hitta några kända kvinnliga Wikipedia-ambassadörer, som redan har credd hos andra kvinnor. Om någon av dem skulle börja rekommendera att kvinnor börjar redigera Wikipedia, då skulle det vara mycket enklare. Än så länge har vi inte gjort några sådana försök, men det skulle vara intressant att se hur vi kan göra det. Oavsett tror jag att vi behöver hitta fler tillfällen där kvinnor naturligt träffas och sedan göra Wikipedia till en del av det sammanhanget, snarare än att bjuda in kvinnor till oss.

Fortsättning följer

De initiativ jag har diskuterat här ovan är en början. Men vi har bara skrapat på ytan. Det kommer jag att skriva mer om i nästa blogginlägg. Tills vidare får du gärna kommentera det här blogginlägget nedan.

Varför skriver inte kvinnor på Wikipedia?

(Ni vet det där citatet om att ingen vill se hur lagar och korvar kommer till – ja, det gäller uppslagsverk också. Så traditionella uppslagsverk har haft redaktioner som gjort arbetet bakom stängda dörrar och sedan presenterat ett färdigt resultat. Wikipedia vänder på det och gör allting helt öppet. Inklusive att ta emot kritik. Och vad många inte vet är att vi som skriver regelbundet på Wikipedia diskuterar Wikipedias svagheter regelbundet. I denna tradition skrev jag därför igår ett blogginlägg om Wikipedias kvinnounderskott. Nu kommer fortsättningen.)

I förra blogginlägget skrev jag om vilka effekter som kommer av att Wikipedia har fler män som skriver än kvinnor. I det här tänkte jag ta upp varför det är så få kvinnor som skriver på Wikipedia.

Men först…

Vi ville ha Elsa, men fick Viola

När vi presenterar statistik och undersökningar som visar att bara en tiondel av alla som skriver på Wikipedia är kvinnor uppstår lätt ett missförstånd. Missförståndet är det här:

Skillnaden är jättestor.

Faktum är att svenskspråkiga Wikipedia i oktober 2013 hade 115 användare som gjorde mer än 100 redigeringar och 755 som gjorde mer än 5 redigeringar. Med tanke på att det är nästan 10 miljoner människor som pratar svenska är det en försvinnande liten andel som redigerar på Wikipedia. Hittills har det bara varit ungefär 18000 personer som har redigerat på svenskspråkiga Wikipedia. (Motsvarande siffror för engelskspråkiga Wikipedia är: 2990 användare med över 100 redigeringar och 30.917 användare med mer än 5 redigeringar, 860034 som har gjort någon redigering, och omstritt antal talare, men åtminstone 350 miljoner och kanske 1,5 miljard.)

Med andra ord, om 755 svensktalande kvinnor skulle bestämma sig för att göra över 5 redigeringar i månaden, och 115 av dem skulle bestämma sig för att göra mer än 100 redigeringar i månaden, då skulle i stort sett hela den här diskussionen vara passé! Bara 755 kvinnor! Det är lika många flickor som föddes 2012 och som fick namnet Elsa! Nu var Elsa visserligen det näst vanligaste namnet på flickor 2012, men eftersom de föddes 2012 kan de andra sidan inte skriva på Wikipedia än heller. Av någon anledning har Wikipedia alltså inte lyckats locka fler än ungefär 75 kvinnor som gör 5 redigeringar i månaden. Det är färre kvinnor än det var flickebarn som 2012 fick namnet Viola.

Skrivstuga i Göteborg, oktober 2013
Bara 748 kvar. Skrivstuga i Göteborg, oktober 2013

Men skillnaden mellan män och kvinnor är alltså bara i jämförelse mellan just män och kvinnor, och inte med antalet som kan tala svenska. Det är ungefär 0,0076% av alla svensktalande som redigerar Wikipedia (och 0,0021 av alla engelsktalande som redigerar engelskspråkiga Wikipedia). Tre fjärdedelar av en tiondels promille, alltså. Än sen om bara en tiondel av den lilla mängden människor råkar vara kvinnor? Som jag visade igår så påverkar underskottet innehållet i en av världens mest använda referenssajter än vad man tror. Så även om den stora frågan är ”varför skriver inte fler på Wikipedia?”, så är frågan om varför just kvinnor inte bidrar till Wikipedia lite annorlunda. Det hedrar vi med en egen rubrik.

Varför är det inte fler kvinnor som skriver på Wikipedia?

Det finns såklart en hel del orsaker som är gemensamma för kvinnor och män som inte bidrar till Wikipedia. I själva verket kanske de flesta av de här orsakerna är gemensamma, men de verkar med några undantag gälla mer för kvinnor.

