Umeås studenter översätter MediaWiki till svenska

Evenemanget inleddes med en presentation om grunderna för att ge studenterna spetskompetens om plattformen. Foto: Svennman (eget arbete) CC BY-SA-4.0, via Wikimedia Commons

Wikimedia Sverige vill se mer öppen programvara tillgänglig på svenska för att dessa ska bli enklare att använda. För att detta ska ske tar vi hjälp av volontärer för att översätta de meddelanden som visas för användaren. När vi säger meddelanden talar vi om de knappar, hjälptexter, felmeddelanden m.m. som finns på webbplatsen eller programmet. Att se till att gränssnittet finns på svenska är väldigt viktigt för att göra programmen mer lättanvända för så många personer som möjligt. Vi har flera idéer om hur vi kan öka antalet volontärer som bidrar med att översätta programvaran.

Som en del av det arbetet hade vi den 9 september ett första översättningssprint på Umeå universitet. På översättningssprintet deltog en grupp studenter som först fick lära sig om värdet av att göra öppna programvara flerspråkig. Efter presentationen fick de praktiskt arbeta med att översätta meddelanden som används i MediaWiki, programvaran som Wikipedia bygger på. Studenterna var engagerade och översatte mer än hundra meddelanden under dagen. Vilket gäng!

Målet med översättningssprinten är att öka antalet översättare på translatewiki.net, den plattform där MediaWiki och flera andra fria projekt översätts, samt att översätta de återstående meddelandena i några av de projekt som är centrala för Internets infrastruktur – däribland MediaWiki. Under ett översättningssprint är fördelen att man kan hjälpas åt att klura ut de mest lämpliga översättningarna för svårare meddelanden.

En annan positiv effekt av att träffas fysiskt och sitta tillsammans i ett rum och översätta var att vi kunde anteckna alla problem studenterna stötte på. Under dagen kunde vi på så sätt samla in mängder med bra förbättringsförslag från studenterna för hur vi kan göra translatewiki.net enklare att bidra till. Dessa förslag har vi nu fört vidare till utvecklarna och förbättringarna kan långsiktigt hjälpa till att bygga upp translatewiki.nets popularitet.

På ett sprint går det att ställa praktiska frågor och diskutera översättningarna. Foto: Svennman (eget arbete) CC BY-SA-4.0, via Wikimedia Commons

Även med studenternas hjälp med att översätta finns det dock mängder av översättningar kvar att göra. Bara för MediaWiki finns det totalt över 20 000 meddelanden, varav 673 stycken ännu återstår att översätta till svenska. Mängder av nya meddelanden läggs även till av utvecklarna varje månad då MediaWiki fortsätter att utvecklas och förbättras. Faktum är att vi aldrig någonsin har haft alla meddelanden på MediaWiki översatta till svenska! Det finns alltså mycket att göra och din hjälp behövs verkligen – så gå med i translatewiki-gemenskapen idag! Skriv även upp dig på portalen för de som översätter till svenska här, då är det enklare för oss och gemenskapen att hjälpa dig komma igång. Kör du fast kan du även kontakta oss direkt så hjälper vi dig gärna vidare.

Översättningssprintet var det första av totalt fyra som vi planerar att anordna inom ramen för projektet En expandering av translatewiki.net som vi fått stöd av från Internetfonden (.SE). Kanske kan du vara med på något av de framtida översättningssprinten som vi anordnar i Stockholm och Göteborg? Nästa översättningssprint kommer att äga rum under FSCONS-konferensen i Göteborg 31 oktober-2 november. Så om ni deltar på FSCONS – se till att hålla ögonen öppna!

Om vi lyfter blicken lite, är detta lilla evenemang ett första steg i ett utvidgat samarbete med Umeå universitet som vi ser framför oss. Universitetet har flera väldigt intressanta program med IT-inriktning där studenterna har spetskompetens som verkligen behövs inom våra projekt. I utbyte kan föreningen erbjuda föreläsningar och utbildningsmaterial om Wikimedias projekt för att ge studenterna något som får deras CV att sticka ut lite – vilket är viktigt i en bransch med stenhård konkurrens. Föreningen kan även komma att ge studenterna handledning om de skulle vilja göra en vetenskaplig undersökning av Wikimediaprojekten eller någon av Wikimedia Sveriges initiativ. Vi märker ett stort intresse från Umeå universitets personal och ledning och håller som bäst på att prata ihop oss om vad vi bör hitta på tillsammans härnäst.

