Tio ämnen för kvinnor att skriva om på Wikipedia

Det här är det sjätte avsnittet i min serie blogginlägg om kvinnor på Wikipedia. Läs de fem tidigare och andra inlägg om kvinnor på Wikipedia här. Även det här blogginlägget är skrivet enligt Wikipedias vanliga form: ärligt, transparent och så att vem som helst kan vara med i diskussionen. Alla ”du” riktar sig emellertid till den som vill påverka fler kvinnor att skriva på Wikipedia.

Välkommen ner i vattnet. Det är inte så kallt som det ser ut.
Välkommen ner i vattnet. Det är inte så kallt som det ser ut.

Var är ingången till Wikipedia?

Den som har bestämt sig för att bidra till Wikipedia hamnar ganska snart i en annan fråga: var börjar man? I vilka artiklar ska man ta sina första steg? Det finns både så mycket att göra, och samtidigt inget att göra. Man blir lätt överväldigad över valmöjligheterna. Vilka artiklar behöver mest hjälp? Man har varken tid att kolla alla artiklar eller förmåga att hitta alla tänkbara artiklar. Koppla gärna ihop det här med att kvinnor har en tendens att underskatta sina egna kunskaper och överskatta alla andras. Sökrutan blir då lika svår att hantera som en för stor garderob: man blir mätt bara av de oändliga möjligheterna.

För oss finns det en verklig risk här: att folk slutar redan innan de börjat därför att de inte ens hittar ingången till labyrinten som är Wikipedia. Därför kan det vara bra att kunna rekommendera några ämnen. Nu är det viktigt att förstå att alla ämnen inte passar just dem som du pratar med. Du får vara lite finkänslig eller uppfinningsrik, allt eftersom situationen kräver, men de här sakerna kan vara bra utgångspunkter för vidare tankar.

1. Hemorten

De flesta har några kunskaper om sin hemort som inte finns på Wikipedia, vare sig det gäller historia eller geografi, företag som funnits där, eller kommunstyre, eller händelser som kan vara relevanta. Pröva gärna att söka på orten, socknen som orten ligger i, kommunen som orten ligger i, eller till och med landskapet.

2. Hobbies

Oavsett om det är stickning, rallycross eller papegojuppfödning finns det saker att fylla på med i Wikipedia. Det kan vara svårare att få reda på en persons hobby än vad man tror, även om man frågar. De betraktar det nämligen inte som en hobby, utan som ”något man gör”. Här kan det vara bra att kika på ämnets kategorier också, för även om det finns en del skrivet i huvudartikeln, så kan det saknas mycket i omkringliggande artiklar. Ganska ofta saknar artiklar om hobby-relaterade ämnen instruktioner (det ska inte vara långa instruktioner, men litegrand så att man förstår hur det går till), jämförelser med andra liknande aktiviteter, källhänvisningar och historikdel.

3. Gammalt intresse

Hobbyn måste såklart inte vara aktuell. Det kan vara något från ens barndom också. Sök till exempel på en sport som personen ägnade sig åt i barndomen, något gammalt TV-program, eller popmusikern från 1970-talet. Eftersom folk i allmänhet har en tendens att skriva om sådant de är med om/har i färskt minne eller sånt som ligger långt tillbaka i tiden finns det en stor lucka i vad som finns på internet. De som skriver om ”pojkintressen” har varit aktiva på Wikipedia redan, men det finns många gamla grejer där flickor varit den stora målgruppen, som saknar bra beskrivningar.

4. Senaste boken eller filmen

Kvinnor läser mer än män, och tittar i regel på andra sorters filmer än män. Det är en bra ingång för den som vill skriva om Wikipedia: böckerna och författarna är i regel relevanta, liksom filmerna. En hel del av artiklarna ser dock sämre ut än våra bästa artiklar. Visa därför gärna upp en annan artikel om ett näraliggande ämne, för att visa hur den dåliga artikeln skulle kunna utvecklas. Handlingsdelen kanske behöver utökas, men framför allt behövs det mer information om hur boken eller filmen mottogs av kritiker, vad den är känd för, om boken finns inläst som ljudbok, om filmen har fått priser, etc.

