Ny webbkurs för lärare – Bli en medveten användare av Wikipedia

Du har väl inte missat att den nya webbkursen som denna vecka lanserades på Webbstjärnans öppna kursportal för lärare och pedagoger?

I lärares undervisningsvardag är Wikipedias innehåll en vesäntlig del av den stora digitala informationsmängden som behöver hanteras och som kan innebära både framgång och förtvivlan. I takt med en ökad informatoinskunnighet i skolorna har en nyfikenhet väckts kring hur Wikipedia klarar av att fungera så pass väl, att det går att låta vem som helst redigera och samtidigt upprätthålla det kontinuerliga arbetet med trovärdighet och kvalitet.

Kursen “Bli en medveten användare av Wikipedia” riktar sig just till pedagoger som har dessa frågor kring både Wikipedias praktik och kultur. Kursen ramas in av fördjupande samtal om Wikipedias struktur och maktbalans via samtal mellan Wikipediaadministratören och läraren Ylva Pettersson  och Kristina Alexandersson, chef för Internet i skolan och ansvarig för Webbstjärnan på Internetstiftelsen i Sverige (IIS).

Ylva Pettersson och Kristina Alexanderson.
Ylva Pettersson och Kristina Alexanderson i samtal om Wikipedia i kursen ”Bli medveten användare av Wikipedia”, Webbstjärnan CC BY-SA 3.0

Ylva Pettersson, även styrelseledamot i Wikimedia Sverige, berättar bland annat om hur det fungerar med val av administratörer på Wikipedia och varför det kan vara nödvändigt att blockera användare vid vissa tillfällen. Samtalet kretsar också kring hur det fungerar i Wikipedias gemenskap med erfarenhetens betydelse för god argumentation och språkets makt. På Wikipedia lever diskussionerna om källkritik och användarna förhandlar ständigt kring hur de som skribenter ska förhålla sig till olika källor. Tack vare Wikipedias transperens finns alla diskussioner bevarade och även dessa metasidor kan utgöra ett underlag för undervisning om källkritisk praktik, enligt Ylvas förslag.

Kursdeltagaren får också se Wikipedia i praktiken genom fem korta instruktionsfilmer som visar de allra mest grundläggande i hur det går till att redigera Wikipedia med hjälp av det visuella redigeringsverktyget. Allt från hur det går till att fixa ett litet stavfel till att skapa en artikel från noll och lägga till bilder genom att ladda upp dem på Wikimedia Commons.

I Lektion 3 visas exempelvis hur det går till att automatiskt generera en källhänvisning och lägga till en referenslista.

Webbstjärnan är IIS:s satsning mot skolan för att utveckla internet och internetanvändandet i Sverige, och erbjuder bland annat lärare och pedagoger tillgång till webbkurser via sin kursportal, som är tillgängliga under den fria licensen CC BY-SA 3.0. Efter avslutad kurs går det att hämta ut ett kursintyg om sitt deltagande.

Gå kursen och tipsa sedan andra om den!

Wikipedia i utbildning – från att konsumera till att producera kunskap

"Wikipedia i Utbildning" är vårt projekt för att utbilda och stötta lärare och elever inom skola och högre utbildning till att använda Wikipedia som pedagogiskt redskap och bidra till Wikipedias innehåll kopplat till den egna kursen.

Ett bra exempel på Wikipedia i utbildning finns i det här gästinlägget av Sofia Engvall som är bibliotekarie i Fingspångs kommun. Hon berättar om sin erfarenhet av att ha genomfört ett Wikipediaprojekt med en klass i årskurs ett på naturvetenskapsprogrammet på Nya Bergska, vårterminen 2015. 

Att skapa en Wikipediauppgift

George Hitchings and Gertrude Elion 1948
Nobelpristagarna Gertrude B. Elion och George Hitchings 1948.
Wellcome Library, London CC BY 4.0, via Wikimedia Commons

En av lärarna i det naturvetenskapliga arbetslaget berättade att hen ville göra ett projekt om kvinnliga fysiker. För att få ett bredare urval av personer att fördjupa sig i föreslog jag att vi skulle vidga det till kvinnliga naturvetare. Wikipedia är ofta en av de första källorna som elever använder vid projektarbeten och därför föreslog jag att en av uppgifterna i projektet skulle vara att eleverna skulle lägga till information till relevanta artiklar där de kunde se att luckor fanns i Wikipedias beskrivning av dessa forskare.

Utifrån Wikipedia-artikeln Women in Science gjorde jag ett urval om cirka 30-40 namn som kunde vara intressanta. Ungefär hälften var nobelpristagare och tidsspannet spände från slutet av 1800-talet och framåt.

I samråd med arbetslaget arbetade vi fram tidsplan och innehåll för projektet. De olika momenten i projektet var

  • ämnesfördjupning,
  • genusteori,
  • informationskompetens och
  • vetenskapligt skrivande.

Uppgiften till eleverna var att de skulle fördjupa sig i en forskare, skriva en artikel om henne, samt komplettera den befintliga artikeln på Wikipedia med information som kunde vara relevant att sprida. I och med att artikelmaterialet skulle hålla god Wikipedia-standard fick vi även in träning i att skriva källhänvisningar.

