Wikipediautbildning för bibliotekspersonal

Första tillfället i höstens Wikipediautbildning för bibliotekspersonal gick av stapeln på Stadsbiblioteket den 28 september.
Av Anna Troberg (WMSE) [CC0], via Wikimedia Commons

Vad vill bibliotekspersonal veta när det gäller Wikipedia? I höst arrangerar Wikimedia Sverige Wikipediautbildning för bibliotekspersonal tillsammans med Kungliga biblioteket. Det första tillfället gick av stapeln den 28 september på Stadsbiblioteket i Stockholm och två ytterligare tillfällen är planerade och går att anmäla sig till redan nu.

Första tillfället samlade bibliotekspersonal från vitt skilda verksamheter och orter och en del av diskussionernas utfall var en antal områden där deltagarna ville veta mer om Wikipedia.  Här dessa frågeställning i tematisk indelning kompletterade med användbara länkar som kan ge rekommendationer och mer fördjupad information kring varje område.

Tillförlitlighet och källkritik

  • ”Jag arbetar på skolbibliotek. När jag träffar elever så anger de ofta att de använder Wikipedia. Jag skulle vilja ha svar på hur tillförlitlig Wikipedia är som källa.”
  • ”Jag vill använda Wikipedia för att arbeta med källkritik ihop med elever.”
  • ”Hur tillförlitliga är de angivna källorna till en wikipediaartikel? Och hur kontrolleras det?”
  • ”Är Wikipediaartikeln i sig en “bra” källa?”
  • ”Hur väl måste fakta beläggas för att de ska ingå för Wikipedia?”
  • ”Jag vill ha verktyg, metoder och vana att bakgrundskolla, faktakolla wikipediaartiklar.”

För bibliotekspersonal som möter gymnasieelever finns materialet som vi skapat ihop med Mamlmö högskola på uppdrag av Skolverket som en del i läslyftet och publicerades i juni 2016;  Informationskritik och kunskapsdelning.

Ta en titt på Wikipedia:Källhänvisningar för att se vad Wikipedias användare säger om källor och hur de bör användas på Wikipedia och engelska Wikipedia har en detaljerad sida över olika aspekter av att använda Wikipedia för informationssökning, som kan sammanfattas med att det är en ”bra startpunkt men ska inte vara en slutpunkt”.

Förutom att faktakolla källorna, ta även för vana att använda informationen som finns tillgänglig i historiken och på diskussionssidan, här är en kort film om hur det ser ut.

Bibliotek och Wikipedia

  • ”Jag vill ha exempel på hur folkbibliotek arbetar aktivt med Wikipedia.”
  • ”Hur många bibliotek har aktiviteter med Wikpedia?”
  • ”Jag vill kunna föra vidare till de som jobbar med specialsamlingar, kataloger o dyl. varför det är så viktigt att vi hjälps åt med att fylla Wikipedia med info/kunskap.”

Deltagarna i den här första Wikipediautbildningen för bibliotekspersonal har möjligheten att vara bland de som kan sprida och stötta biblioteken att bättre utnyttja möjligheten med Wikipedia, och vi vill så klart veta om de Wikipediarelaterade aktiviteter som sker ute på biblioteken i Sverige. Våra tidigare samarbeten har till största delen varit ihop med skolbiblioteken där klasser har redigerat Wikipedia som en del av att dela med sig av kunskap och lära sig praktisera källkritik och skrivande för verkliga mottagare. Ett initiativ från en bibliotekarie har handlat om att elever skriver på somaliska Wikipedia.

En mer detaljerad och fördjupad diskussion förs just nu av International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA) ihop med representanter från Wikimedia-rörelsen och den finns att ta del av i ett utkast som just nu gemensamt håller på att tas fram, där står folkbiblioteken i fokus och kanske inte specialsamlingar, men argumenten som tas upp kanske överlappar.

Statistik

  • ”Hur många i Sverige använder Wikipedia jämfört med andra uppslagsverk?”
  • ”Vilken medelålder är det på de som skriver på Wikipedia?”

SCB visade i en undersökning från 2013 att 89% av svenskarna i ålder 16-24 har använt sig av Wikipedia, vi vet inte hur stor användningen är av andra uppslagsverk. I slutet av 2014 genomförde vi  en större enkätundersökning av svenskspråkiga Wikipedias gemenskap, och till viss del dess läsare, här är en översikt av resultaten.