5. En kändis

Beda Hallberg
Beda Hallberg saknar just nu en kontext, exempelvis.

Alla känner inte till samma personer. Kvinnor tenderar att vara intresserade av andra personer än män. Alla vet dessutom inte samma saker om personen. Sök efter personen på Wikipedia. Om personen inte har en artikel än, kan det vara bra att titta på Wikipedias lägsta krav för artiklar om personer. Ofta finns det grundinformation om personen, inklusive listor över verk eller aktiviteter, men det saknas i många fall mer analyserande text: i vilken stil skriver författaren, vad har politikern för åsikter, vilken sorts filmer har skådespelerskan medverkat i, vilken tidsanda levde forskaren i, hur har skidåkerskans karriär utvecklats, och vilken bakgrund har journalisten? Det är sånt som ger artiklarna liv och förvandlar Wikipedia från Vem är det till ett modernt uppslagsverk.

6. Mode

Såväl dagens mode och dåtidens mode är sorgligt eftersatta på Wikipedia. Det saknas väldigt mycket, och det saknas till och med bra guider för hur man skriver om mode. Man kan ganska enkelt göra en stor insats här.

(Vi har haft skrivstugor om mode, och om man är intresserad, så hjälper vi gärna till med och stöttar det med lokaler, pengar till fika, eller liknande.)

7. Språkfel

Många kvinnor är intresserade av språk och kommunikation. Wikipedia samlar på artiklar som har språkfel, så att det ska bli enklare för dem som gillar att pyssla med sånt. Här! Man måste inte vara någon expert, utan det räcker ofta med ett normalt mått av språköra för att kunna göra världen en tjänst.

8. Något oväntat

För kvinnor som inte känner att de har något specialämne där de kan bidra mycket, kan det vara en idé att börja med artiklar som någon annan föreslår. Här finns tre bra vägar att ta:

  • Många som skriver använder Wikipedias slumpfunktion för att hitta oväntade saker att skriva om. Klicka på länken för att hitta ett ämne som du kanske vet mer om än det som står där just nu. Av detta skäl finns det många artiklar om djur på svenskspråkiga Wikipedia, så det kan hända att man måste klicka slumpartikel flera gånger innan man kommer till en artikel om något annat.
  • För den som vill känna sig mer aktuell, men ändå stöta på oväntade artiklar finns den här bekväma sidan, där allt som händer på Wikipedia listas. Där kan man lätt se vilka artiklar som andra arbetar på, och inspireras.
  • Om man skaffar ett användarkonto, kan man få förslag från den vänliga Förslagsboten. Så här gör man. Eftersom den bygger sina förslag på de bidrag man redan har gjort, behöver man göra någon redigering i ett ämne man tycker om. Då kan man antingen använda någon av metoderna ovan, eller välja ett ämne här, klicka sig vidare, göra en redigering, och sedan fråga Förslagsboten om fler förslag.

9. Uppfylla önskningar

Det är roligt att kunna uppfylla andras önskningar. Här finns många sådana önskade artiklar på Wikipedia. Välj ett ämne som verkar intressant, klicka på den röda länken och börja skriva. Glöm inte att inkludera åtminstone de tre nödvändiga sakerna för alla artiklar: en beskrivning av vad det är, en förklaring till varför den bör vara med i Wikipedia, och en källhänvisning.

Många av Wikipedias kortaste artiklar saknar de tre nödvändiga sakerna för alla artiklar. Titta bara hur korta de är.

10. Granska andras texter

Några av Wikipedias artiklar är särskilt bra. De kan få en gyllene eller silverne stjärna om de har klarat sig genom en granskningsprocess. Även nybörjare får gärna nominera artiklar, eller ännu hellre hjälpa till att granska de artiklar som har blivit nominerade. Man måste inte vara ämnesexpert, utan kan kika på sådana saker som språk, struktur, eller till och med bilder. Därefter skriver man vad man tycker och varför, helst med förslag på hur artikeln kunde bli bättre. Saknas något? Är något otydligt?

