Wikimedia Sverige

Fri kunskap åt alla

Inlägg märkta ‘så fungerar Wikipedia’

Fler kvinnor på Wikipedia, skribenter och/eller artiklar?

Skrivet av Axel Pettersson på 16 april 2014

Wikipedia lider av en obalans i könsrepresentationen bland de som bidrar till det fria uppslagsverket, trots att vem som helst kan redigera. Det är ett faktum som Wikimediagemenskapen själva känner till sedan Wikimedia Foundations användarundersökning 2011 där endast 9 % av användarna uppgav att de var kvinnor. Wikimedia Sverige strävar efter en mångfald bland användarna för att det betyder att innehållet också då får större bredd och djup. För att nå nya grupper har vi haft stöd från Ungdomsstyrelsen att specifikt jobba för att minska klyftan mellan mäns och kvinnors bidrag till Wikipedia. Vårt praktiska arbete mot detta mål har varit att hålla skrivstugor på olika platser i Sverige, men vi har också känt ett behov av att testa andra koncept för att förstå de olika delar som kan vara berörda av den här obalansen. Därför bjöd vi in till en workshop kring Wikipedias relevanskriterier, och här kommer en del av vad samtalen handlade om.

Statistik om svenskspråkiga Wikipedia, den 16 september 2013. Fördelning av biografiska artiklar efter kön och ålder (födelseårtionde). Den vertikala axeln är logaritmisk. Levande personer (A) är 1 kvinna (blå) per 3 män (röd), för de senaste årtiondena rent av 1:2. Men för början av 1800-talet (B), är förhållandet värre än 1:10.

Statistik om svenskspråkiga Wikipedia, den 16 september 2013. Fördelning av biografiska artiklar efter kön och ålder (födelseårtionde). Den vertikala axeln är logaritmisk. Levande personer (A) är 1 kvinna (blå) per 3 män (röd), för de senaste årtiondena rent av 1:2. Men för början av 1800-talet (B), är förhållandet värre än 1:10.
Skapad av: LA2, Licens: Public domain

Skevhet i artikelinnehållet

Till en del handlar problematiken kring vilket innehåll Wikipedia har sett till artiklarnas ämnesområden och hur ämnen tas upp. Det finns ingen undersökning gjord på innehållet men det är välkänt vilka ämnen som har många artiklar, exempelvis operativsystemet Linux, och få artiklar, exempelvis mode. I den mån det går att generalisera kan detta möjligen vara en effekt av vilka grupper som finns representerade bland användarna. En annan faktor är att Wikipedia reflekterar de källor som finns tillgängliga och där finns en inbyggd problematik som innebär att ett mångårigt skevt historieberättande har lämnat oss med långt fler skrivna och dokumenterade källor om män än om kvinnor. Den kunskap som inte har nedskrivna källor är därmed av dessa skäl också underrepresenterad på Wikipedia. När det gäller hur Wikipedia till innehållet tar upp män och kvinnor så noterar vi att det finns 160 000 biografier, varav ca 130 000 är om män, men att gapet mellan män och kvinnor minskar ju senare de är födda.

Det språkliga innehållet i själva artikeln går också att se mot den här bakgrunden. Strävan efter neutralitet problematiseras om det är ett för snävt urval av befolkningen som granskar den. Det här tar Adrianne Wadewitz upp i sitt inlägg om hur handlingen i 1700-talsroman “Fantomina” sammanfattas i den engelska Wikipediaartikelns inledning. Vi tolkar litteratur olika och vi tenderar att använda olika språk beroende på vad vi ser och vet, och således behöver vi också ständigt förhandla om vad en neutral beskrivning egentligen är.

Relevanskriterierna

Wikipedia är förutom artiklarna också sidorna bakom allting, till exempel diskussionssidorna, riktlinjerna, relevanskriterierna, och i samtalet vid hade under den här workshopen var vi extra intresserade av att diskutera Wikipedias relevanskriterier. Eftersom relevanskriterierna har tagits fram av gemenskapen som mest består av män så kan det vara värt att fundera över om någon skevhet återspeglas i kriterierna och eventuellt om det kan ha en exkluderande funktion genom att inte vara lika tydligt framtagna för ett bredare spektrum av ämnen. Hur är relevanskriterierna beskrivna för dansare och kulturpersoner jämfört med sportutövare? Vad vi fick höra var i alla fall att “relevanskriterierna är inte ovälkomnande”. Det i sig är en bra återkoppling till oss.

Fortsättningen

Under workshopen hittade vi inte någon universallösning till att göra Wikipedia jämställt baserat på vilka som skriver och redigerar, och förslaget att blockera nästan alla män för att jämna ut det lämnar vi som det skämt det är. Det vi också funderade på är hopblandningen av att få fler kvinnor att skriva och att det skrivs mer om kvinnor. Det är inte säkert att det blir fler biografier om kvinnor eller artiklar om mode (för att ta tidigare exempel) bara för att fler kvinnor skriver, och det är inte heller säkert att fler artiklar om kvinnor ökar intresset för att skriva bland kvinnor. Men eftersom vi inte vet testar vi olika vägar framåt, och bygger vidare på det som fungerar och hoppas att det som inte fungerar i alla fall inte ställer till det på vägen. Intresset bland kvinnor för att skriva på Wikipedia ökar som tur är och med föregångare som bland annat Pernilla och Linda och med fortsatta skrivstugor och Wikimaraton hoppas vi att Wikipedia blir bättre, både sett till bredd och djup.