Vi ser fram emot nästa utbildningstillfälle nu i oktober och hör av dig med vilka fler Wikipediaaktiviter som sker och planeras på biblioteken i Sverige.

Ny webbkurs för lärare – Bli en medveten användare av Wikipedia

Du har väl inte missat att den nya webbkursen som denna vecka lanserades på Webbstjärnans öppna kursportal för lärare och pedagoger?

I lärares undervisningsvardag är Wikipedias innehåll en vesäntlig del av den stora digitala informationsmängden som behöver hanteras och som kan innebära både framgång och förtvivlan. I takt med en ökad informatoinskunnighet i skolorna har en nyfikenhet väckts kring hur Wikipedia klarar av att fungera så pass väl, att det går att låta vem som helst redigera och samtidigt upprätthålla det kontinuerliga arbetet med trovärdighet och kvalitet.

Kursen “Bli en medveten användare av Wikipedia” riktar sig just till pedagoger som har dessa frågor kring både Wikipedias praktik och kultur. Kursen ramas in av fördjupande samtal om Wikipedias struktur och maktbalans via samtal mellan Wikipediaadministratören och läraren Ylva Pettersson  och Kristina Alexandersson, chef för Internet i skolan och ansvarig för Webbstjärnan på Internetstiftelsen i Sverige (IIS).

Ylva Pettersson och Kristina Alexanderson.
Ylva Pettersson och Kristina Alexanderson i samtal om Wikipedia i kursen ”Bli medveten användare av Wikipedia”, Webbstjärnan CC BY-SA 3.0

Ylva Pettersson, även styrelseledamot i Wikimedia Sverige, berättar bland annat om hur det fungerar med val av administratörer på Wikipedia och varför det kan vara nödvändigt att blockera användare vid vissa tillfällen. Samtalet kretsar också kring hur det fungerar i Wikipedias gemenskap med erfarenhetens betydelse för god argumentation och språkets makt. På Wikipedia lever diskussionerna om källkritik och användarna förhandlar ständigt kring hur de som skribenter ska förhålla sig till olika källor. Tack vare Wikipedias transperens finns alla diskussioner bevarade och även dessa metasidor kan utgöra ett underlag för undervisning om källkritisk praktik, enligt Ylvas förslag.

Kursdeltagaren får också se Wikipedia i praktiken genom fem korta instruktionsfilmer som visar de allra mest grundläggande i hur det går till att redigera Wikipedia med hjälp av det visuella redigeringsverktyget. Allt från hur det går till att fixa ett litet stavfel till att skapa en artikel från noll och lägga till bilder genom att ladda upp dem på Wikimedia Commons.

I Lektion 3 visas exempelvis hur det går till att automatiskt generera en källhänvisning och lägga till en referenslista.

Webbstjärnan är IIS:s satsning mot skolan för att utveckla internet och internetanvändandet i Sverige, och erbjuder bland annat lärare och pedagoger tillgång till webbkurser via sin kursportal, som är tillgängliga under den fria licensen CC BY-SA 3.0. Efter avslutad kurs går det att hämta ut ett kursintyg om sitt deltagande.

Gå kursen och tipsa sedan andra om den!

Wikipedias trovärdighet

En liten del av alla de volontärer som arbetar för att kvalitén på Wikipedia och våra andra projekt skall vara fortsatt hög (bild från Wikimania 2014). Foto: Ralf Roletschek – Fahrradtechnik und Fotografie, CC BY-SA 3.0 AT.

När vi inleder samarbeten med olika organisationer får vi ofta frågan om vilka risker det finns med att hänvisa till Wikipedia från den egna webbplatsen, i skolarbetet eller, när det handlar om Wikipedia-städer, från en skylt som sitter på ens byggnad.

Vi försöker då förklara hur det fungerar på Wikipedia och hur det är möjligt att materialet håller så pass bra kvalité som det ändå gör. Att kvalitén på artiklarna är god visar flera oberoende undersökningar som jämfört olika språkversioner av Wikipedia med traditionella uppslagsverk och andra källor. Där har Wikipedia visat sig vara i stort sett jämbördig och vissa större språkversioner av Wikipedia rentav bättre än de traditionella encyklopedierna.

“Men alla kan ju redigera, och då kan ju folk också klottra!”, utbrister då kanske någon, och ja, det stämmer att alla kan redigera och precis som i samhället i övrigt finns det folk som gillar att förstöra. Historien visar dock att de flesta vill vara med och förbättra Wikipedia, inte förstöra det och det finns mängder av verktyg och tekniker som de här goda krafterna har till sitt förfogande.