Allt gott,

John Andersson och André Costa, Wikimedia Sverige

Varför skriver inte kvinnor på Wikipedia?

(Ni vet det där citatet om att ingen vill se hur lagar och korvar kommer till – ja, det gäller uppslagsverk också. Så traditionella uppslagsverk har haft redaktioner som gjort arbetet bakom stängda dörrar och sedan presenterat ett färdigt resultat. Wikipedia vänder på det och gör allting helt öppet. Inklusive att ta emot kritik. Och vad många inte vet är att vi som skriver regelbundet på Wikipedia diskuterar Wikipedias svagheter regelbundet. I denna tradition skrev jag därför igår ett blogginlägg om Wikipedias kvinnounderskott. Nu kommer fortsättningen.)

I förra blogginlägget skrev jag om vilka effekter som kommer av att Wikipedia har fler män som skriver än kvinnor. I det här tänkte jag ta upp varför det är så få kvinnor som skriver på Wikipedia.

Men först…

Vi ville ha Elsa, men fick Viola

När vi presenterar statistik och undersökningar som visar att bara en tiondel av alla som skriver på Wikipedia är kvinnor uppstår lätt ett missförstånd. Missförståndet är det här:

Skillnaden är jättestor.

Faktum är att svenskspråkiga Wikipedia i oktober 2013 hade 115 användare som gjorde mer än 100 redigeringar och 755 som gjorde mer än 5 redigeringar. Med tanke på att det är nästan 10 miljoner människor som pratar svenska är det en försvinnande liten andel som redigerar på Wikipedia. Hittills har det bara varit ungefär 18000 personer som har redigerat på svenskspråkiga Wikipedia. (Motsvarande siffror för engelskspråkiga Wikipedia är: 2990 användare med över 100 redigeringar och 30.917 användare med mer än 5 redigeringar, 860034 som har gjort någon redigering, och omstritt antal talare, men åtminstone 350 miljoner och kanske 1,5 miljard.)

Med andra ord, om 755 svensktalande kvinnor skulle bestämma sig för att göra över 5 redigeringar i månaden, och 115 av dem skulle bestämma sig för att göra mer än 100 redigeringar i månaden, då skulle i stort sett hela den här diskussionen vara passé! Bara 755 kvinnor! Det är lika många flickor som föddes 2012 och som fick namnet Elsa! Nu var Elsa visserligen det näst vanligaste namnet på flickor 2012, men eftersom de föddes 2012 kan de andra sidan inte skriva på Wikipedia än heller. Av någon anledning har Wikipedia alltså inte lyckats locka fler än ungefär 75 kvinnor som gör 5 redigeringar i månaden. Det är färre kvinnor än det var flickebarn som 2012 fick namnet Viola.

Skrivstuga i Göteborg, oktober 2013
Bara 748 kvar. Skrivstuga i Göteborg, oktober 2013

Men skillnaden mellan män och kvinnor är alltså bara i jämförelse mellan just män och kvinnor, och inte med antalet som kan tala svenska. Det är ungefär 0,0076% av alla svensktalande som redigerar Wikipedia (och 0,0021 av alla engelsktalande som redigerar engelskspråkiga Wikipedia). Tre fjärdedelar av en tiondels promille, alltså. Än sen om bara en tiondel av den lilla mängden människor råkar vara kvinnor? Som jag visade igår så påverkar underskottet innehållet i en av världens mest använda referenssajter än vad man tror. Så även om den stora frågan är ”varför skriver inte fler på Wikipedia?”, så är frågan om varför just kvinnor inte bidrar till Wikipedia lite annorlunda. Det hedrar vi med en egen rubrik.

Varför är det inte fler kvinnor som skriver på Wikipedia?

Det finns såklart en hel del orsaker som är gemensamma för kvinnor och män som inte bidrar till Wikipedia. I själva verket kanske de flesta av de här orsakerna är gemensamma, men de verkar med några undantag gälla mer för kvinnor.