 

Närmast har vi bokat två datum för skrivstugor för kvinnor i Umeå på Folkets hus, den 23 april och den 7 maj. Läs mer och hitta anmälan här.

Sparad i Hur gör man?, Kvinnor på Wikipedia, Samarbeten, statistik, Wikimedia Sverige | Taggad: , , , | Leave a Comment »

Lärare förbjöd elever att använda Wikipedia!

Skrivet av Lennart Guldbrandsson på 03 december 2010

Låt mig ta sats nu, för det här är ett mastodontämne som jag har tänkt länge på. Men innan jag börjar tänkte jag berätta om min son. Jag lovar att det har med saken att göra.

Min son är fem år för tillfället. Vi har uppfostrat honom att inte tro på spöken. När vi ser något barnprogram på TV med spöken i brukar han med fullständig skärpa säga att spöken inte finns. Då blir jag stolt. Men ibland kommer han hem från dagis och är lite konstig. När vi frågar varför kommer det fram att han är rädd för att spöken ska komma och göra något… lite oklart exakt vad. Orsaken är att de andra dagisbarnen har pratat om spöken, och helt plötsligt är vår son inte längre säker på att spöken inte finns trots allt, lite grand i alla fall. Han har alltså glömt att han vet att spöken inte finns, och när vi påminner honom om det blir han lugnad.

Poängen är att femåringen har två helt olika ståndpunkter i huvudet samtidigt, men att han inte är tillräckligt mogen för att se på sig själv utifrån. Det kan vara något att tänka på lite då och då när du läser det här inlägget.

Ibland kan man höra om lärare som förbjuder sina elever att använda Wikipedia

Jag åker runt och föreläser om Wikipedia på skolor lite då och då. Det brukar inte dröja länge innan man märker att både lärare och elever har hört om någon, ofta någon annan lärare, som har sagt till sina elever att de absolut inte får använda Wikipedia. En del säger att de inte får använda Wikipedia över huvud taget, medan andra får höra att de inte får ange Wikipedia i källförteckningen.

Ett exempel på en sådan lärare (som jag hittade via läraren Kristina Alexanderson):

”Hur stavas Wikipedia?” undrade magistern.
Eleverna började naturligtvis genast stava…”W-i-k-i…”
”Nej, nej, nej…” avbröt magistern, ”Det stavas IG”

[Källa: Per Falk (9.30 in)]

Jag tror att det sättet att se på världen, Wikipedia och skolan är ett gigantiskt misstag. Det av två skäl:

  1. hur har de lärarna tänkt att bete sig rent praktiskt för att förbjuda eleverna från att använda Wikipedia? Stå och hänga över axeln på eleverna hela tiden? Med kanske 20-30 elever att övervaka blir det en massa spring fram och tillbaka. Det är med andra ord rent praktiskt omöjligt att hindra eleverna från att använda Wikipedia eller någon annan källa
  2. tror läraren att allt handlar om betyget och skolan just nu? När eleven går ut, kommer han eller hon att behöva söka reda på information på egen hand. Om läraren inte har lärt eleven hur Wikipedia fungerar, är risken större för att eleven behandlar Wikipedia fel. Det är alltså inte bara omöjligt – det är också dumt.

Men mer än så: en lärare som förbjuder elever att använda missköter sitt jobb!

Tar jag i? Nej, knappast. Läs till exempel i följande passus ur Kursplan för svenska under Läroplan 94 (som snart ersätts av Läroplan 11):

Mål att sträva mot

Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven

[...]

– utvecklar förmåga att utnyttja olika möjligheter för att hämta information, tillägnar sig kunskap om mediers språk och funktion samt utvecklar sin förmåga att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor och budskap,

Det här är alltså Skolverket som skriver så. Då kanske det är dags att titta på hur många som använder Wikipedia:

  • drygt 370 miljoner människor världen över besöker Wikipedia, varje månad
  • det är den femte mest besökta sajten i världen
  • andra informationskällor är betydligt mindre använda, se bild nedan:
Så här rangordnar sig Wikipedia med andra stora informationskällor på nätet

Så här rangordnar sig Wikipedia med andra stora informationskällor på nätet

Hur kan man blunda för världens största uppslagsverk och en av världens mest besökta webbplatser? En lärare som förnekar sina elever den chansen gör alltså inte sitt jobb.

Lärare förbjöd elever att använda tidningar!

Tänk dig för ett ögonblick en lärare som helt förbjuder sina elever att använda tidningar i undervisningen. Låter det absurt? Varför? Tänk efter.

