Ny webbkurs för lärare – Bli en medveten användare av Wikipedia

Du har väl inte missat att den nya webbkursen som denna vecka lanserades på Webbstjärnans öppna kursportal för lärare och pedagoger?

I lärares undervisningsvardag är Wikipedias innehåll en vesäntlig del av den stora digitala informationsmängden som behöver hanteras och som kan innebära både framgång och förtvivlan. I takt med en ökad informatoinskunnighet i skolorna har en nyfikenhet väckts kring hur Wikipedia klarar av att fungera så pass väl, att det går att låta vem som helst redigera och samtidigt upprätthålla det kontinuerliga arbetet med trovärdighet och kvalitet.

Kursen “Bli en medveten användare av Wikipedia” riktar sig just till pedagoger som har dessa frågor kring både Wikipedias praktik och kultur. Kursen ramas in av fördjupande samtal om Wikipedias struktur och maktbalans via samtal mellan Wikipediaadministratören och läraren Ylva Pettersson  och Kristina Alexandersson, chef för Internet i skolan och ansvarig för Webbstjärnan på Internetstiftelsen i Sverige (IIS).

Ylva Pettersson och Kristina Alexanderson.
Ylva Pettersson och Kristina Alexanderson i samtal om Wikipedia i kursen ”Bli medveten användare av Wikipedia”, Webbstjärnan CC BY-SA 3.0

Ylva Pettersson, även styrelseledamot i Wikimedia Sverige, berättar bland annat om hur det fungerar med val av administratörer på Wikipedia och varför det kan vara nödvändigt att blockera användare vid vissa tillfällen. Samtalet kretsar också kring hur det fungerar i Wikipedias gemenskap med erfarenhetens betydelse för god argumentation och språkets makt. På Wikipedia lever diskussionerna om källkritik och användarna förhandlar ständigt kring hur de som skribenter ska förhålla sig till olika källor. Tack vare Wikipedias transperens finns alla diskussioner bevarade och även dessa metasidor kan utgöra ett underlag för undervisning om källkritisk praktik, enligt Ylvas förslag.

Kursdeltagaren får också se Wikipedia i praktiken genom fem korta instruktionsfilmer som visar de allra mest grundläggande i hur det går till att redigera Wikipedia med hjälp av det visuella redigeringsverktyget. Allt från hur det går till att fixa ett litet stavfel till att skapa en artikel från noll och lägga till bilder genom att ladda upp dem på Wikimedia Commons.

I Lektion 3 visas exempelvis hur det går till att automatiskt generera en källhänvisning och lägga till en referenslista.

Webbstjärnan är IIS:s satsning mot skolan för att utveckla internet och internetanvändandet i Sverige, och erbjuder bland annat lärare och pedagoger tillgång till webbkurser via sin kursportal, som är tillgängliga under den fria licensen CC BY-SA 3.0. Efter avslutad kurs går det att hämta ut ett kursintyg om sitt deltagande.

Gå kursen och tipsa sedan andra om den!

Wikipedias trovärdighet

En liten del av alla de volontärer som arbetar för att kvalitén på Wikipedia och våra andra projekt skall vara fortsatt hög (bild från Wikimania 2014). Foto: Ralf Roletschek – Fahrradtechnik und Fotografie, CC BY-SA 3.0 AT.

När vi inleder samarbeten med olika organisationer får vi ofta frågan om vilka risker det finns med att hänvisa till Wikipedia från den egna webbplatsen, i skolarbetet eller, när det handlar om Wikipedia-städer, från en skylt som sitter på ens byggnad.

Vi försöker då förklara hur det fungerar på Wikipedia och hur det är möjligt att materialet håller så pass bra kvalité som det ändå gör. Att kvalitén på artiklarna är god visar flera oberoende undersökningar som jämfört olika språkversioner av Wikipedia med traditionella uppslagsverk och andra källor. Där har Wikipedia visat sig vara i stort sett jämbördig och vissa större språkversioner av Wikipedia rentav bättre än de traditionella encyklopedierna.

“Men alla kan ju redigera, och då kan ju folk också klottra!”, utbrister då kanske någon, och ja, det stämmer att alla kan redigera och precis som i samhället i övrigt finns det folk som gillar att förstöra. Historien visar dock att de flesta vill vara med och förbättra Wikipedia, inte förstöra det och det finns mängder av verktyg och tekniker som de här goda krafterna har till sitt förfogande.

Så vad är då de här verktygen?

