Wikipedias trovärdighet

En liten del av alla de volontärer som arbetar för att kvalitén på Wikipedia och våra andra projekt skall vara fortsatt hög (bild från Wikimania 2014). Foto: Ralf Roletschek – Fahrradtechnik und Fotografie, CC BY-SA 3.0 AT.

När vi inleder samarbeten med olika organisationer får vi ofta frågan om vilka risker det finns med att hänvisa till Wikipedia från den egna webbplatsen, i skolarbetet eller, när det handlar om Wikipedia-städer, från en skylt som sitter på ens byggnad.

Vi försöker då förklara hur det fungerar på Wikipedia och hur det är möjligt att materialet håller så pass bra kvalité som det ändå gör. Att kvalitén på artiklarna är god visar flera oberoende undersökningar som jämfört olika språkversioner av Wikipedia med traditionella uppslagsverk och andra källor. Där har Wikipedia visat sig vara i stort sett jämbördig och vissa större språkversioner av Wikipedia rentav bättre än de traditionella encyklopedierna.

“Men alla kan ju redigera, och då kan ju folk också klottra!”, utbrister då kanske någon, och ja, det stämmer att alla kan redigera och precis som i samhället i övrigt finns det folk som gillar att förstöra. Historien visar dock att de flesta vill vara med och förbättra Wikipedia, inte förstöra det och det finns mängder av verktyg och tekniker som de här goda krafterna har till sitt förfogande.

Så vad är då de här verktygen?

Mängden volontärer

Det första och mest centrala verktyget är det numerära övertaget. Varje månad bidrar cirka 3 000 volontärer med material till svenskspråkiga Wikipedia och cirka 800 bidrar flera gånger. Det är alltså väldigt mycket folk som håller efter artiklarna och de få som är där för att förstöra motas bort av de många som vill skydda Wikipedia! Många av dessa lägger åtskilliga volontärtimmar varje månad på att systematiskt gå igenom det som skrivs på Wikipedia och ta bort skadliga och negativa redigeringar.

Bland dessa volontärer finns personer med expertis inom allsköns områden, och då Wikipedia blivit så pass välanvänt (500 000 000 person besöker Wikipedias olika språkversioner varje månad!) har många experter sett ett behov och ett värde av att hålla koll på artiklar med anknytning till deras favoritområde.

Bevakningslistan och Senaste ändringar

Både volontärer och experter använder sig av den så kallade Bevakningslistan där de snabbt och lätt kan hålla koll på favoritartiklarna. Om du inte loggar in på Wikipedia dagligen kan du genom dina inställningar välja att få ett automatiskt mejl som meddelar om något har ändrats i de artiklar du bevakar. Här finns en video som visar hur enkelt du lägger till en lista med artiklar som du vill hålla extra koll på. Bevakningslistan är ett centralt verktyg för alla experter som vill hjälpa till och förhindra att missuppfattningar sprids i deras ämne.

För mer uppenbart klotter (såsom runda ord, borttagning av delar av texten m.m.) använder många volontärer verktyget “Senaste ändringar”. På senaste ändringar listas alla förändringarna i artiklarna i realtid. Dygnet runt sitter volontärerna och tittar på de redigeringar som görs och återställer de som inte håller tillräcklig kvalité. Till sin hjälp har de därtill smarta missbruksfilter som varnar om exempelvis svordomar eller könsord läggs till i en artikel. Detta möjliggör att dessa typer av redigeringar oftast tas bort inom en minut. Att återställa klotter tar bara några sekunder och den här typen av klotter är nästan alltid återställt inom någon minut.

Principer som styr

Volontärernas arbete och användning av verktygen styrs av en uppsättning principer. Dessa hjälper gemenskapen att arbeta åt samma håll. Volontärerna har även stöd av mängder av dokumentation där praxis på Wikipedia har dokumenterats över åren. De viktigaste principerna för att bibehålla en hög kvalité är neutralitet och verifierbarhet.