Vart leder vägen in till Wikipedia?

Det finns naturligtvis många fler vägar in i Wikipedia, och till dig som hjälper andra in i Wikipedia vill jag rekommendera att påminna dig om hur du hittade dit.

Men det finns en annan sak som är ännu viktigare, nämligen att betona målet. Vad är målet? Jo, att bli en del av Wikipedia-gemenskapen. Det är gemenskapen som håller folk kvar och som inspirerar en att göra fler grejer. Men det är också gemenskapen som tolkar och omtolkar Wikipedias regler. Det är den som hjälper till när man funderar på något. Det är där man får svar på sina frågor. Det är också med den man måste samarbeta om man vill att ens redigeringar ska bli kvar på Wikipedia.

Avslutning

Jag brukar avsluta med följande uppmaning:

Du måste inte börja redigera idag (även om det naturligtvis är roligt). Bara det att du vet att du kan skriva på Wikipedia särskiljer dig från stora delar av mänskligheten. Och när du stöter på ett problem i en artikel hoppas jag att klickar på ”redigera”-knappen, ändrar och klickar ”spara”.

Och sedan kan du krydda med någon av de tio orsakerna till att de ska redigera.

Spelar Wikipedias kvinnounderskott någon roll?

(Det här blogginlägget är en del i Wikimedia-rörelsens transparensarbete. Nästan allting som görs på Wikipedia är transparent, inklusive alla diskussioner. Den där transparensen sträcker sig till och med till allt budgetarbete (här är Wikimedia Foundations budget och här är Wikimedia Sveriges budget). All den här transparensen kan verka stökig och en del avskräcks av den eftersom de är vana vid att bara se vad ett företag vill visa upp utåt, men dels ägs Wikipedia inte av ett företag med vinstintresse, dels tror vi att ärlighet varar längst och att folk gör en bättre insats när de har hela bilden. )

De senaste åren har Wikimedia Sverige och Wikipedia arbetat allt tätare med kulturarvssektorn (till exempel Riksantikvarieämbetet, Livrustkammaren, Nordiska museet, via samarbeten och skriften Kulturskatter på nätet, mm) och skolvärlden (från Skolverket till vårt utbildningsprogram, med massor av gemensamma projekt). I de yrkesgrupper som finns inom de världarna är en majoritet kvinnor. Men på Wikipedia är det tvärtom, Det är en överväldigande andel som är män som har bidragit till Wikipedia än så länge.

Innan jag går vidare, bara ett par ord om hur vi vet det här. Wikimedia Foundation har gjort ett par enkätundersökningar bland dem som bidrar till Wikipedia. De här undersökningarna har inte varit perfekta. Bland annat kan kvinnor tänkas ha underrapporterat sig. Men skillnaderna är tillräckligt stora för att vi ska veta att det är mycket färre kvinnor än män bland de tusentals skribenterna, korrekturläsarna, konfliktlösarna, etc på Wikipedia.

Spelar kvinnounderskottet någon roll?

Ensamt skepp
Ensamt skepp

När jag själv får frågan om det stora kvinnounderskottet har jag tidigare svarat att vi inte kan vara helt säkra på vad följderna blir, men att det troligen finns några följder. Det är lätt att ta upp skillnader mellan artiklar som man kan tänka sig att framför allt män är intresserade av kontra artiklar som man kan tänka sig att framför allt kvinnor är intresserade av. Man kan mäta hur lång artikeln om Barbie är och jämföra den med hur lång artikeln om Lego är. (Skillnaden jämförs ibland med skillnaden mellan hur damfotboll respektive herrfotboll rapporteras i TV.) Men det finns andra följder som inte är så lätta att mäta:

Hur jämlikt ska det vara?