Mängden volontärer

Det första och mest centrala verktyget är det numerära övertaget. Varje månad bidrar cirka 3 000 volontärer med material till svenskspråkiga Wikipedia och cirka 800 bidrar flera gånger. Det är alltså väldigt mycket folk som håller efter artiklarna och de få som är där för att förstöra motas bort av de många som vill skydda Wikipedia! Många av dessa lägger åtskilliga volontärtimmar varje månad på att systematiskt gå igenom det som skrivs på Wikipedia och ta bort skadliga och negativa redigeringar.

Bland dessa volontärer finns personer med expertis inom allsköns områden, och då Wikipedia blivit så pass välanvänt (500 000 000 person besöker Wikipedias olika språkversioner varje månad!) har många experter sett ett behov och ett värde av att hålla koll på artiklar med anknytning till deras favoritområde.

Bevakningslistan och Senaste ändringar

Både volontärer och experter använder sig av den så kallade Bevakningslistan där de snabbt och lätt kan hålla koll på favoritartiklarna. Om du inte loggar in på Wikipedia dagligen kan du genom dina inställningar välja att få ett automatiskt mejl som meddelar om något har ändrats i de artiklar du bevakar. Här finns en video som visar hur enkelt du lägger till en lista med artiklar som du vill hålla extra koll på. Bevakningslistan är ett centralt verktyg för alla experter som vill hjälpa till och förhindra att missuppfattningar sprids i deras ämne.

För mer uppenbart klotter (såsom runda ord, borttagning av delar av texten m.m.) använder många volontärer verktyget “Senaste ändringar”. På senaste ändringar listas alla förändringarna i artiklarna i realtid. Dygnet runt sitter volontärerna och tittar på de redigeringar som görs och återställer de som inte håller tillräcklig kvalité. Till sin hjälp har de därtill smarta missbruksfilter som varnar om exempelvis svordomar eller könsord läggs till i en artikel. Detta möjliggör att dessa typer av redigeringar oftast tas bort inom en minut. Att återställa klotter tar bara några sekunder och den här typen av klotter är nästan alltid återställt inom någon minut.

Principer som styr

Volontärernas arbete och användning av verktygen styrs av en uppsättning principer. Dessa hjälper gemenskapen att arbeta åt samma håll. Volontärerna har även stöd av mängder av dokumentation där praxis på Wikipedia har dokumenterats över åren. De viktigaste principerna för att bibehålla en hög kvalité är neutralitet och verifierbarhet.

Neutralitet

Alla volontärers arbete förenas under en serie principer som förenar de positiva bidragen på Wikipedia. Alla artiklar ska nämligen vara neutrala, d.v.s. sakligt behandla ett ämne och låta olika röster komma till tals. Detta är lättare sagt än gjort, men genom att så många är aktiva på Wikipedia tragglas formuleringar igenom gång efter gång och diskussioner pågår ständigt om ordval, källkvalité och innehåll. Alla artiklar har nämligen en diskussionssida kopplade till sig där detta kan diskuteras. Artiklarna ska fokusera på det nuvarande kunskapsläget inom ett område, vilket leder oss in på verifierbarhet. Neutralitet är mer eller mindre svårt att nå beroende på artikelämne. I artiklar om t.ex. historiska byggnader föreligger ofta mindre neutralitetsproblem än i ex. artiklar om politik eller väpnade konflikter.

Verifierbarhet

Verifierbarhet handlar om att alla påståenden och all fakta som kan ifrågasättas på Wikipedia skall ha ordentliga källor, helst i form av fotnoter. Källorna ska bekräftar det som står och gör det möjligt för läsaren att gå vidare i sina undersökningar och lära sig mer.

Transparens

Även om kvalitén överlag håller en god standard på Wikipedia kan det dock variera stort mellan språkversionerna och även mellan olika ämnen. När problem upptäcks är det inte något som försöker döljas och smusslas med. Istället lägger volontärerna dit en stor mall på toppen av artikeln som påpekar bristerna. Detta är inte för att förolämpa den som skrivit artikeln utan för att bjuda in andra (och den som ursprungligen skrev det) att hjälpa till att förbättra den ytterligare. Den här tydligheten gör det förstås enklare för en läsare att veta hur allvarligt de skall ta materialet.

Genom dessa verktyg och strukturer lyckas Wikipedias användare tillsammans hålla koll på artiklarna!