Neutralitet

Alla volontärers arbete förenas under en serie principer som förenar de positiva bidragen på Wikipedia. Alla artiklar ska nämligen vara neutrala, d.v.s. sakligt behandla ett ämne och låta olika röster komma till tals. Detta är lättare sagt än gjort, men genom att så många är aktiva på Wikipedia tragglas formuleringar igenom gång efter gång och diskussioner pågår ständigt om ordval, källkvalité och innehåll. Alla artiklar har nämligen en diskussionssida kopplade till sig där detta kan diskuteras. Artiklarna ska fokusera på det nuvarande kunskapsläget inom ett område, vilket leder oss in på verifierbarhet. Neutralitet är mer eller mindre svårt att nå beroende på artikelämne. I artiklar om t.ex. historiska byggnader föreligger ofta mindre neutralitetsproblem än i ex. artiklar om politik eller väpnade konflikter.

Verifierbarhet

Verifierbarhet handlar om att alla påståenden och all fakta som kan ifrågasättas på Wikipedia skall ha ordentliga källor, helst i form av fotnoter. Källorna ska bekräftar det som står och gör det möjligt för läsaren att gå vidare i sina undersökningar och lära sig mer.

Transparens

Även om kvalitén överlag håller en god standard på Wikipedia kan det dock variera stort mellan språkversionerna och även mellan olika ämnen. När problem upptäcks är det inte något som försöker döljas och smusslas med. Istället lägger volontärerna dit en stor mall på toppen av artikeln som påpekar bristerna. Detta är inte för att förolämpa den som skrivit artikeln utan för att bjuda in andra (och den som ursprungligen skrev det) att hjälpa till att förbättra den ytterligare. Den här tydligheten gör det förstås enklare för en läsare att veta hur allvarligt de skall ta materialet.

Genom dessa verktyg och strukturer lyckas Wikipedias användare tillsammans hålla koll på artiklarna!

Idéer om Open Badges för skolarbete på Wikipedia

Innan sommaren skrev jag ett inlägg om hur viktiga de skickliga pedagogerna är som genom att ha insyn i Wikipedia gör så att elevers ansträngningar resulterar i tillgänglig kunskap för den stora allmänheten, samtidigt som skolarbetet genererar innehåll av god kvalitet som stärker Wikipediagmenskapens arbete. Jag tänkte ta det här tillfället till att berätta mer om hur jag tänker när det gäller att använda det som kallas för Open badges för att validera och ge erkännande till lärares och elevers insatser. All feedback är väldigt välkommen!

 

Open badges är ett initiativ av Mozilla och det är ett sätt att digitalt kunna verifiera någons prestationer, deltagande, eller lärande. Det fungerar som ett komplement till formella kvalifikationer och intyg och breddar sättet som vi kan visa upp våra meriter på. Det som tekniskt sätt gör det digitala märket användbart är att det innehåller information om vad den representerar som direkt är tillgänglig genom en enkel klickning. Den som har tilldelats ett sådant här digitalt märke har möjligheten att välja om och var den kan visas och i vilka kontexter den ska synliggöras, exempelvis en egen webbplats eller i sociala medier.

Elevers medie- och informationskunnighet

För elever handlar det om att ha fler sätt att visa meriterande aktiviteter och vilka förmågor som varit involverade i dem. När det gäller att skriva och vara en aktiv deltagare bland andra användare på Wikipedia, så handlar det om väldigt många olika förmågor. Bland dessa har jag valt ut tre färdigheter som krävs av den som framgångsrikt bidrar till Wikipedia (dessa gäller inte bara elever):

  1. Kommunikativ kompetens – Eleven kommunicerar kunskapen på ett neutralt sätt i enlighet med encyklopedisk genre.
  2. Källkritisk förståelse – Eleven visar sin källkritiska förståelse genom att verifiera kunskapen med pålitliga källor.
  3. Medie – och informationskunnighet – Eleven demonstrerar medie- och informationskunnighet genom att använda digital teknik för webbpublicering och spridning av kunskapen med fria licenser.