Är det för att man kan lita på tidningar? Låt oss för ett ögonblick säga att man kan lita på tidningar, och att det inte alls förekommer att de tar död på såväl Fidel Castro som påven i förväg – låt oss låtsas det. (Alla som varit med i tidningar vet att det inte är så enkelt, men som sagt, låt oss för ett ögonblick tänka oss att tidningar vore helt felfria.)

Eller är det för att tidningar är tryckta? Folk litar mer på tryckt material än material på internet. Till och med Skolverkets tjänst Länkskafferiet skriver:

Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På Internet kan alla som har tillgång till en server (en kraftfull dator) enkelt publicera vad de önskar.

[Källa]

Jag jobbar då och då som manusredaktör för ett print-on-demand-förlag (Vulkan), där man trycker författares alster utan någon som helst förhandsgranskning. Böckerna som kommer därifrån ser precis lika seriösa ut som vilken annan bok som helst. Sedan 1990-talet någon gång har det egentligen varit möjligt att göra egna tidningar (en vän till mig gjorde ett fanzine om filmmusik). Det har funnits massor av nationalistiska/rasistiska tidningar – utan hakkors och Hitlerhyllningar – sedan hundratalet år. Fråga bara Expo. Sedan millennieskiftet har många tidningar webbplatser där de publicerar saker som inte får rum i den tryckta tidningen (är det mer opålitligt material?) Och som professor Clay Shirky sa på konferensen TED (citerat fritt ur minnet):

Vi fick erotiska romaner 150 år innan vi fick vetenskapliga tidskrifter.

Kanske, kanske är tanken att tryckt material är mer pålitligt något av en illusion. Visst kan tryckt material vara mer pålitligt – men man vet aldrig. Det är det som är grunden för källkritik, eller hur? Men låt oss låtsas (igen) att tryckt material vore mer pålitligt för att det är tryckt.

Eller så är tidningar pålitliga för att de har en redaktion? Nordisk familjebok hade en fantastisk redaktion (men deras material är lite mossigt idag). Min kompis fanzine hade också en redaktion. Det har inte funnits en enda porrtidning utan redaktion. Ett verk är alltså bara så bra som sin redaktion. Vi återkommer till det lite senare, men låt oss för ögonblicket återigen låtsas: tidningar har en redaktion, ergo – de är mer pålitliga.

Ändå finns det skäl för läraren att förbjuda tidningar. Den där läraren argumenterar kanske så här: allt färre elever läser tidningar (och inte bara av ekonomiska skäl) – och det finns troligen inte ens en tidning på skolan, eftersom det alltmer sällan ens finns ett skolbibliotek. Med tanke på att det också finns så många olika tidningar av olika kvalitet, och läraren av tidsbrist inte kan kontrollera exakt vilka tidningar som eleverna har tillgång till, så är det lika bra att helt enkelt undvika det ormboet som det skulle innebära att gå in på exakt hur tidningar kommer till, hur man bedömer tidningars trovärdighet, och när man ska använda tidningar som källor i skolarbetet. Det blir för jobbigt och tidskrävande, när det finns så mycket annat att göra.

Låt oss sedan säga att läraren påstod att han inte var någon journalist. Alltså kan han eller hon inte presentera ämnet ordentligt. Hellre strunta i det, än att komma med saker som kan vara felaktigheter.

Ändå är det lite absurt, va? En sådan lärare skulle förlora sina kollegors respekt och kanske till och med möta konsekvenser från rektor och skolledning. Men skillnaden mot att inte använda Wikipedia i undervisningen är inte särskilt stor. Eftersom så många som läser Wikipedia får man se till att skaffa sig koll. Om läraren inte vet hur Wikipedia fungerar, då finns det andra som kan hjälpa till. Det finns bland annat en förening som du kan kontakta om du vill att någon ska komma och föreläsa om Wikipedia, eller träna dig och eleverna i att använda Wikipedia.

Och det finns ett skäl till att Wikipedia är viktigare att ta upp än tidningar!

Låt säga att vi accepterar premissen att Wikipedia är en dålig källa (jag skulle säga att det beror på vad man ska ha informationen till). I så fall finns det en slutsats som är helt ofrånkomlig:

Dåliga källor är utmärkta för att diskutera källkritik

Med tanke på hur använd Wikipedia är (se ovan), även av elever, så vore det alltså närmast ett försuttet tillfälle att diskutera hur man ska göra istället, för att bli bra på källkritik. Skolverket har skrivit mycket om det, om man säger så.

Varför förbjuder lärare elever att använda Wikipedia?

När man hör om lärare som förbjuder elever att använda Wikipedia, så åtföljs det ofta av följande skäl ”för vem som helst kan ju lägga in vad som helst”. Det stämmer, för Wikipedia har ingen redaktion som förhandskollar materialet innan det läggs ut. Pröva, så får du se, att så fort du har sparat din ändring, så ligger det ute, live för hela världen att se. Men, det kan vara värt att poängtera, och det har vi gjort ett par gånger, att Wikipedia faktiskt har ett ganska komplext kvalitetssäkringssystem. Om du klickar på den förra länken kan du se att Wikipedia har mer än ett dussin olika metoder för att kontrollera bidrag, spåra användare, blockera bråkstakar, låsa artiklar, etc. Men – och här kommer vi tillbaka till början av inlägget, med min son – folk tänker inte på att vad de säger (”vem som helst kan ju lägga in vad som helst”) betyder att vem som helst också kan ändra och ändra tillbaka det ”vem som helst” har lagt in.

