Öppet nätverk för OER i Sverige bidrar till UNESCOs rekommendationer

The Course-to-Co-op Lifecycle: OpenInnovation@RIT  av Libby Levi CC BY-SA 3.0

UNESCO söker just nu kommentarer till sina kommande OER (Open Educational Resources) Rekommendationer. Rekommendationerna kommer att gå ut till alla medlemsländer och följer den handlingsplan som togs fram vid UNESCOs världskongress för öppna lärresurser i Ljubljana 2017.

Wikimedia Sverige kontaktade några av dem som föreningen samarbetat med under det senaste året med intresse kring öppna lärresurser. En grupp entusiaster med olika kompetenser samlades den 21 maj för att gå igenom UNESCOS utkast och ge konstruktiv återkoppling. Som ett öppet nätverk av OER-förespråkare baserade i Sverige är det nu dags att skicka in våra kommentarer till UNESCO. Dessa kommer UNESCO att publicera tillsammans med många andra gruppers återkoppling på dokumentet.

Fem områden för implementering av OER

Rekommendationerna har UNESCO grupperat i fem områden för att ge vägledning kring hur beslutsfattare, institutioner och verksamma inom utbildning bör agera.

  1. Utöka förmågan till att skapa, söka och dela OER
  2. Utarbeta främjande OER-policy
  3. Säkerställa inkluderande och likvärdig tillgång på kvalitativa OER
  4. Gynna hållbara metoder för OER
  5. Internationell samverkan.

Vår återkoppling gäller i de formuleringar där vi önskar att UNESCO ytterligare förtydligar vad de menar och några tillägg inom fyra av de listade områdena. Inom målområde fyra, om att gynna hållbara metoder för OER, var vi överlag nöjda med UNESCOs förslag. På det hela taget var det märkbart att rekommendationerna i utkastet väcker en rad frågor som vi ser fram emot att ta vidare i diskussioner med andra inom utbildningen i Sverige, inte minst i samband med UNESCO publicerar den slutliga versionen.

Deltagare

De som deltog i mötet gjorde det som individer, och inte i första hand som företrädare för sina respektive lärosäten.

 

Wikimedia Sverige jobbar för öppna lärresurser i skolan

Bild av Brad Flickinger, licens: CC BY 2.0
Bild av Brad Flickinger, licens: CC BY 2.0

Användandet av öppna lärresurser har kallats en revolutionerande förändring i hur lärande sker, och rörelsen för öppna lärresurser är internationellt mycket stark. Men i Sverige går utvecklingen långsamt från att använda traditionella copyrightade böcker till att använda öppet material på internet. Öppna lärresurser är digitaliserad kunskap som är tillgängligt gratis på internet, utan copyright för lärare, studenter och den intresserade allmänheten att använda och återanvända för undervisning, lärande och forskning.¹² De är öppna på så sätt att de får användas, kopieras och spridas fritt och gratis. I många fall får de även omarbetas av användaren, vilket gör lärandet interaktivt. Öppna lärresurser kan vara hela kurser, kursmaterial, moduler, textböcker, strömmad video, prov, mjukvara eller andra verktyg, material och tekniker som används för att stödja tillgång till kunskap.³ Wikipedia är ett exempel på en öppen lärresurs och troligtvis den mest använda.  Andra resurser inkluderar Merlot och OER Commons. Skolväsendets styrdokument saknar för närvarande specifika bestämmelser om öppna lärresurser.  Det vill säga – hur och om, de ska användas i undervisningen, som ett sätt att inhämta kunskaper, eller som ett sätt att dela med sig av kunskaper. Detta innebär att frågor som rör IT, digitala lärverktyg och läromedel landar på de fristående och kommunala skolhuvudmännen.

Computer Room Workshop” av Michael Coghlan, licens: CC BY 2.0

I Skolverkets rapport från 2013 om It-användning och it-kompetens i skolan framgår tydligt att skolorna skulle kunna göra ett bättre arbete med att stödja elevernas kunskapssökande på internet och använda internets potential i undervisningen. Tre av tio lärare utvecklar inte elevernas förmåga till källkritik av information på internet. Undervisande lärare efterfrågar stöd och support för att kunna arbeta pedagogiskt och kvalitativt med öppna lärresurser. Wikimedia Sverige uppmanar politiker att i styrdokumenten tydligare precisera vilka läromedel skolorna ska använda, och gärna specificera att öppna lärresurser är en del, samt att skolor ska delta i skapandet av öppna lärresurser. Wikimedia Sverige uppmanar Skolverket att i det nya regeringsuppdraget för att ta fram en nationell IT-strategi för skolan ta upp öppna lärresurser och hur de kan användas. Wikimedia Sverige uppmanar skolhuvudmän och rektorer att välja öppna lärresurser i undervisningen, och att låta eleverna bidra till dem för att på så sätt bidra till deras kvalitet och som ett sätt att samarbeta och att dela med sig av och redovisa sina förvärvade kunskaper. Wikimedia Sverige arbetar med att ta fram en kampanj för öppna lärresurser i skolan. Om du har synpunkter som kan tas med i arbetet kan du kontakta oss! Du kan också gå kursen Wikipedia för pedagoger

Maria Lindberg, volontär på Wikimedia Sverige

Noter

1. OECD (2007) Giving Knowledge for Free: THE EMERGENCE OF OPEN EDUCATIONAL RESOURCES 2. David Wiley and Cable Green (2012):Why Openness in Education?, s 81 3. William and Flora Hewlett Foundation, http://www.hewlett.org/programs/education/open-educational-resources 4. www.merlot.org, www.oercommons.org 5. Skolverket (2013): It-användning och it-kompetens i skolan 6. OER Sverige, http://oersverige.se/om-projektet/ 7. Computer Sweden. Kovändningen – skolan får nationell it-strategi. http://computersweden.idg.se/2.2683/1.553362/kovandningen—skolan-far-nationell-it-strategi 8. WikiSkills Guidelines for Teachers and Trainers (2013) http://www.wikinomics-project.eu/wp-content/uploads/2013/04/WikiSkills_Guidelines_for_Teachers_and_Trainers_EN.pdf