I ett blogginlägg 2011 presenterade Wikimedia Foundations VD, Sue Gardner, nio orsaker till att kvinnor, enligt dem själva, inte redigerar Wikipedia. Kommentarerna kom från ett antal olika webbplatser där kvinnor hade kommenterat Wikipedia, och utgör alltså ingen vetenskaplig undersökning. Det här är de nio orsakerna:

  1. Vissa kvinnor redigerar inte för att det är för svårt, rent tekniskt. MediaWiki, Wikipedias programvara, byggdes för relativt lång tid sedan, i internettid mått mätt, och det märks. Jämför exempelvis hur man måste klicka på en knapp som för en till en särskild sida för att man ska kunna redigera texten, med hur enkelt Facebook är att uppdatera. Nu är Facebook och Wikipedia två helt olika saker, med olika mål, men folk utgår ifrån att det ska vara lika lätt. Vi vet naturligtvis om att det är svårt. Jag tycker själv att det är svårt att göra tabeller eller sådana där informationsrutor. Det var därför som Wikimedia Foundation och en massa frivilliga har lagt tusentals timmar på att göra det lättare att redigera Wikipedia.  Än så länge har vi inte löst frågan, men vi arbetar på den.
  2. Vissa kvinnor redigerar inte för att de är upptagna. ”It’s true that study after study after study has found that around the world, women have less free time than men.” skriver Gardner. I Sverige har Statistiska Centralbyrån mätt hur mycket arbetstid (på jobbet och i hushållet) män och kvinnor utför. Det visar sig att det är ungefär lika mycket (pdf). Men eftersom kvinnorna jobbar deltid i högre grad och gör mer hushållsarbete får de mindre betalt, vilket kan göra att de känner sig mindre fria för att hålla på med sina hobbies.
  3. Vissa kvinnor redigerar inte för att de inte har tillräckligt självförtroende, och det krävs självförtroende att redigera Wikipedia. Här är det två saker som gör det svårt: dels krävs det att man känner att man har något att tillföra, d.v.s. att man har ett visst mått av expertis, dels att man ska ersätta det någon annan har skrivit med något man själv skriver. Tänk om man har fel! Det här bygger på att man agerar själv och inte arbetar tillsammans med andra, och det är så de flesta nykomlingar på Wikipedia upplever det: att man är ensam. Jag kommer återkomma till vad vi gör på Wikipedia för att ”bygga bort” den här känslan.
  4. Vissa kvinnor redigerar inte för att de ogillar konflikter och att det ibland uppstår konflikter på Wikipedia. Det finns gott om exempel på konflikter. Här är några av de drygaste på svenskspråkiga Wikipedia. Faktiskt är det så vanligt att det finns många olika metoder för att lösa de här konflikterna, och konflikterna löses nästan alltid med hjälp av källhänvisningar. Men om man inte gillar konflikter alls, då kan det vara jobbigt stundtals. I en av undersökningarna som har gjorts om Wikipedias användare var konflikterna inte en av orsakerna till att folk inte redigerade, och det känns skönt, men det är också en bedräglig känsla, eftersom den bygger på att folk har svarat på frågorna. Alla som gjort marknadsundersökningar vet att en vanlig orsak till att man inte svarar är att man är mycket missnöjd och då ligger det här med konflikter nära till hands att misstänka. Än så länge har vi inte hittat en riktigt bra lösning, och vi välkomnar förslag på hur man ska avgöra sådana saker som vad saker ska heta (det gamla/vanligaste eller det nya/nuvarande namnet?), vilka källor man ska lita mest på (kan officiella källor ha fel?) och vilka saker som ska få en egen artikel, samt naturligtvis hur Wikipedia ska förändras.
  5. Vissa kvinnor redigerar inte för att deras bidrag riskerar att återställas. För några av exemplen, se det förra blogginlägget. Eftersom det är en av Wikipedias hörnstenar att man gemensamt bygger upp artiklarna, och dessutom har möjligheten att ta bort andras bidrag, finns den risken inbyggd i systemet. Och det här riskerar att förvärras, om användarbasen inte utvidgas, eftersom lika många användare förväntas kunna bedöma allt fler artiklar. Återigen behövs mer samarbete. Jag vet att det är på gång tydligare sätt att samarbeta mellan vana wikipedianer och nykomlingar, och det ska jag också skriva mer om.
  6. Vissa kvinnor redigerar inte för att de tycker att Wikipedias atmosfär är misogyn. Gardner rapporterar om flera upplevelser, till exempel: ”One hostile-to-women thing about Wikipedia I have noticed is that if a movie has a rape scene in it, the wiki article will often say it was a sex scene. When people try to change it, editors change it back and note that unlike “sex”, the word “rape” is not neutral, so it should be left out according to NPOV. Example (this one actually ended up changing “sex” to “make love”, which, oh wow.)” Så här ska det inte vara! En av Wikipedias grundprinciper är att wikipedianer ska vara vänliga mot varandra. Sådant beteende är därför något som ska stävjas ordentligt. Det finns sidor för att hantera sånt på alla språkversioner av Wikipedia (inte specifikt för sexism, utan för konflikthantering), men än så länge har de flesta som arbetar med konflikthantering inte fått någon utbildning i hur man hanterar sådana här frågor. Till skillnad från gymnasieskolor (som den här i Kungsbacka) har webbplatser inga skyldigheter att skapa planer för hur man hanterar kränkande behandling. Vi har heller inte än så länge diskuterat det på Wikipedia, bland annat eftersom de som skriver på Wikipedia gör det frivilligt och efter eget huvud. På sikt kommer vi därför behöva göra mer åt det. Kanske kommer det dessutom att förändra kraven på andra webbplatser.
  7. Vissa kvinnor redigerar inte för att de upplever Wikipedia som sexuellt. Även här gav jag exempel i det förra blogginlägget, och Gardner ger ytterligare exempel. Det här kan få kvinnor att känna sig obekväma med att ta den ”pryda” ståndpunkten, och att ens vilja ta tag i så känsliga frågor, framför allt med tanke på rädslan för att utsättas för misogynin som nämns ovan.
  8. Vissa kvinnor redigerar inte för att deras språk har grammatiskt genus, medan Wikipedia benämner alla som män (till exempel användare/användarinna, administratör/administratris). Det gör inte riktigt att man känner sig utvald. För ett tag sedan utvecklades därför en funktion som gjorde det möjligt att bli kallad ”hon”, etc, i programvaran, men helt och hållet har inte den här slagit igenom, och den kräver att man skaffar ett konto och därefter gör en inställning, något som de flesta inte gör.
  9. Vissa kvinnor redigerar inte för att de söker en social gemenskap och Wikipedia erbjuder mindre av det än de flesta andra webbplatser. På Wikipedia skaffar man inte vänner eller kontakter, utan systemet är centrerat kring artiklarna. Det finns ett faddersystem, och man kan få hjälp av andra frivilliga, men det är mycket mer ad hoc än på många andra ställen. Det är också en sak som vi inte har marknadsfört tillräckligt utåt.