Wikipedias biografier har en övervikt av artiklar om män. (För varje artikel om en kvinna i svenskspråkiga Wikipedia, går det fyra artiklar om män.) Vi vet alla att antalet män som är berömda i historien är större än antalet kvinnor – men hur många fler är de? D.v.s. det bör vara fler artiklar om män än om kvinnor, eftersom det är så världen ser och har sett ut, men är det fyra gånger fler män än kvinnor? Mer eller mindre? Tyskspråkiga Wikipedia har sex mansbiografier för varje kvinnobiografi, vilket kan vara ett tecken på att problemet är större där. (Anledningen till att jag inte tar upp engelskspråkiga Wikipedia, är att det kategorisystem som vi använder för att räkna ut det här, inte används på engelskspråkiga Wikipedia.) De flesta andra uppslagsverk anger inte respektive andel, men vi vet att fler män än kvinnor förekommer i media. Många förslag har kommit på hur Wikipedia ska hantera det här, men inget har vunnit konsensus.

Hur mäter man relevansen i något man inte känner till?

Artiklar om traditionellt kvinnliga ämnen (och här råkar man in i diskussioner om vad som är traditionellt kvinnliga ämnen, men för att ta ett ganska tydligt exempel: klädmärken/märkeskläder och sminkprodukter) blir oftare än artiklar om traditionellt manliga ämnen föremål för diskussioner om radering – eller till och med raderade utan diskussion. Ett exempel är modebloggaren Isabella Löwengrip, vars artikel raderades ett par gånger innan hon blev tillräckligt relevant för Wikipedia, trots att hon redan innan dess varit en av Sveriges mest lästa bloggare – fast inom ett ämne som de flesta män inte läser eller kanske ens är intresserade av. (Se diskussionen från 2008 här.) Det gäller inte bara modebloggare, utan även prominenta forskare som råkar vara kvinnliga. Ett ytterligare exempel är från 2012, när den brittiske prinsen Wilhelm gifte sig med Kate Middleton. Eftersom Middletons klänning blev berömd och inflytelserik på andra kvinnors bröllopsklänningar p.g.a. den stora uppmärksamheten bröllopet fick, skapades snart en artikel om klänningen. Den raderades, återställdes, diskuterades länge, och klagades på. När Jimmy Wales, Wikipedias grundare, fick höra om att folk klagade på att klänningen var irrelevant för de stora massorna, jämförde han det med att det fanns över 100 artiklar om olika Linux-distributioner, trots att de inte heller är relevanta för de stora massorna. Det är svårt att bedöma relevansen inom ett ämne man inte känner så väl, eller kanske är helt ointresserad av – och vi har inte lyckats skapa ett perfekt system för att skydda minoriteternas intresseområden. Än.

Behöver vi fler sexbilder?

Det har uppstått flera diskussioner om bilder med sexuellt innehåll, som har fått några kvinnliga wikipedianer att känna sig mycket oönskade på Wikipedia. Det rör sig inte om prydhet inför bilder i artiklar om sex, utan om att vissa (troligen manliga) wikipedianer vill lägga in onödigt sexualiserande bilder där de inte hör hemma. Till exempel i en lista över vegetarianer fanns det bilder på manliga forskare, läkare, politiker, pjäsförfattare, arkitekter, poeter, konstnärer, mm, medan de kvinnor som har bilder bland annat var tidigare porrskådespelare (i bikini), Playboy-brud (3 stycken), tennisspelare, modell, och nuvarande porrskådespelare. (Nu är listan bättre illustrerad.) Det laddas upp mycket sexuella bilder på Wikipedias mediedatabas, Wikimedia Commons. Så mycket att vi nu skulle kunna säga att vi inte behöver fler bilder på olika sexaktiviteter. De här bilderna anges ibland som en av orsakerna till att kvinnor inte redigerar Wikipedia. Frågan diskuteras ständigt, och vad som krävs är inte bara fler kvinnor, utan fler män som tycker till om det stundtals råa klimatet.

Hur mycket ska man tåla?