Wikimedia Sverige var på Bok- & Biblioteksmässan i Göteborg. Se bilder här. Vi svarade på massor av frågor om Wikipedia. Jag måste säga att jag blev lite chockad i år, för i år träffade vi fler personer än vanligt som inte visste vad Wikipedia var, som trodde att det var en sökmotor, som trodde att artiklar syftade på att Wikipedia innehöll tidningsreportage, och som trodde att Wikipedia var ett företag eller ägdes av till exempel Google. (Det är en ideell stiftelse som driver Wikipedia, men de lägger sig inte särskilt mycket i besluten på Wikipedia.) Kunskapen om vad Wikipedia är, var lägre än vad jag mindes från tidigare år. Då var ändå besökarna läsande, informationssökande människor. Hur ska det vara bland dem som inte har en bakgrund där man söker på internet? I alla fall, en dialog som otroligt nog var ganska vanlig, var följande:

Vi: – Vet du om att alla kan redigera Wikipedia?

Besökare (otåligt): – Jaja.

Vi: – Har du själv redigerat Wikipedia?

Besökare (förvånat): – Nej, det visste jag inte att man kunde.

Finns spöken eller inte, eller båda två?

Jag tror att det där är nyckeln till hela frågan om varför lärare förbjuder elever att använda Wikipedia. Okunskap. Okunskap om Wikipedia, och nätet i allmänhet. Då blir det väldigt viktigt vad media skriver. Om media skriver om faror och fel de enda gångerna de skriver om Wikipedia, då riskerar många inte bara att få ett felaktigt intryck av Wikipedias pålitlighet, utan också skapa en rädsla för processen att skriva en Wikipedia-artikel.

Som advokat-poeten John Godfrey Saxe skrev (och som Otto von Bismarck sedan associerats med):

Laws, like sausages, cease to inspire respect in proportion as we know how they are made.

Det är likadant med uppslagsverk, och för den delen forskning. Man vill liksom inte veta för mycket om vad som inte står i uppslagsverket, utan bara ha något enkelt svar. Men Wikipedia är transparent. Alla tidigare versioner av alla artiklar sparas, öppet.

För mer information om vad siffrorna står för, skriv Wikipedia:Versionshistorik i Wikipedias sökruta

För mer information om vad siffrorna står för, skriv Wikipedia:Versionshistorik i Wikipedias sökruta

2003, när tidningarna började rapportera om Wikipedia lite mer, var det naturligt att jämföra Wikipedia med Nationalencyklopedin och då tyckte en del att NE var bättre. Det förvånar mig inte. Två år efter att NE började komma ut fanns inte ens hela alfabetet täckt. Det skulle dröja sju år innan alla bokstäver i alfabetet hade artiklar. Sju år efter att Wikipedia skapades, 2008, var det inte längre aktuellt att jämföra Wikipedia och NE utom i något enstaka fall, eftersom så många fler använde Wikipedia. Men de där artiklarna som skrevs mellan 2003 och 2008 hänger fortfarande kvar. Och folk refererar fortfarande till dem, som om inget i Wikipedia hade förändrats.

Det är till exempel ingen som gjort någon allvarlig jämförelse mellan Wikipedia och NE sedan jag gjorde en översikt över läget i min bok (tryckt = pålitlig!) ”Så fungerar Wikipedia”. Men sedan dess har Wikipedia vuxit med nästan 100.000 artiklar. Det har gjorts ett otal redigeringar sedan dess. Under en period koncentrerade sig de aktiva wikipedianerna så mycket på kvalitet att antalet artiklar, som vanligtvis stiger med nästan 100 artiklar per dag, under en period minskade. Man rensade bort de sämsta artiklarna, slog ihop näraliggande artiklar så att det skulle bli lättare att hitta bland de som fanns, och ägnade sig åt att bygga ut de artiklar som finns.

Och med ”de aktiva wikipedianerna” menar jag två saker: dels de omkring tusen personer som lägger ner tid frivilligt för att göra Wikipedia bättre åtminstone ett par gånger i veckan, dels de omkring 100.000 som gjort enstaka redigeringar. Internationellt är det förstås många, många fler. Men den totala majoriteten tycker att det är viktigt att det som står på Wikipedia är av hög kvalitet. Det är också mycket experter som skriver på Wikipedia. Som några av de personer jag berättar om i den här essän.

Sådana saker vet inte så många om. Och den okunskapen är farlig för skolan.

Är det många lärare som förbjuder elever att använda Wikipedia?

