Wikipedialäger i Molkom:­ Att gå ifrån att veta om till att veta hur

I dag berättar vår gästskribent Sandra Abi-Khalil om sin upplevelse av Wikipedialägret i Molkom i början av juli. /AT

sandra_molkom
Sandra (i mitten) fördjupar sig i Wikipedia. Foto: Hannibal. Licens: CC by-sa 4.0 International.

Sedan flera år tillbaka använder jag Wikipedia nästan dagligen. I teorin är det ett fantastiskt koncept och i praktiken är det en lika fantastisk kreation. Jag kan inte ens minnas när jag först förstod att Wikipedia byggs upp, ut och om av vem som helst, men det var många år sedan. Därför är det lustigt att jag själv aldrig tog tag i några av de brister jag råkade på. Särskilt som jag är en ganska pedantisk och perfektionistisk typ. Men det kändes på något sätt aldrig riktigt lämpligt – antingen var anledningen till att jag alls befann mig på Wikipedia att jag var mitt uppe i något projekt eller så kändes det bara lite för stort att ta på mig själv att editera någon annans bidrag.

När jag så råkade få se en annons om ett Wikipedialäger kändes det genast lockande. När jag såg att det var riktat till enbart kvinnor och med fokus på kvinnor blev det ännu mer lockande. För att inte nämna att lägret dessutom skulle gå av stapeln i en liten ort i Värmland mitt i sommaren, vilket ju lät som en lisa för själen bara det. Så, jag ansökte och blev såklart superpepp när jag några veckor senare fick veta att jag kommit in. Det var dock ingenting jämfört med hur lyrisk jag var efter en vecka på plats.

Det går sällan att sätta fingret på exakt allt som gör vissa upplevelser så positiva men några faktorer som definitivt gjorde Wikipedialägret till en härlig upplevelse var:

1) Deltagarna
Gruppen var en härlig blandning av personer i olika ålder och med olika intressen och erfarenheter, men med vissa avgörande saker gemensamma, framför allt massor med passion för kunskap.

2) Ledarna
Mer engagerade och uppriktigt välkomnande ledare skulle inte gå att önska sig. Och vilket tålamod! Om de blev enerverade på gruppens alla frågor, och vår ständiga fallenhet för att råka springa vidare till ämnen som var avsedda att avhandlas lite senare, så var det i alla fall inget som märktes. Eller så ignorerade vi det kanske bara, lite lagom bekvämt.

3) Omgivningarna
Lugnet i lilla Molkom var avslappnande, vädret under första veckan i juli var härligt och livet i allmänhet på en folkhögskola var ett fascinerande fenomen. Det var som en aldrig sinande ström av mat: morgon, middag och kväll, samt ett par gånger däremellan, skulle det ätas. Till en början var det nästan enerverande att behöva slita sig från sitt aktuella projekt istället för att bara knattra på i timtal, men efter bara ett par dagar så hade en vant sig vid dessa avbrott och kunde till och med erkänna att de hade sina fördelar.

Och sist, men verkligen inte minst:

4) Ämnet
Att få djupdyka in i den helt egna värld som Wikipedia utgör var otroligt spännande. På många sätt påminde det mig om när jag skulle gå en steppkurs ­ det är en vanlig sak att slänga ur sig att det är svårt att steppa men det var inte först när jag började försöka som jag insåg riktigt hur sant det var. Jag tror att de flesta av oss var på det klara med att Wikipedia var mer mångfacetterat än bara en artikel per ämne men ingen av oss var nog förberedd på riktigt hur omfattande och intrikat det var. Att kunna ta ett snabbspår in i allt detta var både utmattande och uppfriskande på samma gång, men framför allt kändes det som en enorm förmån att få sig så mycket kunskap till skänks.

Så, hur summera denna upplevelse, denna vecka i det lilla Molkom och på det stora Wikipedia? Det var en munter, smått överväldigande, utmanande men samtidigt lättsam, otroligt intressant och spännande tillställning, som lämnade mig med känslan av att ha tagit de första stegen mot att bli en wikipedian.

Sandra Abi-Khalil

Modeller sökes till normkritiska anatomi- och underklädesbilder

Badflickor fotograferar
Bild: Roxy McGowan och Mary Thurman i baddräkt. Library of Congress, public domain.

Wikimedia Sverige och Tomas ”Genusfotografen” Gunnarsson söker frivilliga modeller som vill representera mänsklighetens mångfald i Wikipedas arkiv för fria bilder.