Kvinnliga wikipedianer utsätts för kränkande språk. Inte alltid, kanske inte ens ofta, men tillräckligt för att det ska kunna räknas som ett mönster. Flera har skrivit om det här. Wikimedia Foundations VD, Sue Gardner, har exempelvis skrivit om några sådana tillfällen. Jag, som är med på en mailinglista om kvinnounderskottet (gendergap-l) har läst om många hemska saker som skrivs. Jag har själv aldrig sett något på Wikipedia, kanske för att jag skriver på svenskspråkiga Wikipedia, kanske för att jag är på fel ställen, kanske för att jag har varit känslig för andra saker och missat det, men jag tvivlar inte på att det finns personer som uttrycker sig nedsättande mot kvinnor, eller använder olika makttekniker för att tysta kvinnorna. Det här beteendet brukar minska när det blir mer jämt fördelat mellan könen. Men tills dess är frågan hur mycket man ska behöva tåla. Det finns ingen klar och tydlig gräns för vad som är oacceptabelt beteende (även om det såklart finns riktlinjer – det finns massor av riktlinjer!) och vissa kommentarer slinker igenom filtret. ”Wikipedia är inte Facebook” är ett argument som brukar användas för att argumentera emot att införa sociala media-delar, till exempel delningsknappar, gillaknappar, etc. Och tack och lov är Wikipedia bättre än både YouTube och en del tidningars kommentarsfält. Men Wikipedia skulle kunna bli bättre på att visa upp de möjligheter som finns för att ta bort taskiga kommentarer och uppmuntra till positiva kommentarer.

Vad är den värsta följden?

Värst av effekterna kanske är det följande: man brukar ibland säga att information vill vara fri, d.v.s. flöda fritt. Om stora grupper av befolkningen aldrig möts, aldrig läser varandras texter och delar erfarenheter, så blir det svårare att umgås. Vi får skilda referenser, olika sätt att diskutera och kanske blir det därmed svårare att existera tillsammans. Det finns en orsak att vi inte har olika skolor för pojkar och flickor längre.

Finns det en fortsättning?

I nästa blogginlägg kommer jag att skriva mer om orsakerna till att färre kvinnor än män skriver på Wikipedia. Tills vidare får du gärna kommentera det här blogginlägget nedan.

Det finns inte bara en Wikipedia

Jag har föreläst och skrivit och svarat på frågor om Wikipedia sedan 2007 ungefär. Under den tiden har såklart vissa frågor återkommit. De flesta av dem har med kvalitet att göra. I min bok försökte jag besvara några av de vanligaste. Men den boken börjar få några år på nacken, och det finns många frågor som jag inte hade fått då.

Istället för att besvara dem tänkte jag ge dig som läsare verktyg så att du själv kan besvara den. Verktyget är enkelt: se inte Wikipedia som ett uppslagsverk, utan som hundratals specialistuppslagsverk som är ihopslagna under samma namn.

Det är nämligen så här: kvaliteten på Wikipedia varierar väldigt. Det är inte underligt. Kvaliteten på dagstidningsartiklar varierar, liksom TV-serier är olika bra och en del böcker är hjälplöst dåliga när andra är så bra att man inte kan beskriva det. Alla typer av texter har det här problemet. På samma sätt som vi snabbt lär oss (några av oss, i alla fall) att bedöma om något enskilt verk är bra eller inte, så är det dags att vi börjar prata om Wikipedia på samma sätt. Några av Wikipedias artiklar är fantastiska, medan andra är problematiska. Så är det. Kan vi gå vidare nu?

Vi ska faktiskt gå vidare rätt rejält. För inte nog med det finns enstaka artiklar som är fantastiska. Vissa ämnesområden är bra täckta, har många utmärkta artiklar och växer kontinuerligt. Här kan vi ta några exempel:

* artiklarna om svenska socknar vi redan beskrivit här på bloggen

* artiklarna om Stockholmiana är ett föredöme med massor av idoga skribenter

* fåglar är en av svenskspråkiga Wikipedias största styrkor. Det verkar som att det är stor överlappning mellan ornitologer och svenskspråkiga wikipedianer. (Svara gärna i kommentarerna nedan om du vet varför.)