Nu börjar vi komma in på riktigt intressanta frågor. Är det egentligen så att det är många lärare som förbjuder elever att använda Wikipedia. Svaret är enkelt. Nej. Det är i själva verket ganska ovanligt. Hela den här diskussionen hålls vid liv av det fåtal lärare som mest verkar vara rädda för internet samt media, som såklart tycker att sådana här saker är sexiga. ”Konflikt – det gillar vi.” Men det är en påhittad konflikt. Ungefär som konflikten mellan Wikipedia och NE. Självklart tycker vi som sysslar regelbundet om Nationalencyklopedin. Det är en till källa. Vi vill ha så många källor som möjligt, inte så få som möjligt. Wikipedia ska inte vara ett monopol, utan ett av många verktyg. Och lärare både använder och tillåter sina elever att använda Wikipedia.

Vill du ha siffror på det jag påstår om lärare? Okej. Läs bibliotekarien Einar Spetz två utmärkta förstudier, som han gjorde på uppdrag av Regionbibliotek Stockholm:

* Wikipedias fel och brister

* Wikipedia – älskat eller avskytt?

Där i den senare står det svart på vitt: ”En klar majoritet av de tillfrågade lärarna uppgav att de varken hade tipsat elever eller avrått dem från att använda Wikipedia.” (”Kommentarer till undersökningens resultatet”, sidan 11).

Hur kan lärare få eleverna att använda Wikipedia bättre?

Så vad är slutsatsen? Jo, problemet finns i det som står om man fortsätter läsa Spetz förstudie, Wikipedia – älskat eller avskytt? Så här skriver han: ”Det kan vara så att de tydliga majoriteterna i frågorna 1.6-1.8 återspeglar att källkritiska överväganden diskuteras endast i liten utsträckning, mellan lärare och elever och lärare emellan.” (”Kommentarer till undersökningens resultatet”, sidan 11)

Men det finns undantag. Den tidigare nämnda Kristina Alexanderson skriver om Wikipedia då och då. Se till exempel följande blogginlägg:

* Wikipedia en bra källa

* Wikipedia värt att diskutera i skolan

* Kortkunskap om Wikipedia i skolan

* Belys Wikipedias storhet i skolan

* Wikipedia en stolt vän, eller en som elever skäms för?

* Ska vi använda Wikipedia i skolan?

* Handen på hjärtat, vad kan du om Wikipedia?

* Kan internet liknas vid Wikipedia?

Och både Skolverket (via Kolla källans Anette Holmqvist) och biblioteken börjar fundera mer på hur man ska hantera Wikipedia och källkritik.

Därför kan det vara bra att veta vad man ska göra, till skillnad från hur man ska tänka (som är det jag skrivit om ovan).

Här finns ett gäng med frågor och tips som du kan ta med dig till skolan:

  1. Har du verkligen kollat på Wikipedia, eller litar du på vad som står i tidningarna?
  2. Att använda en källa utan att ange den är oetiskt. Om du uppmuntrar någon att inte ha med Wikipedia i källförteckningen riskerar du att uppmuntra till plagiat. Presentera i stället strategier för att arbeta med att ta fram bra källor. Ta med eleverna till biblioteket till exempel.
  3. Man kan inte beskylla Wikipedia när eleverna plagierar artiklarna. Gör uppgifterna sådana att det inte går att planka Wikipedia, utan att man måste jämföra flera olika källor.
  4. Universitetsläraren Magnus Erikson upptäckte vid ett tillfälle att flera studenter hade samma fel, men han kunde inte förstå var uppgiften kom ifrån. Han hade inte sagt så, det stod inte i kurslitteraturen. Till slut hittade han det på Wikipedia. Istället för att klaga, rättade han felet och förklarade för eleverna om hur Wikipedia fungerar. Nu har många andra nytta av hans lilla förbättring. Det går lätt att se hur många som läser en artikel, genom att gå in på fliken ”visa historik” och där klicka på ”antal sidvisningar”. Magnus håller numera världens första universitetskurs i Wikipedia, och har upptäckt att eleverna tycker att det är roligt att deras arbeten läses av fler än lärarna.
  5. Man lär sig bäst hur Wikipedia fungerar genom att testa. Det är inte svårt. I stort sett allt du behöver veta kan du läsa på den här sidan: Introduktion till Wikipedia. Du måste inte lära dig den lite krångliga koden, utan koncentrera dig på att skriva text.
  6. Om bara 3% av gymnasielärarna skulle börja bidra till svenskspråkiga Wikipedia skulle antalet skribenter fördubblas! Det skulle innebära att kvaliteten skulle bli mycket högre.

Eftersom jag vet att det här kan vara svårt att göra på egen hand, ska jag lämna två sista tips:

Du kan alltid kontakta Wikimedia Sverige och få hjälp.

Det finns en broschyr som heter Wikipedia i skolan. Den är gratis och fri att ladda ner.

Avslutningsvis: min son är för ung för att både kunna tro på spöken och inte tro på spöken samtidigt. Men du är tillräckligt gammal för att förstå att något kan vara både bra och dåligt samtidigt. Som en man som heter Stefan Goettsch skrev:

Wikipedia är inte perfekt, men det är fantastiskt.

Och vi vill att du ska hjälpa till att göra det bättre. För din skull.

