Wikidata – Snart på en meny nära dig

Logotypen för Wikidata Menu Challenge.

Ordspråket ”Äta bör man, annars dör man” har ni säkert hört. Att veta vad man äter är dock inte heller helt ointressant. Inte minst om du är vegan, har någon matallergi, av religiösa skäl inte vill äta vissa ingredienser eller bara är lite kräsmagad. När man är på resande fot kan det ofta vara lite krångligt att veta vad man beställer. Vi på Wikimedia Sverige gillar mat och resande och vi gillar öppna data och vi började spåna runt hur detta skulle kunna lösas. Det mynnade ut i projektet ”Restauranger och Wikidata 2015” där vi hoppades kunna visa på vad öppna data möjliggör i alla tänkbara branscher. Vi kunde förverkliga det hela tack vare stöd genom Vinnovas satsning på Nordic Open Data Week.

För ett par månader sedan initierat vi ett samarbete med matfestivalen Smaka på Stockholm och från dem fick vi 30 av restaurangmenyer i förväg. Ur menyerna plockade vi ut 300 olika ord och under tre veckor i maj genomförde vi tävlingen Wikidata Menu Challenge där volontärer från hela världen bjöds in till att översätta ingredienser, tillagningssätt och maträtter samt koppla ihop dem med lämpliga bilder respektive ljudinspelningar där modersmålstalare uttalar orden.

Statistiken före, under och efter Menu Challenge.

Allt detta arbete gjorde vi öppet och tillgängligt på webbplatsen Wikidata.org. Wikidata är en samling av strukturerad data som kan redigeras av både människor och datorer och som är lätt för datorer att förstå. Därmed kan den lätt inkluderas i olika produkter. Ett huvudfokus är så klart Wikipedia, men möjligheterna är enorma vilket var vad vi ville visa med det här projektet. Alla de här översättningarna och all media plockas nämligen automatiskt ut från Wikidata och paketerades om till trevliga flerspråkiga menyer.

Totalt redigerades de 300 objekten av 183 personer under tävlingen. De bidrog med ytterligare 4 700 översättningar tillagda på Wikidata, samt 102 bilder och 1 140 inspelningar av uttal. Totalt redigerades det 9 057 gånger, vilket kan jämföras med 493 gånger månaden innan. Hela 1 832 120 byte lades till under tävlingen. Eftersom arbete redan skett tidigare fanns totalt 19 274 översättningar på 349 olika språk och 284 av de 300 orden hade bilder kopplade till sig och nästan alla hade ljudinspelningar på åtminstone ett språk när vi började förevisa menyerna.

Vårt fina tält på Smaka på Stockholm.
Vårt fina tält på Smaka på Stockholm.

Parallellt med detta arbetade vi med att utveckla menyernas design, baserat på User:Denny ursprungliga design, samt göra det möjligt att visa både bilder och ljud. Vi hade god hjälp av Midas Nouwens som satte upp en design som både var tilltalande och enkel att använda samt Stefan Elfving och Arild Vågen som identifierade bakgrundsbilder att använda i menyerna. Torsdagen den 4 juni slog vi upp vårt tält på Smaka på Stockholm. Vi skulle komma att stå där i fyra dagar och hade laddat upp med mängder av broschyrer, planscher, pennor, klistermärken och mycket annat. På de deltagande restaurangernas tält hade vi satt upp QR-koder som länkade till deras översatta menyer. Utöver oss i personalen så deltog Jonatan Glad som volontär och vår praktikant Lydia Lindeberg-Lindvet med att ställa i ordning allt, ta bilder och fixa i ordning QR-koder m.m.

QR-koderna på restaurangerna sätts upp.