Idéer om Open Badges för skolarbete på Wikipedia

Innan sommaren skrev jag ett inlägg om hur viktiga de skickliga pedagogerna är som genom att ha insyn i Wikipedia gör så att elevers ansträngningar resulterar i tillgänglig kunskap för den stora allmänheten, samtidigt som skolarbetet genererar innehåll av god kvalitet som stärker Wikipediagmenskapens arbete. Jag tänkte ta det här tillfället till att berätta mer om hur jag tänker när det gäller att använda det som kallas för Open badges för att validera och ge erkännande till lärares och elevers insatser. All feedback är väldigt välkommen!

 

Open badges är ett initiativ av Mozilla och det är ett sätt att digitalt kunna verifiera någons prestationer, deltagande, eller lärande. Det fungerar som ett komplement till formella kvalifikationer och intyg och breddar sättet som vi kan visa upp våra meriter på. Det som tekniskt sätt gör det digitala märket användbart är att det innehåller information om vad den representerar som direkt är tillgänglig genom en enkel klickning. Den som har tilldelats ett sådant här digitalt märke har möjligheten att välja om och var den kan visas och i vilka kontexter den ska synliggöras, exempelvis en egen webbplats eller i sociala medier.

Elevers medie- och informationskunnighet

För elever handlar det om att ha fler sätt att visa meriterande aktiviteter och vilka förmågor som varit involverade i dem. När det gäller att skriva och vara en aktiv deltagare bland andra användare på Wikipedia, så handlar det om väldigt många olika förmågor. Bland dessa har jag valt ut tre färdigheter som krävs av den som framgångsrikt bidrar till Wikipedia (dessa gäller inte bara elever):

  1. Kommunikativ kompetens – Eleven kommunicerar kunskapen på ett neutralt sätt i enlighet med encyklopedisk genre.
  2. Källkritisk förståelse – Eleven visar sin källkritiska förståelse genom att verifiera kunskapen med pålitliga källor.
  3. Medie – och informationskunnighet – Eleven demonstrerar medie- och informationskunnighet genom att använda digital teknik för webbpublicering och spridning av kunskapen med fria licenser.

Den tredje färdigheten som jag listat förkortas vanligen MIK och beskrivs av UNESCO som en viktig förutsättning för demokratiska samhällen och MIK är kärnan i yttrande- och informaitonsfriheten. Jag gillar speciellt att UNESCOs beskrivning av MIK betonar dess betydelse för att utveckla oberoende informationssystem och att den mediekunnige medborgaren kritiskt kan värdera mediers innehåll och förutsätts vara en aktiv producent av information. Jag ser det som att MIK-begreppet ger en fördjupad innebörd av “digital kompetens” och i mina öron låter det väldigt mycket som att Wikipedia är en oerhört lämplig plattform för att utveckla unga människors mediekunnighet.

I följande översikt har jag försökt skissa upp en idé till hur elevers färdigheter hänger ihop som tre kriterier för ett övergripande Wikipedia-märke.

Sara Mörtsell CC- BY SA 4.0
Kom gärna med förslag till förbättringar och utveckling av både innehåll och form för det här badge-systemet.

 

Pedagoger med Wikipedia som klassrum

Att som lärare integrera Wikipedia i sitt klassrum (eller integrera sitt klassrum i Wikipedia?) kräver en del insyn och förtrogenhet med Wikipedia som projekt och så klart att kunna förena det i den pedagogiska processen. Lägg till också att ämneskunskaperna är centrala i genom hela arbetet. Jag har valt att beskriva detta med hjälp av tre praktiska nyckelmoment. Ett syfte med att med att genom visuella märken beskriva en så här process är att det synliggör vad ett utförande innebär, och kan därmed också vara ett verktyg för lärande. Ta exempelvis ämnesinventeringen – varför behöver den som står i kast med att skriva på Wikipedia först läsa en del där? Jo, för den analysen krävs för att kunna avgöra hur arbetet ska gå vidare och göra kloka val om hur bidrag ska kunna ta form. Vilka luckor finns? Och hur stämmer de överens med ämnesinnehållet i kursen?

Så här har jag skissat upp hur ett badge-system kan se ut för pedagoger.

Kom gärna med förslag till förbättringar och utveckling av både innehåll och form för det här badge-systemet.
Kom gärna med förslag till förbättringar och utveckling av både innehåll och form för det här badge-systemet.

 

Slutligen vill jag tipsa lärare om resursen ”Vägledning för pedagoger” som finns på Wikipedia. Kolla där för att se idé till upplägg och hur redigering på Wikipedia fungerar med verktyget VisualEditor, som innebär en avsevärd förenkling av hur redigering går till.

 

Sara Mörtsell

Utbildningsansvarig, Wikimedia Sverige