Så långt Sue Gardners blogginlägg. Men jag är övertygad om att det finns fler orsaker. Och jag tror också att det finns flera orsaker som inte är viktiga/riktiga, till exempel att kvinnor skulle skriva mindre än män (det gör de inte) eller att de skulle ha mindre att bidra med (det har de inte). Så vilka fler viktiga orsaker finns det?

En av dem har jag skrivit om tidigare, nämligen att Wikipedia inte är ett uppslagsverk, utan flera. Av någon anledning har de uppslagsverk som handlar om ämnen som många kvinnor är intresserade av – böcker, mode, trädgårdsarbete, mat, etc – inte vuxit lika mycket som dem som män är intresserade av. Och när en kvinna som är intresserad av något av de ämnena söker på internet, klickar på länken till Wikipedia och upptäcker att det inte finns så mycket information där, går hon vidare till andra informationskällor, till exempel forum eller bloggar, eller andra wikis till och med. Det här blir något av en ond cirkel. Än så länge har vi inte lyckats bryta den här onda cirkeln riktigt, och det är synd.

En annan orsak är att fler män än kvinnor är ”early adopters” när det gäller teknik och IT. 2001-2005 när Wikipedia var nytt och de flesta early adopters drog sig dit (och till Susning), då skapades grunden för det som fortfarande är Wikipedias gemenskap. Då fanns det massor av röda länkar, d.v.s. oskapade artiklar, och man kunde ganska enkelt bygga ut artiklarna. Att det var så lätt gjorde många nästan beroende av Wikipedia. Jag hör själv till det gänget. Om man kom till Wikipedia senare, är min uppfattning att man har en lite annan bild av hur arbetet på Wikipedia går till. Det lustfyllda har inte försvunnit, och det finns nu ännu fler röda länkar, men det har tillkommit krav från omvärlden på att materialet ska vara korrekt, källbelagt och utförligt. De kraven fanns tidigare mest hos oss som skrev på Wikipedia då. Insteget har blivit lite högre också, i och med att vi har utvecklat krångliga tekniska lösningar eftersom alla som var där ändå kunde HTML och MediaWikis speciella syntax. När kvinnorna alltmer har kommit till Wikipedia, har det varit svårare att bli beroende, eftersom man inte längre bara kan hoppa in och skriva in saker. Det här är svårt att göra något åt, men det finns ett par initiativ för att bjuda in nykomlingar in i gänget.