Sparad i Hur gör man?, Skola, statistik, Wikimedia Sverige, Wikipedia | Taggad: , , , , , , , , , | 12 Comments »

Tips till journalister

Skrivet av Lennart Guldbrandsson på 15 september 2010

Med anledning av en fråga från en frilansare: finns det något att skriva om nu när Wikipedia snart fyller tio år?

Jag var svenskspråkiga Wikipedias presskontakt mellan 2006 och sommaren 2010 (jag avsade mig jobbet frivilligt, eftersom jag fått mycket annat att göra). Under den perioden blev jag kanske intervjuad 150-200 gånger. Den absolut vanligaste frågan jag fick var ”Går det att lita på Wikipedia?” Jag svarade nästan alltid en variant av ”Det beror på vad man ska ha det till.” Inga källor passar till allt. Och det finns fel i alla typer av källor. Men tester har visat att Wikipedia är hyfsat tillförlitligt, framför allt eftersom det finns en massa system på plats för att förhindra att artiklarna försämras.

Ingen förnekar att det finns problem med Wikipedia, men att bara rapportera om problemen ger en väldigt skev bild av ett komplext fenomen. Med tanke på att en av Wikipedias grundprinciper är att materialet ska vara neutralt och det arbetas en hel del med det bakom kulisserna känns ibland tidningar väldigt vinklade.

Det är som om rapporteringen om Melodifestivalen (som har ungefär lika många tittare som Wikipedia har läsare) varje gång skulle inkludera flera kommentarer om att fel låt vann. Varje artikel skulle börja med låtlistor, artisternas historia och personligheter (och kläder), låtar som slagit stort, vart en sångare har tagit vägen, låtar som är kopior av andra låtar, förbjudna danssteg, problemen bakom produktionen, fusk vid röstningen, etc, etc, och sedan avslutas med samma kommentar. ”Charlotte Perrellis nya låt anklagas för att vara för lik The Pretenders James Bond-låt. Men det spelar ingen roll för fel låt kommer ändå att vinna.” Om du tycker att det låter löjligt kan det vara dags att titta på hur artiklarna om Wikipedia avslutas.

Och i det är faktiskt värre än så: flera journalister har försökt att bevisa att det finns brister i systemet genom att (om vi ska fortsätta liknelsen med Melodifestivalen) skicka in egna bidrag och sedan rapportera om hur det går – och sedan konstatera att det är ett bevis för att fel låt kommer att vinna.

I vilket fall som helst: nu när Wikipedia är 9 år gammalt och används allt mer, börjar det bli dags för andra typer av artiklar. Visst vore det tråkigt med samma gamla artiklar som har producerats ända sedan 2001 – och om det vore något annat ämne skulle chefredaktörerna troligen sagt ifrån för länge sen.

Dessutom: det händer så himla mycket inom Wikipedia-världen som folk aldrig får veta eftersom journalister enbart skriver om Wikipedias svagheter. Låt mig bara helt kort ge några tips på saker som svenska journalister nästan aldrig skriver om men som jag tror att de flesta läsare skulle tycka vore intressant:

Wikipedias storasyster, Wikimedia Commons

Det här kanske chockar en del, men Wikipedia har faktiskt flera systerprojekt. En del är inte så aktiva, men det finns ett systerprojekt som till och med är större än Wikipedia, och som det aldrig står något om i tidningarna. Jag talar om Wikimedia Commons, en gigantisk bild-, film- och ljuddatabas. Alla bilder där är fria att använda (så länge man anger källa enligt god sed), bearbeta – och till och med sälja vidare! Journalister får alltså gärna använda de bilderna i sina artiklar! Hela Wikimedia-rörelsen är nämligen en av de största företrädarna för fria licenser i världen. Sajten bygger på fri programvara, innehållet är fritt att återanvända, och det finns många som speglar Wikipedia. I själva verket pågår det ständigt diskussioner om upphovsrätt och andra aspekter av det juridiska.

Wikipedianerna

På rak arm kan jag bara påminna mig tre-fyra reportage om wikipedianerna, snarare än om Wikipedia. Det finns fantastiska historier här. Varför bidrar de? Vilka är de? Varför inte besöka dem hemma, och behandla dem med respekt på samma sätt som man gör med andra grupper av personer som är aktiva inom ett område? När TV-programmet Sverige var hemma hos mig klippte de bort allt viktigt och intelligent jag sa under ca en timmes intervju och använde de värsta bitarna. Istället lämnade de plats för ett antal folk på gatan som fick frågan om de litade på Wikipedia. (”Vi klipper nu bort från Martin Stenmarck och frågar folk på gatan om fel låt kommer vinna.”) Intervjua wikipedianerna och lyssna på vad de säger. De har mycket att säga om den utveckling som hela samhället genomgår, och har fackkunskaper om något som jag vet att folk är intresserade av. Hur hanterar man att någon försöker rasera det man har arbetat med? Hur kommer en artikel till? Varför bidrar du till Wikipedia?

Truth in numbers?