Andra områden är mindre väl täckta, och artiklarna är korta och tråkiga, och ibland blir det inte så mycket bättre när tiden går. Av egen erfarenhet vet jag att området litteratur är ett sådant ämnesområde. Jag har försökt att ragga bibliotekarier som kan skriva artiklar om böcker, författare, litterära termer, -ismer och så vidare, men det har inte fått några större framgångar. Kanske gillar bibliotekarier att svara på frågor istället för att skriva uppslagsverksartiklar. Eller så gillar bokläsare att skriva recensioner istället för neutrala artiklar. Journalister skriver artiklar i sina tidningar, och inte på Wikipedia. Det kräver onekligen ett särskilt sorts sinne för att skriva en artikel om deckare i allmänhet snarare än att skriva om en enskild deckarförfattare. Men inte ens enskilda författare får bra artiklar, utan det stannar ofta vid listor av verk tillsammans med en mycket kort biografi. Måste det vara så? Går det att göra något åt det här? Än så länge har Wikimedia Sverige inga projekt för att rätta till det här (kanske kan Wikipedia i utbildning bli ett sätt, men då måste litteraturhistoria få mer utrymme i läroplanen igen). Vad borde vi göra mer? Kommentera nedan!

Ett annat område som vi har haft problem med är mode. I kontrast till både Stockholm och litteratur finns det inte ens ett levande projekt om mode. Det kan ha att göra med (och här kommer en av mina fördomar fram) att det bara är en av tio wikipedianer som är kvinnor. Kvinnorelaterade ämnen har en tendens att ha dåliga artiklar på Wikipedia. Det här försöker Wikimedia Sverige att göra något åt, i ett större samarbete med Nordiska museet och Europeana, med skrivstugor och andra aktiviteter. Men vad kan vi mer göra? Vad borde vi göra?

Ett tredje område som jag arbetar med just nu är företag. Det är ett av de svåraste ämnena att behandla på Wikipedia, vilket jag har skrivit om tidigare. Just nu har vi därför ett samarbete med Centrum för Näringslivshistoria, Sveriges kommunikatörer och Svenska Publishingpriset, så att vi kan ha en egen kategori på Svenska Publishingpriset: Kategori Wikipedia. Fram tills den 20 maj kan man bidra med en artikel och faktiskt vinna den tjusiga prisstatyetten. Skriv om ett företag eller en entreprenör med anknytning till Sverige och anmäl din artikel. Men det är inte helt okontroversiellt. Trots att vi bjuder in till arkivet på Centrum för Näringslivshistoria för att göra research tror några att vi tänker göra reklam. Vad kan vi göra mer för att förbättra artiklarna om företag? Lägg till exempel märke till att bara 3 av de snart 400 utmärkta artiklarna handlar om företag. Finns det inget behov av att artiklarna om de stora företagen har bra artiklar?

Och det är bara tre av de bra områdena, och tre av de dåliga. Men hela Wikipedia går att dela in på det sättet. Artiklar om Harry Potter redigeras exempelvis i hög grad av samma personer, medan de som skriver artiklar om kyrkobyggnader mest håller sig till det ämnet. Sällan mötas de olika grupperna, förutom när de diskuterar på Bybrunnen eller i diskussioner om administrativa frågor. Där kan man tydligt se att de olika grupperna har olika bilder av Wikipedia. En del tycker att tonen på Wikipedia är vänlig, för det är den tonen som de möter. Andra tycker att Wikipedia riskerar att dränkas av alla puckon som skriver konstiga saker. Några tycker att Wikipedia inte har problem med klotter. Andra försöker dagligen bekämpa anstormningen av klotter. Några upprörs av att artiklarna är vinklade åt ena hållet. Andra möter välskrivna artiklar av genomtänkta skribenter.

Sanningen är att Wikipedia är allt det. Det beror bara på var man tittar. Om ett tag kommer svenskspråkiga Wikipedia att bryta en miljon-artikel-barriären. Det betyder att det blir allt svårare att se Wikipedia som ett enhetligt uppslagsverk.

Men hur ska man då få överblick? Vad ska man säga när folk frågar om kvaliteten på Wikipedia?

Jag säger som jag brukar: vi jobbar på det, men som all vet kommer det inte att bli någon ordentlig skärpning innan det är dags att trycka Wikipedia. Eller för att tala med Kalle & Hobbe: ”Den enda inspirationen är panik i sista minuten”. och vi har inte bråttom.