I ett blogginlägg 2011 presenterade Wikimedia Foundations VD, Sue Gardner, nio orsaker till att kvinnor, enligt dem själva, inte redigerar Wikipedia. Kommentarerna kom från ett antal olika webbplatser där kvinnor hade kommenterat Wikipedia, och utgör alltså ingen vetenskaplig undersökning. Det här är de nio orsakerna:

  1. Vissa kvinnor redigerar inte för att det är för svårt, rent tekniskt. MediaWiki, Wikipedias programvara, byggdes för relativt lång tid sedan, i internettid mått mätt, och det märks. Jämför exempelvis hur man måste klicka på en knapp som för en till en särskild sida för att man ska kunna redigera texten, med hur enkelt Facebook är att uppdatera. Nu är Facebook och Wikipedia två helt olika saker, med olika mål, men folk utgår ifrån att det ska vara lika lätt. Vi vet naturligtvis om att det är svårt. Jag tycker själv att det är svårt att göra tabeller eller sådana där informationsrutor. Det var därför som Wikimedia Foundation och en massa frivilliga har lagt tusentals timmar på att göra det lättare att redigera Wikipedia.  Än så länge har vi inte löst frågan, men vi arbetar på den.
  2. Vissa kvinnor redigerar inte för att de är upptagna. ”It’s true that study after study after study has found that around the world, women have less free time than men.” skriver Gardner. I Sverige har Statistiska Centralbyrån mätt hur mycket arbetstid (på jobbet och i hushållet) män och kvinnor utför. Det visar sig att det är ungefär lika mycket (pdf). Men eftersom kvinnorna jobbar deltid i högre grad och gör mer hushållsarbete får de mindre betalt, vilket kan göra att de känner sig mindre fria för att hålla på med sina hobbies.
  3. Vissa kvinnor redigerar inte för att de inte har tillräckligt självförtroende, och det krävs självförtroende att redigera Wikipedia. Här är det två saker som gör det svårt: dels krävs det att man känner att man har något att tillföra, d.v.s. att man har ett visst mått av expertis, dels att man ska ersätta det någon annan har skrivit med något man själv skriver. Tänk om man har fel! Det här bygger på att man agerar själv och inte arbetar tillsammans med andra, och det är så de flesta nykomlingar på Wikipedia upplever det: att man är ensam. Jag kommer återkomma till vad vi gör på Wikipedia för att ”bygga bort” den här känslan.
  4. Vissa kvinnor redigerar inte för att de ogillar konflikter och att det ibland uppstår konflikter på Wikipedia. Det finns gott om exempel på konflikter. Här är några av de drygaste på svenskspråkiga Wikipedia. Faktiskt är det så vanligt att det finns många olika metoder för att lösa de här konflikterna, och konflikterna löses nästan alltid med hjälp av källhänvisningar. Men om man inte gillar konflikter alls, då kan det vara jobbigt stundtals. I en av undersökningarna som har gjorts om Wikipedias användare var konflikterna inte en av orsakerna till att folk inte redigerade, och det känns skönt, men det är också en bedräglig känsla, eftersom den bygger på att folk har svarat på frågorna. Alla som gjort marknadsundersökningar vet att en vanlig orsak till att man inte svarar är att man är mycket missnöjd och då ligger det här med konflikter nära till hands att misstänka. Än så länge har vi inte hittat en riktigt bra lösning, och vi välkomnar förslag på hur man ska avgöra sådana saker som vad saker ska heta (det gamla/vanligaste eller det nya/nuvarande namnet?), vilka källor man ska lita mest på (kan officiella källor ha fel?) och vilka saker som ska få en egen artikel, samt naturligtvis hur Wikipedia ska förändras.
  5. Vissa kvinnor redigerar inte för att deras bidrag riskerar att återställas. För några av exemplen, se det förra blogginlägget. Eftersom det är en av Wikipedias hörnstenar att man gemensamt bygger upp artiklarna, och dessutom har möjligheten att ta bort andras bidrag, finns den risken inbyggd i systemet. Och det här riskerar att förvärras, om användarbasen inte utvidgas, eftersom lika många användare förväntas kunna bedöma allt fler artiklar. Återigen behövs mer samarbete. Jag vet att det är på gång tydligare sätt att samarbeta mellan vana wikipedianer och nykomlingar, och det ska jag också skriva mer om.
  6. Vissa kvinnor redigerar inte för att de tycker att Wikipedias atmosfär är misogyn. Gardner rapporterar om flera upplevelser, till exempel: ”One hostile-to-women thing about Wikipedia I have noticed is that if a movie has a rape scene in it, the wiki article will often say it was a sex scene. When people try to change it, editors change it back and note that unlike “sex”, the word “rape” is not neutral, so it should be left out according to NPOV. Example (this one actually ended up changing “sex” to “make love”, which, oh wow.)” Så här ska det inte vara! En av Wikipedias grundprinciper är att wikipedianer ska vara vänliga mot varandra. Sådant beteende är därför något som ska stävjas ordentligt. Det finns sidor för att hantera sånt på alla språkversioner av Wikipedia (inte specifikt för sexism, utan för konflikthantering), men än så länge har de flesta som arbetar med konflikthantering inte fått någon utbildning i hur man hanterar sådana här frågor. Till skillnad från gymnasieskolor (som den här i Kungsbacka) har webbplatser inga skyldigheter att skapa planer för hur man hanterar kränkande behandling. Vi har heller inte än så länge diskuterat det på Wikipedia, bland annat eftersom de som skriver på Wikipedia gör det frivilligt och efter eget huvud. På sikt kommer vi därför behöva göra mer åt det. Kanske kommer det dessutom att förändra kraven på andra webbplatser.
  7. Vissa kvinnor redigerar inte för att de upplever Wikipedia som sexuellt. Även här gav jag exempel i det förra blogginlägget, och Gardner ger ytterligare exempel. Det här kan få kvinnor att känna sig obekväma med att ta den ”pryda” ståndpunkten, och att ens vilja ta tag i så känsliga frågor, framför allt med tanke på rädslan för att utsättas för misogynin som nämns ovan.
  8. Vissa kvinnor redigerar inte för att deras språk har grammatiskt genus, medan Wikipedia benämner alla som män (till exempel användare/användarinna, administratör/administratris). Det gör inte riktigt att man känner sig utvald. För ett tag sedan utvecklades därför en funktion som gjorde det möjligt att bli kallad ”hon”, etc, i programvaran, men helt och hållet har inte den här slagit igenom, och den kräver att man skaffar ett konto och därefter gör en inställning, något som de flesta inte gör.
  9. Vissa kvinnor redigerar inte för att de söker en social gemenskap och Wikipedia erbjuder mindre av det än de flesta andra webbplatser. På Wikipedia skaffar man inte vänner eller kontakter, utan systemet är centrerat kring artiklarna. Det finns ett faddersystem, och man kan få hjälp av andra frivilliga, men det är mycket mer ad hoc än på många andra ställen. Det är också en sak som vi inte har marknadsfört tillräckligt utåt.