Så gjorde vi

Projektet introducerades för eleverna i form av en trestegsraket. Eleverna fick på egen hand lyssna på och reflektera över Agnes Wolds sommarprat om vetenskaplig forskning. I den gemensamma projektintroduktionen fick eleverna reflektera över genus innan de delades in i tre grupper om cirka fyra elever per grupp. Listan med forskarna sturkturerades kronologiskt och alla presenterades med en kort mening om ämnesområdet och om det fanns artiklar om dem på Wikipedia. Eleverna valde att fördjupa sig i kärnfysikern Lise Meitner, och de två nobelpristagarna Gertrude B Elion och Francoise Barré-Sinoussi.

Jag höll i undervisningen i källkritik, informationssökning och en introduktion till Wikipedia och Creative Commons. Jag satt med i de olika elevgrupperna och iakttog deras informationssökningsprocess för att hjälpa dem ställa relevanta frågor och utveckla tankegångar. Respektive lektionslärare hjälpte till med att svara på frågor om till exempel fackspråk och forskningsmetoder.

Parallellt med informationssökningsprocessen var eleverna ålagda att skriva loggbok över sin arbetsprocess. I loggboken skulle de bland annat dokumentera sina sökningar (sökord och källa) och reflektera över vilket material de hade valt att gå vidare med och vilket material de hade valt bort. De skulle motivera sina beslut konstruktivt (d.v.s ”Den var bra/dålig” var inte en godkänd motivering). Genom loggboken får jag inblick i hur eleverna tänker och om de har tillgodogjort sig min undervisning.

När jag lyssnade på eleverna märkte jag hur fort de kom in på att diskutera källkritik utifrån konkret material. Eftersom utgångspunkten var material på Wikipedia jämförde de olika artikelversioner med varandra och också hur de olika artiklarna skiljde sig åt beroende på språk. Vidare lärde de sig även att bedöma vilken sorts information som kan vara intressant för andra.

Vinsterna med Wikipediauppgiften

De källor eleverna använde var av god allmän standard. De använde seriösa webbplatser och reflekterade i vissa fall över forskaren som informationsproducent. De använde även böcker och forskarnas föreläsningar i informationssökningsprocessen.

Tanken med att göra eleverna till Wikipediaproducenter var inte bara för att visa att ”vem som helst” kan skriva på Wikipedia utan att det krävs en del jobb för att göra en bra artikel. Mot bakgrund av vilken grupp som utgör den allra största majoriteten bland Wikipedias skribenter, finns det en demokratiaspekt i åtanke med att låta eleverna publicera sig. Att skriva för ”vem som helst” ställer dessutom större krav på arbetet än när det bara görs för lärarens ögon, vilket gör att Wikipediauppgiften ger en stor pedagogisk vinst.

Wikipedia i utbildning

 Vill du veta mer om hur du kan delta i Wikipedia i utbildning? Hör av dig till utbildning(at)wikimedia.se

Wikipedia i utbildning – en vårtermin med sprudlande aktivitet och nya verktyg

Nu när sommarloven har startat och det är dags att se tillbaka på vårterminen för Wikipedias utbildningsprogram som har haft en sprudlande aktivitet. Sammanlagt har hittills i år 135 gymnasieelever och högskolestudenter tagit del av utbildningsprogrammet på svenskspråkiga Wikipedia, genom att inom ramen för sin kurs redigera Wikipedia och bidra till fri kunskap samtidigt som lärandet pågår i klassrummet.

Art+Feminism Brussels 8th March 2015
Foto: Lfurter [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons

Elever berättar om hur häftigt det är att skriva för verkliga mottagare om de ämneskunskaper man utvecklar. Att göra det på Wikipedia ökar förståelsen för hur en av världens mest populära webbplatser fungerar och ger den viktiga träningen i källkritisk förståelse. Fem av kurser har gjort detta genom att sätta upp en egen kurssida på Wikipedia. Kurssidan är ett verktyg för att på ett enklare sätt hantera elevernas redigeringar och även kunna vara en samlingssida för kursupplägget och vad som gäller för uppgiften. Här är exempel på en sådan sida som en pedagog vid Högskolan Dalarna har skapat för sina studenter. Det bidrar också till att synliggöra kontexten som redigeringarna sker inom för Wikipedias övriga användare. Det är nu det första året vi ser detta verktyg användas i sin tänkta kontext och erfarenheterna av det är så klart värdefulla och vi ser fram emot att utfärda kursintruktörsrättigheter till fler pedagoger. Andra kurser har valt att inte sätta upp en kurssida, men ändå tagit del av den resurs som Wikimedia Sverige är för dem och på så sett deltagit i utbildningsprogrammet och vi strävar efter att ständigt sänka trösklarna för klasser att redigera Wikipedia.

webinar linköpingsuniversitet 12 mars 2015
Webinar med introduktion till Wikipediaredigering för studenterna på kursen i Ekologi och hälsa, Linnéuniversitetet. 12 mars 2015

Studenter behöver stöd från kunniga pedagoger, och även ikt-pedagoger, skolbibliotekarier och Wikipediaambassadörer har spelat en stor roll i vårens Wikipediaprojekt. Sedan tidigare finns Wikipedias träningsmodul för pedagoger och vi är nu i full färd med att sätta upp motsvarande träningsmodul för elever och studenter där vi samlar råd och instruktioner som förhoppningsvis blir en tillgänglig resurs som kommer att göra det ännu enklare för de kommande projekten inom utbildningsprogrammet.

Läs gärna mer om Wikipedias utbildningsprogram och till alla pedagoger som nu går i tankarna på att till hösten starta upp ett eget Wikipediaprojekt i sin kurs vill jag bara säga – hör av dig! 

Sara Mörtsell, utbildningsansvarig Wikimedia Sverige