Samsung hade varit snälla nog att låna ut en hel hög med surfplattan Tab 4 åt oss på vilka vi kunde förevisa menyerna för besökarna och låta dem själva testa möjligheterna. Under de fyra dagarna passerade tusentals personer vårt tält. Att någon skulle stå där och prat om Wikipedia och Wikidata var inte vad folk förväntade sig och det fick folk att stanna till och höra sig för. Det faktum att vi inte var väntade blev i sig en dörröppnare. Det ledde även till att vi nådde grupper som vi vanligtvis missar. Vi förde mer än 220 samtal om öppna data och Wikimedias projekt och hur man kan bidra. Ett resultat vi är mycket nöjda med! Mottagandet var mycket gott och det ställdes mängder av frågor. Folk var imponerande och flera undrade om hur restaurangägare de kände kunde införa detta och hur de kunde översätta de ord som saknades på sina språk. En del personer stannade och pratade i en närmare en halvtimme. Vi fick en handfull nya medlemmar och även ett par utvecklare som kom förbi och som vill börja volontärarbeta med liknande projekt. Då allt material är öppna data, fritt innehåll eller fri programvara kan menyerna nu användas av andra restaurangägare som vill göra sina menyer mer lättförståeliga för turister med flera. Ta en titt du också och se om det passar för din verksamhet! Tillsammans kan vi med hjälp av öppna data göra resande ännu lite enklare och trevligare.

John Andersson, projektledare Wikimedia Sverige


English

Knowing what you stuff your face with is something a lot of people are interested in, especially if you are a vegan, have a food allergy, avoid some ingredients for religious reasons or if you are just a bit picky. However, when traveling it is often tricky to know what you are ordering. At Wikimedia Sverige we like food and traveling and we most certainly like open data. We started contemplating what we could do to make life a bit easier for the frequent flyer. What we ended up with was the project ”Restaurants and Wikidata 2015” where we hoped to show what open data can bring to all kind of different sectors. We were able to make it all happen thanks to Vinnova’s investment in the Nordic Open Data Week.

A couple of months ago we initiated a cooperation with the food fair Smaka på Stockholm (”Taste of Stockholm”) and from them we received 30 menus from participating restaurants in advance. From these menus we identified roughly 300 different food related terms and during three weeks in May we hosted the Wikidata Menu Challenge where volunteers from all over the world were invited to translate ingredients, cooking methods and dishes and pair them with appropriate images and sound recordings of native speakers pronouncing the words.

All this was done in the open and was accessible from the start through Wikidata.org. Wikidata is a collection of structured data that can be edited by computers and people alike. The knowledgebase is easy for computers to understand and therefore the information can easily be included in various products. A main focus is of course Wikipedia, but the possibilities are unlimited, which was what we wanted to show with this project. All these translations and all the media were then automatically pulled from Wikidata and repackaged into nice multilingual menus.

Overall 183 people edited the 300 items on Wikidata and added a whooping 4,700 translations, as well as 102 images and 1,140 recordings of pronunciations. In total there were 9,057 edits, which can be compared with 493 edits the month before. A full 1 832 120 bytes were added during the Challenge. Since the items had also been worked on prior to the Challenge a total of 19,274 translations in 349 languages existed by the time we started showing the menus at the food fair. Additionally 284 of the 300 items had images and almost all had audio recordings in at least one language.

In parallel with the challenge we also worked on developing the design of the menus, based on the initial design by User:Denny, and make it possible to display both images and sound on them. We had good help from Midas Nouwens who created a layout that was both appealing and easy to use as well as from Stefan Elfving and Arild Vågen who both helped with identifying images to use as backgrounds. Thursday, June 4, we opened up our tent at Smaka på Stockholm. We would stand there for four days and had loaded up with lots of brochures, posters, pens, stickers and more. On the tents of participating restaurants we had set up QR codes that linked to their translated menus. In addition to the staff Jonathan Glad participated as a volunteer and our intern Lydia Lindeberg-Lindvet helped to set everything in order, take photos, preparing QR codes, etc.