Den tredje färdigheten som jag listat förkortas vanligen MIK och beskrivs av UNESCO som en viktig förutsättning för demokratiska samhällen och MIK är kärnan i yttrande- och informaitonsfriheten. Jag gillar speciellt att UNESCOs beskrivning av MIK betonar dess betydelse för att utveckla oberoende informationssystem och att den mediekunnige medborgaren kritiskt kan värdera mediers innehåll och förutsätts vara en aktiv producent av information. Jag ser det som att MIK-begreppet ger en fördjupad innebörd av “digital kompetens” och i mina öron låter det väldigt mycket som att Wikipedia är en oerhört lämplig plattform för att utveckla unga människors mediekunnighet.

I följande översikt har jag försökt skissa upp en idé till hur elevers färdigheter hänger ihop som tre kriterier för ett övergripande Wikipedia-märke.

Sara Mörtsell CC- BY SA 4.0
Kom gärna med förslag till förbättringar och utveckling av både innehåll och form för det här badge-systemet.

 

Pedagoger med Wikipedia som klassrum

Att som lärare integrera Wikipedia i sitt klassrum (eller integrera sitt klassrum i Wikipedia?) kräver en del insyn och förtrogenhet med Wikipedia som projekt och så klart att kunna förena det i den pedagogiska processen. Lägg till också att ämneskunskaperna är centrala i genom hela arbetet. Jag har valt att beskriva detta med hjälp av tre praktiska nyckelmoment. Ett syfte med att med att genom visuella märken beskriva en så här process är att det synliggör vad ett utförande innebär, och kan därmed också vara ett verktyg för lärande. Ta exempelvis ämnesinventeringen – varför behöver den som står i kast med att skriva på Wikipedia först läsa en del där? Jo, för den analysen krävs för att kunna avgöra hur arbetet ska gå vidare och göra kloka val om hur bidrag ska kunna ta form. Vilka luckor finns? Och hur stämmer de överens med ämnesinnehållet i kursen?

Så här har jag skissat upp hur ett badge-system kan se ut för pedagoger.

Kom gärna med förslag till förbättringar och utveckling av både innehåll och form för det här badge-systemet.
Kom gärna med förslag till förbättringar och utveckling av både innehåll och form för det här badge-systemet.

 

Slutligen vill jag tipsa lärare om resursen ”Vägledning för pedagoger” som finns på Wikipedia. Kolla där för att se idé till upplägg och hur redigering på Wikipedia fungerar med verktyget VisualEditor, som innebär en avsevärd förenkling av hur redigering går till.

 

Sara Mörtsell

Utbildningsansvarig, Wikimedia Sverige

Fler kvinnor på Wikipedia, skribenter och/eller artiklar?

Wikipedia lider av en obalans i könsrepresentationen bland de som bidrar till det fria uppslagsverket, trots att vem som helst kan redigera. Det är ett faktum som Wikimediagemenskapen själva känner till sedan Wikimedia Foundations användarundersökning 2011 där endast 9 % av användarna uppgav att de var kvinnor. Wikimedia Sverige strävar efter en mångfald bland användarna för att det betyder att innehållet också då får större bredd och djup. För att nå nya grupper har vi haft stöd från Ungdomsstyrelsen att specifikt jobba för att minska klyftan mellan mäns och kvinnors bidrag till Wikipedia. Vårt praktiska arbete mot detta mål har varit att hålla skrivstugor på olika platser i Sverige, men vi har också känt ett behov av att testa andra koncept för att förstå de olika delar som kan vara berörda av den här obalansen. Därför bjöd vi in till en workshop kring Wikipedias relevanskriterier, och här kommer en del av vad samtalen handlade om.