I år, på Wikimania (något som inga svenska media heller skrivit om!), hade dokumentärfilmen Truth in numbers? premiär. Det är ett mångårigt projekt där ett helt gäng följt efter Wikipedias grundare, Jimmy Wales, intervjuat flera av Wikipedias kritiker, forskat och fått fram en nyanserad och balanserad bild av Wikipedia. Om drygt 2 veckor kommer den på DVD.

Wikimedia Foundation sätter upp kontor i Indien

Enligt Wikimedia Foundations strategiska plan kommer den ideella organisationen (alla intäkter via donationer! Inget storföretag i ryggen! Bara drygt 30 anställda i hela världen! Budgeten är ungefär vad Transformers 2 drog in – på premiärdagen!) satsa en hel del resurser på att få ut Wikipedia till tredje världen. Såväl Afrika som Asien kommer att se en hel del av Wikipedia framöver, framför allt med tanke på att WMF snart öppnar ett kontor i Indien. På rätt många platser har det inte funnits något uppslagsverk över huvud taget tidigare och där har Wikipedia blivit en viktig kulturbärare.

Wikipedia Academy och Wikipedia Ambassadors

Wikipedia och forskarvärlden kommer allt närmare. Inte bara det att forskare lägger allt mer tid på Wikipedia (faktiskt!), utan det har sedan flera år hållits konferenser där forskare och wikipedianer möts och diskuterar hur samarbetet ska ökas ännu mer.

Nu har det här blivit ännu större: nyligen startade ett program i USA där wikipedianer tränar studenter i att använda Wikipedia på ett vettigt sätt (läs mer). Och wikipedianer skapar till och med egna grupper på universiteten.

I november kommer Wikimedia Sverige, den lokala stödföreningen (den tredje största av drygt 30 runtom i världen), att hålla sin tredje Wikipedia Academy. Dit kommer Wikimedia Foundations vd, Sue Gardner, alltså den som beslutar om vilka projekt som kommer att få pengar. Intresset förväntas bli ganska stort inom forskarvärlden.

Wikipedia i Kina

Till skillnad från Google och flera andra stora företag har Wikipedia aldrig gått med på Kinas krav om självcensur för att få driva sina sajter på Kinas fastland. Visst, Wikipedia har varit blockerat, men det finns många sätt att kringgå den stora kinesiska brandväggen. Det här är spännande historier om folk som riskerar sitt liv och sin frihet för att få skriva på Wikipedia.

Bilddonationer och samarbeten

Det är inte bara privatpersoner som donerar bilder till Wikimedia Commons (se ovan). Allt fler stora instutioner har donerat tusentals bilder, eftersom de inser att det här är ett bra sätt att synas. Det finns många svenska exempel, men de riktigt stora kommer från Tyskland och Nederländerna där Bundesarchiv lagt ut 80.000 bilder, Tropenmuseum lagt ut 60.000 bilder, och Deutsche Fototek bidragit med 250.000 bilder. En rolig donation är AntWeb som lagt ut 35.000 bilder på olika myrarter. Se en komplett förteckning över de samarbeten som finns redan, här. Och 2010 såg också hur wikipedianen Liam Wyatt fick tillträde till British Museum och fixade så att andra wikipedianer fick komma bakom kulisserna (något New York Times mfl tidningar skrev om, men inga svenska tidningar, trots att British Museum är den gamla sortens museum, om vi säger så.)

Den svenska Wikipedia-kursen

Unik i världen är den svenska Wikipedia-kursen som hålls för andra gången på Mittuniversitetet! Det har förekommit kurser där Wikipedia har varit en del tidigare, men den här ägnar 10 veckor (7,5 högskolepoäng) enbart åt Wikipedia. I år var intresset rekordhögt med över 100 sökande. De fick till slut stänga sökningen. Som en del av kursen fick deltagarna skriva uppsatser om Wikipedia.

Minst 70% experter

Eftersom folk frågar så mycket, gjordes en stor undersökning 2007-2008 om vilka wikipedianerna var. Ett preliminärt resultat kom 2009 och det skrevs en del om – framför allt att det främst var män som bidrog. Men det var inte lika stort intresse för det fulla resultatet som kom i år, där det visade sig att… ja, just det, andelen som hade expertis inom det område de skrev om på Wikipedia som lägst var 70%. Läs de fulla resultaten här.

Wikipedias årliga insamling

Varje år dyker det upp stora skyltar på Wikipedia där man frågar om pengar (eftersom Wikipedia inte har några annonser eller något företag i ryggen måste pengar in på något sätt). Nu i november är det snart dags igen. Vad ska pengarna användas till? Allt sånt finns redovisat här för den som vågar läsa själv. Men betyder det något för folk i Sverige? Kanske. En av de saker som WMF kommer att satsa på är de lokala stödföreningarna, och det betyder att det kommer att finnas mer pengar att söka för den som vill göra något som förbättrar Wikipedia: åka på fotosafari, utbilda folk i hur Wikipedia fungerar, stå på mässor, kontakta organisationer om fler bilddonationer, etc. Vem vet, snart kanske det finns någon som är anställd för att arbeta med Wikipedia-relaterade saker i Sverige?