En tredje orsak som kan verka sexistisk, men som jag har mött flera gånger är att kvinnor i högre grad vill att deras webbplatser ska vara snygga. Wikipedia är inte särskilt snygg, utan stram, gråvit och utan i stort sett allting som man förväntar sig av moderna webbplatser. Det har inte med wikiformatet att göra. Som ett exempel finns Wikifashion, en webbplats där 94% av bidragsgivarna är kvinnor. Samma programvara, men betydligt snyggare. Det finns förslag på att göra Wikipedia snyggare och mer modern också. Här är exempelvis Athena, som jag gillar. Vi vet inte riktigt hur långt man har kommit med Athena, men det är inte det enda förslaget.

Med all den här informationen, vad finns det då vi kan göra för att förmå alla Elsa och Viola (och Yasmine, Sirkka och Deborah, också förresten), att bidra till Wikipedia? Det kommer jag skriva mer om i nästa blogginlägg. Tills vidare får du gärna kommentera det här blogginlägget nedan.

Wikipedias tidigaste historia återfunnen

Good news, everyone!

– Professor Farnsworth, Futurama (upprepad replik)

Tidigare har det hävdats att den tidigaste Wikipedia-artikeln som finns bevarad är artikeln UuU. Jag har själv skrivit det i min bok, Så fungerar Wikipedia. Och fram tills för några dagar sedan stämde det. Det gör det inte längre!

För lite drygt 20 timmar sedan annonserade nämligen Tim Starling, en av Wikimedia Foundations löjligt få utvecklare – och en av de bara tre personer som har en egen Wikipedia-dag – följande:

I was looking through some old files in our SourceForge project. I opened a file called wiki.tar.gz, and inside were three complete backups of the text of Wikipedia, from February, March and August 2001!

This is exciting, because there is lots of article history in here which was assumed to be lost forever.

I’ve long been interested in Wikipedia’s history, and I’ve tried in the past to locate such backups. I asked various people who might have had one. I had given up hope.

The history of particularly old Wikipedia articles, as seen in the present Wikipedia database, is incomplete, due to Usemod’s policy of deleting old revisions of pages after about a month. The script which Brion wrote to import the article histories from UseMod to MediaWiki only fetched those revisions which hadn’t been purged yet.

I didn’t want to believe that those revisions had been lost forever, and I even opened the UseMod source code and stared forlornly at the unlink() call. What I (and Brion before) missed is that UseMod appends a record of every change made to two files, called diff_log and rclog. In these two files is a record of every change made to Wikipedia from
January 15 to August 17, 2001.

I’ve put the two log files up on the web, at:

http://noc.wikimedia.org/~tstarling/wikipedia-logs-2001-08-17.7z

The 7-zip archive is only 8.4MB — much more manageable than today’s backups.

rclog contains IP addresses. The Usemod software made IP addresses of logged-in users public, so the people who made these edits had no expectation that their IP address would be kept private. That, coupled with the passage of time, makes me think that no harm to user privacy can come from releasing these files.

— Tim Starling (källa Foundation-mailinglistan)

Det här kommer riktigt lägligt när det bara är en månad kvar till Wikipedia fyller 10 år! Och nog kommer vissa forskare få mer material.

Hur ser då Wikipedias början ut? Tidigare har man kunnat gå till nostalgiversionen av Wikipedia, men nu finns det ”nytt” gammalt material, som inte hunnit läggas in där. Så här ser istället den första bevarade meningen ut:

”This is the new WikiPedia! The idea here is to write a complete encyclopedia from scratch, without peer review process, etc. Some people think that this may be a hopeless endeavor, that the result will necessarily suck. We aren’t so sure. So, let’s get to work!”

Och debatten om Larry Sangers roll som Wikipedias grundare kommer säkert att aktualiseras med sidor som den här.

Eller hans tilltro till wiki-konceptet:

None of this is to say that the Nupedia wiki will ”replace” the main encyclopedia; of course it won’t. But it will be an interesting ancillary endeavor!

För den som är intresserad av Wikipedias utveckling börjar det bli en ganska stor förteckning här.

Tim Starling har i alla fall gjort sig förtjänt av sin dag den här veckan.