Så långt Sue Gardners blogginlägg. Men jag är övertygad om att det finns fler orsaker. Och jag tror också att det finns flera orsaker som inte är viktiga/riktiga, till exempel att kvinnor skulle skriva mindre än män (det gör de inte) eller att de skulle ha mindre att bidra med (det har de inte). Så vilka fler viktiga orsaker finns det?

En av dem har jag skrivit om tidigare, nämligen att Wikipedia inte är ett uppslagsverk, utan flera. Av någon anledning har de uppslagsverk som handlar om ämnen som många kvinnor är intresserade av – böcker, mode, trädgårdsarbete, mat, etc – inte vuxit lika mycket som dem som män är intresserade av. Och när en kvinna som är intresserad av något av de ämnena söker på internet, klickar på länken till Wikipedia och upptäcker att det inte finns så mycket information där, går hon vidare till andra informationskällor, till exempel forum eller bloggar, eller andra wikis till och med. Det här blir något av en ond cirkel. Än så länge har vi inte lyckats bryta den här onda cirkeln riktigt, och det är synd.

En annan orsak är att fler män än kvinnor är ”early adopters” när det gäller teknik och IT. 2001-2005 när Wikipedia var nytt och de flesta early adopters drog sig dit (och till Susning), då skapades grunden för det som fortfarande är Wikipedias gemenskap. Då fanns det massor av röda länkar, d.v.s. oskapade artiklar, och man kunde ganska enkelt bygga ut artiklarna. Att det var så lätt gjorde många nästan beroende av Wikipedia. Jag hör själv till det gänget. Om man kom till Wikipedia senare, är min uppfattning att man har en lite annan bild av hur arbetet på Wikipedia går till. Det lustfyllda har inte försvunnit, och det finns nu ännu fler röda länkar, men det har tillkommit krav från omvärlden på att materialet ska vara korrekt, källbelagt och utförligt. De kraven fanns tidigare mest hos oss som skrev på Wikipedia då. Insteget har blivit lite högre också, i och med att vi har utvecklat krångliga tekniska lösningar eftersom alla som var där ändå kunde HTML och MediaWikis speciella syntax. När kvinnorna alltmer har kommit till Wikipedia, har det varit svårare att bli beroende, eftersom man inte längre bara kan hoppa in och skriva in saker. Det här är svårt att göra något åt, men det finns ett par initiativ för att bjuda in nykomlingar in i gänget.

En tredje orsak som kan verka sexistisk, men som jag har mött flera gånger är att kvinnor i högre grad vill att deras webbplatser ska vara snygga. Wikipedia är inte särskilt snygg, utan stram, gråvit och utan i stort sett allting som man förväntar sig av moderna webbplatser. Det har inte med wikiformatet att göra. Som ett exempel finns Wikifashion, en webbplats där 94% av bidragsgivarna är kvinnor. Samma programvara, men betydligt snyggare. Det finns förslag på att göra Wikipedia snyggare och mer modern också. Här är exempelvis Athena, som jag gillar. Vi vet inte riktigt hur långt man har kommit med Athena, men det är inte det enda förslaget.

Med all den här informationen, vad finns det då vi kan göra för att förmå alla Elsa och Viola (och Yasmine, Sirkka och Deborah, också förresten), att bidra till Wikipedia? Det kommer jag skriva mer om i nästa blogginlägg. Tills vidare får du gärna kommentera det här blogginlägget nedan.