Statistik om svenskspråkiga Wikipedia, den 16 september 2013. Fördelning av biografiska artiklar efter kön och ålder (födelseårtionde). Den vertikala axeln är logaritmisk. Levande personer (A) är 1 kvinna (blå) per 3 män (röd), för de senaste årtiondena rent av 1:2. Men för början av 1800-talet (B), är förhållandet värre än 1:10.
Statistik om svenskspråkiga Wikipedia, den 16 september 2013. Fördelning av biografiska artiklar efter kön och ålder (födelseårtionde). Den vertikala axeln är logaritmisk. Levande personer (A) är 1 kvinna (blå) per 3 män (röd), för de senaste årtiondena rent av 1:2. Men för början av 1800-talet (B), är förhållandet värre än 1:10.
Skapad av: LA2, Licens: Public domain

Skevhet i artikelinnehållet

Till en del handlar problematiken kring vilket innehåll Wikipedia har sett till artiklarnas ämnesområden och hur ämnen tas upp. Det finns ingen undersökning gjord på innehållet men det är välkänt vilka ämnen som har många artiklar, exempelvis operativsystemet Linux, och få artiklar, exempelvis mode. I den mån det går att generalisera kan detta möjligen vara en effekt av vilka grupper som finns representerade bland användarna. En annan faktor är att Wikipedia reflekterar de källor som finns tillgängliga och där finns en inbyggd problematik som innebär att ett mångårigt skevt historieberättande har lämnat oss med långt fler skrivna och dokumenterade källor om män än om kvinnor. Den kunskap som inte har nedskrivna källor är därmed av dessa skäl också underrepresenterad på Wikipedia. När det gäller hur Wikipedia till innehållet tar upp män och kvinnor så noterar vi att det finns 160 000 biografier, varav ca 130 000 är om män, men att gapet mellan män och kvinnor minskar ju senare de är födda.

Det språkliga innehållet i själva artikeln går också att se mot den här bakgrunden. Strävan efter neutralitet problematiseras om det är ett för snävt urval av befolkningen som granskar den. Det här tar Adrianne Wadewitz upp i sitt inlägg om hur handlingen i 1700-talsroman “Fantomina” sammanfattas i den engelska Wikipediaartikelns inledning. Vi tolkar litteratur olika och vi tenderar att använda olika språk beroende på vad vi ser och vet, och således behöver vi också ständigt förhandla om vad en neutral beskrivning egentligen är.

Relevanskriterierna

Wikipedia är förutom artiklarna också sidorna bakom allting, till exempel diskussionssidorna, riktlinjerna, relevanskriterierna, och i samtalet vid hade under den här workshopen var vi extra intresserade av att diskutera Wikipedias relevanskriterier. Eftersom relevanskriterierna har tagits fram av gemenskapen som mest består av män så kan det vara värt att fundera över om någon skevhet återspeglas i kriterierna och eventuellt om det kan ha en exkluderande funktion genom att inte vara lika tydligt framtagna för ett bredare spektrum av ämnen. Hur är relevanskriterierna beskrivna för dansare och kulturpersoner jämfört med sportutövare? Vad vi fick höra var i alla fall att “relevanskriterierna är inte ovälkomnande”. Det i sig är en bra återkoppling till oss.

Fortsättningen

Under workshopen hittade vi inte någon universallösning till att göra Wikipedia jämställt baserat på vilka som skriver och redigerar, och förslaget att blockera nästan alla män för att jämna ut det lämnar vi som det skämt det är. Det vi också funderade på är hopblandningen av att få fler kvinnor att skriva och att det skrivs mer om kvinnor. Det är inte säkert att det blir fler biografier om kvinnor eller artiklar om mode (för att ta tidigare exempel) bara för att fler kvinnor skriver, och det är inte heller säkert att fler artiklar om kvinnor ökar intresset för att skriva bland kvinnor. Men eftersom vi inte vet testar vi olika vägar framåt, och bygger vidare på det som fungerar och hoppas att det som inte fungerar i alla fall inte ställer till det på vägen. Intresset bland kvinnor för att skriva på Wikipedia ökar som tur är och med föregångare som bland annat Pernilla och Linda och med fortsatta skrivstugor och Wikimaraton hoppas vi att Wikipedia blir bättre, både sett till bredd och djup.

 

Närmast har vi bokat två datum för skrivstugor för kvinnor i Umeå på Folkets hus, den 23 april och den 7 maj. Läs mer och hitta anmälan här.