Var i världen finns GLAM?

Hur många GLAM finns det? Var finns de? Vilka olika sorter är det?

Galleries, Libraries, Archives and Museums (ungefär motsvarande ABM) finns över hela världen, i olika storlekar, former och åldrar. En del är privata, andra offentliga, några stängda och hemliga, andra öppna och publika. En del listor och databaser finns som sammanställer information om GLAM-institutioner, men de är utspridda på olika ställen, har olika format, är uppdelade på olika sätt och har luckor mellan sig.

1280px-fire_at_museu_nacional_05
Vid en brand i Brasiliens nationalmuseum i Rio de Janeiro i september 2018 förstördes hela museet och samlingarna, väldigt lite var digitaliserat och är därmed är allt förlorat för alltid. Foto: Felipe Milanez, CC BY-SA via Wikimedia Commons

Under de kommande 15 månaderna kommer vi i projektet #FindingGLAMs, tillsammans med UNESCO och Wikimedia Foundation, med finansiering från Svenska postkodstiftelsen, att reda lite ordning bland GLAM-institutionerna.

– Att vi kommer att kunna skapa en bättre översikt över var någonstans kulturarvsinstitutionerna finns i världen kommer att vara en resurs för att planera samarbeten och hitta nya partners, samt ge beslutsfattare och andra aktörer ett bättre kunskapsunderlag. Det är en bit saknad infrastruktur som vi kommer att börja arbeta med här, säger John Andersson, verksamhetschef på Wikimedia Sverige.

Med hjälp av Wikimediaprojekten, och främst Wikidata och Wikimedia Commons kommer vi att samla in både ny och befintlig data om GLAM-institutioner och matcha den mot Wikidatas struktur så att den sedan kan användas både på Wikipedias över 300 språkversioner, samt av alla andra som är intresserade av öppna data och öppna API:er. Vi kommer även att samla in mediefiler och samlingar och göra dem tillgängliga via mediadatabasen Wikimedia Commons. Detta är extra spännande då denna håller på att byggas om för att snart bli mer sökbar genom införande av strukturerad data. Vi kommer att noggrant dokumentera arbetet i olika fallstudier som kommer att ligga till grund för en vitbok så att andra kan bygga vidare på det arbete som skett. Ett flertal evenemang kommer att ordnas för att engagera experter och allmänhet att bidra till att materialet kommer till användning.

– Vårt gemensamma kulturarv är oerhört värdefullt att vårda och skydda, särskilt på platser som är utsatta för hot. Idag saknas överblick över de institutioner som finns, samt deras samlingar, som i många fall inte finns digitaliserade. Vi är därför stolta att tillsammans med Wikimedia arbeta för att identifiera och kartlägga dessa institutioner samt även synliggöra vad som kan göras för att säkra framtida tillgänglighet till kulturarvet, säger Marie Dahllöf, generalsekreterare för Svenska Postkodstiftelsen.

På projektsidorna, både den interna och externa, kommer det att finnas information om projektet och hur du kan engagera dig.

(För den som funderar på om inte Wikimedia Sverige fått stöd av Postkodstiftelsen tidigare så stämmer det nästan. I deras förra form Postkodlotteriets Kulturstiftelse fick vi stöd för Kopplat Öppet Kulturarv som genomfördes 2016-2017 tillsammans med UNESCO, Kulturarv utan gränser och Wikimedia Italia.)