Hur får jag reda på mer om Wikipedia?

Det finns mer information om Wikipedia än någon människa någonsin hinner läsa. Var ska man då börja? Mina tips:

* Bybrunnen / Village pump

* Wikimedia Foundations blogg

* Wikimedia Sveriges blogg

* Signpost, wikipedianernas tidning

* prata med wikipedianerna. Det finns många att kontakta, säkerligen någon där du bor, och de kan berätta mer än vad som ryms i ett sånt här litet blogginlägg.

Fast du kanske hellre skriver om ifall det går att lita på Wikipedia trots allt? I så fall rekommenderar jag dig att läsa följande sida:

* Reliability of Wikipedia

Och om det inte räcker (den artikeln är trots allt bara 87.000 tecken lång – och finns på Wikipedia) finns alltid:

* Wikipedia:Replies to common objections (ytterligare 75.000 tecken)

En längre sammanfattning på svenska är boken ”Så fungerar Wikipedia” som jag själv skrev 2008. Det var då en av de första böckerna om Wikipedia i världen. Jag har också samlat en hel del praktiska länkar på min användarsida på Wikipedia.

Inom kort kommer jag också att lägga ut en uppföljare till min essä om hur vi ska höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia. Den kan vara värd att rapportera om…

Sparad i journalistik, upphovsrätt, Wikimania, Wikimedia Commons, Wikimedia Sverige, Wikipedia | Taggad: , , , , , , , , , , , , , , , | 6 Comments »

Hur de bästa artiklarna kommer till

Skrivet av Lennart Guldbrandsson på 13 mars 2010

Nu har en undersökning från universitetet i Arizona undersökt hur de bästa artiklarna på Wikipedia kommer till. Tidigare har IBM kommit fram till att ju fler som samarbetar om att skriva, desto bättre artiklar, men nu har forskaren Sudha Ram och forskarstuderanden Jun Liu tagit fram 400 artiklar av olika kvalitet från engelskspråkiga Wikipedia och undersökt hur de har nått sin respektive kvalitet. De fann att det fanns sex olika typer av skribenter:

Cluster # Description of actions by contributors Role Label
1 Engaging in many types of actions including sentence creations, modifications, and deletions and link and reference creations, modifications and deletions. Performing actions more frequently than an average contributor All-round Editors
2 Focusing on reverts. Performing actions more frequently than an average contributor Watchdogs
3 Focusing on sentence creations and seldom engaging in other actions. Performing actions less frequently Starters
4 Focusing on three types of actions: sentence creations, link creations and reference creations. Performing actions less frequently Content Justifiers
5 Focusing on sentence modifications Copy Editors
6 Focusing on removing sentences, references and links Cleaners

Sammantaget blev artiklarna oftare utmärkta om allround-skribenterna bidrog mest. De sämsta artiklarna dominerades av startare och ”casual editors”.

Slutsatsen blev att det var viktigt att ju fler av de här rollerna som kunde samarbeta, desto bättre. Eller som jag själv skrev för två-tre år sedan:

Idén med Wikipedia är enkel: så många som möjligt ska kunna bidra för att vi tillsammans ska kunna göra det bästa möjliga uppslagsverket. Vem som helst som har en dator med internetuppkoppling kan gå in på Wikipedia, leta reda på en artikel och lägga till, ändra och ta bort text.

Det kanske låter kaotiskt. Men det innebär också att de redigeringar man själv gör kan få tillägg, bli ändrade eller tas bort. Sedan kan någon tredje person ändra i den texten. I längden får det effekten att de dåliga inslagen blir färre och färre, medan de bättre blir fler och fler. I alla fall i en perfekt värld. (Källa: Så fungerar Wikipedia)

Den här uppsatsen presenterades på SiFy, nämligen här. Hela uppsatsen finns här.

Sparad i forskning, Wikipedia | Taggad: , , , , , , , , | Leave a Comment »

”Så fungerar Wikipedia” fri

Skrivet av Lennart Guldbrandsson på 09 mars 2010

Boken ”Så fungerar Wikipedia” av Lennart Guldbrandsson ligger numera under en fri licens (CC-BY-SA) . Den finns som pdf här, på Wikisource här och som redigeringsbar text här. Det här är ytterligare ett steg för att göra Wikipedia mer förståeligt för allmänheten. Sprid länkarna till alla som kan ha nytta av dem!

Enligt ett mail jag har fått har den här boken fått igång Wikisource igen. Troligen handlar det om att författaren är vid liv, att boken har någon slags koppling till nutiden, och att det finns ett klart syfte med att få boken klar. Många andra böcker ligger på Wikisource för att de är gamla och ingen tjänar några pengar på dem, därför att målgruppen är ganska smal. Kan vi däremot få in lite böcker som är mer aktuella kanske Wikisource kan få fart och bli ett bra ställe för etablerade författare att synas på. Birger Sjöberg har redan gjort det. Varför inte fler?

Sparad i Wikipedia, Wikisource | Taggad: , , , , , | 2 Comments »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 243 andra följare