Samsung had been kind enough to lend us a bunch of Tab 4 tablets on which we could demonstrate the menus to visitors and allow them to try them out for themselves. During the four days, thousands of people passed by our tent. That someone would stand at the food fair and talk about Wikipedia and Wikidata was not what the visitors expected and their surprise made a lot of people stop and ask us what was going on. The fact that we were not expected was in itself an ice breaker. Thanks to this we could also reach groups that we usually don’t reach. Overall we had more than 220 conversations about open data and the Wikimedia projects, and how to contribute to these. A result we are very pleased with! The reception was very good and there were lots of questions. People were impressed with the menus and there were a few that knew restaurant owners that they thought would love to implement this. Others noticed that some words were not translated in thier language and wondered how they could help to complete them. Some people stopped and talked with us for close to half an hour. The chapter got a handful of new members and we even had a couple of developers who came past and wanted to start volunteering on similar projects. As all the material is open data, free-content or free software the menus can now be used by any other restaurant owners who want to make their menus more easily understandable for tourists and others.

Take a look and see if they would be a good addition to your business! With the help of open data we can make traveling even more easy and enjoyable together.

John Andersson, Project Manager Wikimedia Sverige

Det bubblar om Wikidata

Det nyaste projektet i Wikimediafamiljen, Wikidata, är inne på sitt tredje år och just nu i ett skede av kraftiga och spännande förändringar. Exempelvis löstes för två veckor sedan den ursprungliga frågan för Wikidata: en automatiskt skapad lista över kvinnor som borgmästare sorterat efter storleken på staden som de styr i. Visserligen gjordes det med ett externt verktyg, frågefunktionen på själva Wikidata är fortfarande under utveckling, men eftersom all data är fritt åtkomlig är sådan innovation och problemlösning möjlig.

Nya projekt på gång

En stor nyhet är att föreningen i Vinnovas utlysning för Öppna data beviljades två ansökningar som direkt berör Wikidata (plus två som berör öppna data mer generellt och en om Humanitarian OpenStreetMap). Till dessa kommer det att genomföras två olika tävlingar, Wikidata Visualization Challenge och Wikidata Menu Challenge.

Wikidata Visualization Challenge

Av Jan Ainali [CC0], via Wikimedia Commons
Denna tävling går ut på att visualisera Wikidata och tävlingen är väldigt öppen kring hur visualiseringen kan genomföras. Det är möjligt att arbeta med både hur Wikidata skapas eller med det data som finns där. Juryn uppmuntrar att koppla ihop detta med andra öppna dataset, och för vissa av priserna är det ett krav. Tävlingen pågår nu fram till och med den 1 juni. Läs mer på wvc.se.

Wikidata Menu Challenge

Av Offnfopt, modifications by Jan Ainali [CC0], via Wikimedia Commons
Denna tävling handlar att förbättra matrelaterade objekt (maträtter, ingredienser och tillagningsmetoder) på Wikidata med översättningar, bilder och uttal. Det är ett samarbete med matfestivalen Smaka på Stockholm och resultaten kommer att visas upp i interaktiva menyer där man kan se dem på många språk eller få bilder eller höra hur låter på olika språk. Tävlingen börjar vid midnatt, alltså 8 maj klockan 00:01 för att vara exakt, och håller på till 27 maj, läs mer om hur du deltar på tävlingssidan på Wikidata.

Redan pågående arbete i föreningen

Open Data for Academics - presentation
Av André Costa (Eget arbete) [CC BY-SA 4.0 ], via Wikimedia Commons
Utöver detta har föreningen redan ett pågående projekt om kunskapspridning om öppna data och fria licenser, också med stöd från Vinnova, där det börjar finnas en del användbara resultat. Det finns broschyrer (för GLAM och forskare), en del presentationer (Introduktion samt Wikidata och Open Access) och också en video.

Vad mer händer?

Som avslutning kan nämnas att de sista stegen nu tas mot att möjliggöra fullständig datahämtning från Wikidata till Wikipedia. Det innebär att vi inom snar framtid kommer att ha innehållet i infoboxarna populerade med data från Wikidata, vilket gör att de kommer att vara bättre uppdaterade på samtliga språkversioner. När det kommer igång på riktigt kommer troligen ytterligare skribenter att engagera sig i projektet och då blir kvaliteten snabbt bättre också. Det är en spännande tid som kommer och trots att det säkert kommer att finnas en del gupp i vägen så ser den ut att leda mot en ljus framtid.