Tycker du om din kropp och har alltid velat se den i ett uppslagsverk? Då har du chansen nu!

Under perioden 21 mars – 10 april kommer Wikimedia Sverige och Tomas ”Genusfotografen” Gunnarsson ta nya bilder till Wikipedias fria bildarkiv Wikimedia Commons på två teman: underkläder och anatomi.

  • Målet är att bredda den fritt tillgängliga bilden av människokroppen och vem som får representera den på bild. När underkläder visas i artiklar är fotografierna i de flesta fall könsstereotypa och sexualiserande, och personen på bilden är oftast en ung, smal och vit cisperson*. På anatomibilder är den som får representera det ”neutrala” exemplet av människokroppen nästan alltid en vit man.

Wikipedia är världens största digitala uppslagsverk och en av de tio mest välbesökta sidorna på internet. Wikipedias innehåll är helt fritt, och alla kan vara med och skapa och redigera Wikipedias artiklar. Wikipedias mål – som det här projektet är till för att bättre införliva – är också att allas perspektiv ska speglas i fri kunskap.

Tomas ”Genusfotografen” Gunnarsson är genusvetare och fotograf och driver bloggen Genusfotografen, där hen granskar bilder i media och reklam ur ett normkritiskt genusperspektiv.

Är du den vi söker?

  •    Du som kan tänka dig att bli fotograferad naken och få olika kroppsdelar dokumenterade till anatomiska bilder, samt porträtteras i olika typer av underkläder. (Du kommer att fotograferas både i medtagna egna underkläder och i mer ”exklusiva” underkläder som vi lånar från butiken Gustaf Mellbin.)
  •    Du som är mellan 18 år och 110 år och saknar synliga tatueringar.
  •    Du som stämmer in på något av följande: du har en annan kroppstyp än smal, en annan hudton än vit, en synlig funktionsnedsättning eller är en transperson*.
  •    Du som är okej med att bilderna kan komma att ses av många. (Wikipedias sidor om underkläder har t.ex. en halv miljon visningar per år.)
  •    Du som är okej med att bilderna kan spridas fritt. (Förutom att ingå i Wikipedias fria bildarkiv och kan komma att illustrera Wikipedias artiklar, kommer bilderna att släppas under en fri licens och kunna användas av vem som helst som önskar använda mer genusmedvetna och normkritiska anatomi- och underklädesbilder.)

Bilderna kommer att tas under perioden 21 mars – 10 april i Genusfotografens fotostudio/vardagsrum nära Mariatorget i Stockholm. Vi på Wikimedia Sverige och Genusfotografen kommer att göra vårt bästa för att skapa en trygg miljö vid och kring plåtningarna.

Om du är intresserad av att modella för oss, så kan du anmäla intresse genom att mejla foto@wikimedia.se. Bifoga gärna en bild av dig själv och berätta varför du känner att du passar in på vår beskrivning.

Om du har några frågor, så kan du kontakta:

Sara Mörtsell
sara.mortsell@wikimedia.se
073-383 26 70

Tomas Gunnarsson, Genusfotografen
tomas.gunnarsson@genusfotografen.se
070-24 82 366

*cisperson är någon vars könsidentitet och könsuttryck stämmer med det juridiska kön som registrerades vid födseln. Det vill säga, någon som inte är en transperson.

*transperson är ett paraplybegrepp för personer vars könsidentitet eller könsuttryck inte stämmer överens med det juridiska kön som tilldelades en vid födseln och som bestämdes av hur ens kropp såg ut och tolkades då.

Vem ska stå på dina axlar?

Detta är ett gästinlägg av Pernilla Alexandersson från Add Gender. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Wikimedia_Sverige_Workshop_with_Add_Gender_01
Foto: Jonatan Glad. CC0.

När jag var liten flicka så fick min mamma ofta samtal hem från läraren i min klass. Nu har Pernilla ännu en gång skrämt livet ur de andra barnen med högläsning ur sina faktaböcker. Måste hon ta med sig dem till skolan?

Det stora barriärrevet, Förhistoriska djur, Ett sånt djurliv på Kolmården, böcker om pyramidernas storhetstid i Egypten och diverse specialiserade uppslagsverk. Jag lärde mig hieroglyfer istället för att göra läxorna och Çatal Hüyük måste ju ha varit världens coolaste stad?!

Några år senare fick jag veta så mycket mer om världen. Jag upptäckte en hylla på biblioteket där jag växte upp som bara handlade om kvinnohistoria. Det fanns en bok om suffragetter, en bok om Japans bortglömda solgudinna och en del böcker om Sveriges kvinnorättsrörelse. Det var som att addera ett nytt flöde till en flod som tills dess flutit kontrollerat och stilla. Plötsligt forsade det.