Så vad är då de här verktygen?

Mängden volontärer

Det första och mest centrala verktyget är det numerära övertaget. Varje månad bidrar cirka 3 000 volontärer med material till svenskspråkiga Wikipedia och cirka 800 bidrar flera gånger. Det är alltså väldigt mycket folk som håller efter artiklarna och de få som är där för att förstöra motas bort av de många som vill skydda Wikipedia! Många av dessa lägger åtskilliga volontärtimmar varje månad på att systematiskt gå igenom det som skrivs på Wikipedia och ta bort skadliga och negativa redigeringar.

Bland dessa volontärer finns personer med expertis inom allsköns områden, och då Wikipedia blivit så pass välanvänt (500 000 000 person besöker Wikipedias olika språkversioner varje månad!) har många experter sett ett behov och ett värde av att hålla koll på artiklar med anknytning till deras favoritområde.

Bevakningslistan och Senaste ändringar

Både volontärer och experter använder sig av den så kallade Bevakningslistan där de snabbt och lätt kan hålla koll på favoritartiklarna. Om du inte loggar in på Wikipedia dagligen kan du genom dina inställningar välja att få ett automatiskt mejl som meddelar om något har ändrats i de artiklar du bevakar. Här finns en video som visar hur enkelt du lägger till en lista med artiklar som du vill hålla extra koll på. Bevakningslistan är ett centralt verktyg för alla experter som vill hjälpa till och förhindra att missuppfattningar sprids i deras ämne.

För mer uppenbart klotter (såsom runda ord, borttagning av delar av texten m.m.) använder många volontärer verktyget “Senaste ändringar”. På senaste ändringar listas alla förändringarna i artiklarna i realtid. Dygnet runt sitter volontärerna och tittar på de redigeringar som görs och återställer de som inte håller tillräcklig kvalité. Till sin hjälp har de därtill smarta missbruksfilter som varnar om exempelvis svordomar eller könsord läggs till i en artikel. Detta möjliggör att dessa typer av redigeringar oftast tas bort inom en minut. Att återställa klotter tar bara några sekunder och den här typen av klotter är nästan alltid återställt inom någon minut.

Principer som styr

Volontärernas arbete och användning av verktygen styrs av en uppsättning principer. Dessa hjälper gemenskapen att arbeta åt samma håll. Volontärerna har även stöd av mängder av dokumentation där praxis på Wikipedia har dokumenterats över åren. De viktigaste principerna för att bibehålla en hög kvalité är neutralitet och verifierbarhet.

Neutralitet

Alla volontärers arbete förenas under en serie principer som förenar de positiva bidragen på Wikipedia. Alla artiklar ska nämligen vara neutrala, d.v.s. sakligt behandla ett ämne och låta olika röster komma till tals. Detta är lättare sagt än gjort, men genom att så många är aktiva på Wikipedia tragglas formuleringar igenom gång efter gång och diskussioner pågår ständigt om ordval, källkvalité och innehåll. Alla artiklar har nämligen en diskussionssida kopplade till sig där detta kan diskuteras. Artiklarna ska fokusera på det nuvarande kunskapsläget inom ett område, vilket leder oss in på verifierbarhet. Neutralitet är mer eller mindre svårt att nå beroende på artikelämne. I artiklar om t.ex. historiska byggnader föreligger ofta mindre neutralitetsproblem än i ex. artiklar om politik eller väpnade konflikter.

Verifierbarhet

Verifierbarhet handlar om att alla påståenden och all fakta som kan ifrågasättas på Wikipedia skall ha ordentliga källor, helst i form av fotnoter. Källorna ska bekräftar det som står och gör det möjligt för läsaren att gå vidare i sina undersökningar och lära sig mer.

Transparens

Även om kvalitén överlag håller en god standard på Wikipedia kan det dock variera stort mellan språkversionerna och även mellan olika ämnen. När problem upptäcks är det inte något som försöker döljas och smusslas med. Istället lägger volontärerna dit en stor mall på toppen av artikeln som påpekar bristerna. Detta är inte för att förolämpa den som skrivit artikeln utan för att bjuda in andra (och den som ursprungligen skrev det) att hjälpa till att förbättra den ytterligare. Den här tydligheten gör det förstås enklare för en läsare att veta hur allvarligt de skall ta materialet.

Genom dessa verktyg och strukturer lyckas Wikipedias användare tillsammans hålla koll på artiklarna!