Allt du ville veta om Cajsa Warg, men inte hade de digitala resurserna att ställa frågor med

Titelsidan från Hjelpredan, femte upplagan
Titelsidan från Hjelpredan, femte upplagan.

Det här är ett gästinlägg av Peter Isotalo, mångårig skribent och Wikimedian som till vardags är arkivarie.

Anna Christina ”Cajsa” Warg (1703-69) är troligen Sveriges mest kända kock och kokboksförfattare. Kanske kan hon brädas av ”Mat-Tina” Nordström, eller möjligtvis Tore Wretman. Men frågar du en slumpvis vald svensk i vuxen ålder så är sannolikheten att reflexsvaret blir ”Cajsa Warg”. Tätt följt av uttrycket ”man tager vad man haver”. Vilket hon aldrig myntade. Faktiskt inte ens i närheten. Läser du vidare så kommer du förstå varför det går att vara tvärsäker på det.

Bild ur första utgåvan, gravyr av Pehr Geringius.
Bild ur första utgåvan, gravyr av Pehr Geringius.

Warg är så intimt förknippad med mat att hon fått en rätt lyxig matbutikskedja uppkallad efter sig, men vad och hur hon skrev är det få som känner till. Hennes enda verk, ”Hjelpreda I Hushållningen För Unga Fruentimber” har aldrig getts ut i kommenterade moderna versioner. Utöver de ursprungliga 14 upplagorna tryckta 1755-1824 så finns bara en påkostad faksimilupplaga som gavs ut 1970. Dess källvärde är tyvärr begränsat eftersom det är en kopia av den första upplagan och saknar de senare tilläggen. Att det dessutom finns en tysk och en finsk upplaga är det troligen få som känner till. Utöver praktboken från 1970 har Wargs recept bara återgivits i urval i olika mathistoriska verk. Enstaka recept går att hitta på nätet, ofta i moderniserad form, men ingen verkar ha tagit sig tid att publicera transkriptioner. Tills nu.

Lunds och Örebros universitetsbibliotek har sedan några år tillbaka lagt upp skannade kokböcker. Det från deras skanningar av den femte upplagan som den första transkriberade digitala versionen har tagits. Hela verket finns nu tillgänglig på svenska Wikisource. Med några enkla fritextsökningar vet jag till exempel att vissa fraser helt enkelt inte förekommer. Som ”man tager hwad man hafwer”, som skulle varit den vanligaste stavningen under sent 1700-tal. Det här kan vem som helst bekräfta genom att själv söka i den digitala texten. Varför inte kolla hur du göra både snömosglass till efterrätt eller ”Soija” till söndagssteken? Kanske vill någon göra en informell undersökning om hur ofta socker eller kanel förekom i recept. Det öppnar helt nya möjligheter för vetenskapliga undersökningar av mat under 1700-talet. Versionen på Wikisouce innehåller även interna länkar för recepthänvisningar och det finns tydliga förklaringar för de ålderdomligaste termerna och samtliga äldre måttenheter.

Arbetet med att göra den här typen av källor tillgängliga som digital text är tyvärr ganska lågteknologiskt. Frakturstil är relativt svårt att teckentolka med de flesta teckentolkningsprogram och även Wikimedias mjukvara leder till rätt många fel. Grundtranskriptionen för Warg är klar, men drygt hälften av sidorna behöver korrekturläsas minst två gånger för att anses ”validerade” enligt Wikisource kvalitetskrav. Korrekturläsningen görs med en skannad boksida parallellt, och ny text eller rättningar förs in genom att klicka på ”redigera” och ändra det som behövs. Ändra sedan status på sidan från ”Ej korrekturläst” till ”Korrekturläst” och spara sidan.

Precis som andra Wikimedia-projekt så kan vem som helst bidra. Klicka bara här och välj en sida som inte är markerad gul eller grön. Om bara tio användare korrekturläser två-tre sidor om dagen så är arbetet klart på en vecka! Det finns gott om arbete kvar att göra. Det svenska litterära kulturarvet behöver din hjälp!