Pia i Alaska läste jag också, för slumpen föll sig så att min granne var äventyraren Sven Gillsäters dotter, Pia. Jag vet inte exakt hur det kom sig att jag hamnade här, som yrke jämställdhetsexpert. Om det var Pia som inspirerade till att se världen med flera perspektiv än en vit medelålders man? Eller om det bara var så att jag inte tyckte att alla pusselbitarna i böckerna jag sträckläste föll på plats? Något var hursomhelst tveklöst fel med verklighetsbeskrivningen!

Wikimedia_Sverige_Workshop_with_Add_Gender_09
Foto: Jonatan Glad. CC0.

Som jämställdhetsexpert har jag i många år specialiserat mig på att inifrån och ut finna svar på hur organisationer arbetar framgångsrikt med inkludering. Min drivkraft i detta är ett engagemang för alla människors möjlighet att göra det bästa av sin tid på jorden. Denna drivkraft och hårt arbete som grundare och vd på Add Gender, har lett mig fram hit. Till det spännande uppdraget att få arbeta med att mejsla fram ett styrdokument som gäller inkluderingsarbetet för Wikimedia Sverige.

Wikimedia Sverige är en ideell förening vars arbete grundas på övertygelsen om att fri kunskap gör världen bättre. Alla ska därför få hjälp att skapa och bevara fri kunskap, enkelt och tillgänglig för alla [1]. Det är avgörande att det nu tas fram ett tydligt och verksamhetsnära styrdokument som svarar på dessa frågor. Det görs genom en demokratisk process som innefattar intervjuer med flera representanter för föreningen, inläsning på diskussioner, dokument och stadgar kring just dessa frågor. Det har också genomförts en workshop för föreningens medlemmar där fyra fokusområden har adresserats. Dessa fokusområden finns nu också upplagda för diskussion fram till sista september 2015.

Du som är engagerad och intresserad av föreningen, dina erfarenheter och idéer spelar roll. Så känn dig fri att bidra med ditt perspektiv. Allt sammanfattas i ett förslag på styrdokument som kommer att tas upp för diskussion och beslut i styrelsen. Efter detta kommer dokumentet att ligga till grund för det fortsatta arbetet. På så sätt förhindras spretighet i arbetet och begrepp förtydligas. Begrepp som annars förblir otydliga och försvårar målsättning och framgång för arbetet.

Wikimedia_Sverige_Workshop_with_Add_Gender_05
Foto: Jonatan Glad. CC0.

Det här är oerhört viktigt, kanske mitt viktigaste uppdrag någonsin? För någonstans letar ett barn efter sätt att sortera och förstå världen vi ärvde. Den krabaten kommer att ställa sig på tidigare kunskapshungrigas axlar och bygga vidare på vår gemensamma kunskapsbas. Lever ens du som läser detta när den personen redigerar sin första artikel på Wikipedia? Vem tar vid där du slutar? Slumpen? Grannen? Bibliotekspersonalen? Wikimedia Sverige?

Hur gick det för den lilla kunskapstörstande flickan i mig? Då och då stöter jag på en artikel eller forskningsrapport om något som engagerade mig hejdlöst som liten. Var det så att i Çatal Hüyüks genussystem byggde på att kvinnor byggde städerna och männen tog hand om boskap? Jag läste teorin som hastigast i en artikel om nya utgrävningar. Jag vet inte? Det var hursomhelst inget som berördes i boken jag läste som barn.

___

Pernilla Alexandersson är vd och grundare för konsultbyrån Add Gender AB. Hon och hennes kollegor har specialiserat sig på jämställdhetsplaner och mångfaldsrådgivning. Pernilla har en fil kand i genusvetenskap, är affärsinriktad projektledare och har lång erfarenhet av att skapa struktur, styrkraft och verkstad av ambitioner för lika möjligheter.

Hennes engagemang i Wikimedia Sverige började med en skrivstuga 2012 på Ada Lovelace Day. Då redigerade hon sin första artikel, bloggade om det, och sedan dess har hon både diskuterat och lyssnat på diskurserna kring Wikipedia, Wikimedia och ökad delaktighet. Bland annat har hon ordnat en redigerarworkshop för genusforskare, hållit kurser i inkluderingsarbete för Wikimedia Sveriges kansli, och arbetar nu aktivt med projektet.