Wikimedia Sverige

Fri kunskap åt alla

Inlägg märkta ‘sue gardner’

Hur får vi fler kvinnor att skriva på Wikipedia?

Skrivet av Lennart Guldbrandsson på 18 december 2013

(Som vi har skrivit om tidigare är Wikipedia ett föredöme även utanför artiklarna: vi spionerar inte på våra användare, vi är inte reklamfinansierade, vi säger ifrån när friheten på internet är under hot, vår bokföring är helt öppen, vi hjälper människor som bor i områden där det är dyrt med internet att åtminstone få tillgång till Wikipedia gratis, vi anordnar världens största fototävling – och låter alla återanvända bilderna, och så vidare. Och vi döljer inte våra problem. Det här är det tredje inlägget om en av Wikipedias största utmaningar framöver, underskottet av kvinnor som skriver.)

I förrgår skrev jag ett inlägg om varför det spelar någon roll att det bara är drygt 1 av 10 som skriver på Wikipedia som är kvinna. I går skrev jag ett inlägg om varför kvinnorna inte bidrar till Wikipedia. Idag skriver jag om vad vi kan göra för att förändra situationen – och vad vi faktiskt håller på med redan nu.

Vad är målet?

Innan jag börjar, tänkte jag bara återknyta till något som jag skrev om igår: underskottet av kvinnor kan verka stort, men på svenska rör det sig enbart om drygt 755 kvinnor som ska börja redigera regelbundet för att vi ska bli i stort sett helt jämlika. På engelskspråkiga Wikipedia är det lite drygt 30.000 kvinnor. Men är det det vi strävar efter? Och hur snart har vi tänkt att nå till vårt mål?

I likhet med alla organisationer som driver världens största webbplatser (Facebook, Google, Microsoft, Yahoo, mfl) har Wikimedia Foundation strategiska mål och en strategisk plan. Men till skillnad från alla andra öppnade Wikimedia Foundation upp för alla att yttra sig om vad målen borde vara och hur strategin skulle se ut! Inte bara för syns skull, utan på riktigt. Den strategin är nu Wikimedia Foundations strategi. Resultatet blev 5 prioriterade områden: att stabilisera infrastrukturen, att öka deltagandet, att höja kvaliteten, att öka räckvidden och att uppmuntra nytänkande. För att det ska gå att avgöra om vi har lyckats sattes också lika många mål för perioden 2010-2015. Ett av målen lyder:  ”Support healthy diversity in the editing community by doubling the percentage of female editors to 25 percent [...]”. (Här används en undersökning som visar att det är ungefär 13 procent av alla som bidrar som är kvinnor till underlag för målet. Det finns flera olika sådana undersökningar med lite olika siffror.)

Med andra ord är målet inför nästnästa år att svenskspråkiga Wikipedia ska ha ungefär 190 kvinnor till som bidrar regelbundet (d.v.s. drygt 945 personer sammanlagt, upp från 755) och engelskspråkiga Wikipedia 7500 regelbundna kvinnliga användare till (sammanlagt drygt 37500 personer). Upp från ca 75 kvinnor ska 190 kvinnor läggas till.

Det motsvarar en regelbunden kvinnlig wikipedian för var 750:e lärarinna. Eller var 13:e kvinnlig bibliotekarie. Eller var 82:a kvinnlig universitets- och högskollärare, var 307:e kvinnlig företagsekonom, marknadsförare och personaltjänsteman, var 13:e kvinnlig samhälls- och språkvetare, var 112:e kvinnlig journalist, konstnär och skådespelare, var 8:e kvinnlig präst, var 246:e kvinnlig bokförings- och redovisningsassistent, eller var 343:e kvinna som räknas till ”övrig kontorspersonal”. Eller naturligtvis en blandning av dem. Min poäng är att det inte är så många för varje yrkesgrupp som skulle behövas.

Frågan är alltså hur vi når de här kvinnorna och hur vi förmår dem att lägga lite tid i månaden på att se till att något som de är intresserade (oavsett om det är westernridning, teater, flickskolors historia, eller skyttegravskriget under 1:a världskriget) får bra artiklar i världens mest använda uppslagsverk.

Hur uppmuntrar vi kvinnor att bidra till Wikipedia?

Med risk för att låta som att Sue Gardner, Wikimedia Foundations VD, har alla svar (det tror jag inte, men jag tror att det är bra med en utgångpunkt), vill jag hänvisa till ett annat av hennes blogginlägg, som hon skrev 2010. Där presenterade hon 5 metoder för att uppmuntra kvinnor att bidra till Wikipedia:

  1. Fokusera särskilt på att rekrytera kvinnor. När man genomför generella rekryteringsaktiviteter hamnar kvinnorna i skymundan. Enligt forskarna Jane Margolis och Allan Fisher, som har studerat datorutbildningarnas obalans mellan könen, behöver kvinnor lite extra uppmuntran eftersom män redan från tidig ålder tar för sig när det gäller datorer. Här är rådet att låta kvinnor rekrytera kvinnor bland sina vänner/kollegor och att uppmuntra dem att bilda gäng som kan stötta varandra.
  2. Håll och stötta aktiviteter för enbart kvinnor. Margolis och Fisher skriver: ”Dessa arrangemang lockar flickor som normalt sett skulle hålla sig borta från de undervisningstillfällen där de är rädda för att bli frånåkta eller tystade av mer erfarna eller bara ljudligare pojkar. De tillhandahåller en miljö där flickor tar risker, blir ledare, ställer frågor, slutar oroa sig för vad de inte kan och bygger självförtroende.”
  3. Låt inte motståndet styra. När man börjar med aktiviteter och kampanjer som riktar sig enbart till kvinnor kommer både män och en del kvinnor att argumentera för att det inte är rättvist. Det är ett bra tillfälle att prata om hur tidigare rekryteringar har varit riktade mot män, utan att man egentligen tänkt på det.
  4. Se till att skapa och upprätthålla en atmosfär som är vänlig för kvinnor. Undvik den typ av konversationer som kan äga rum i killarnas omklädningsrum, eller för den delen i traditionella datautbildningar. Återigen Margolis och Fisher: ”Mycket tidigare forskning visar att kvinnliga studenter inom tekniska områden, kanske på grund av sin ”outsiderstatus”, är särskilt sårbara för dålig undervisning, ogästvänliga lärmiljöer och ohjälpsamma lärare. Till och med små mängder av sådana händelser vid en annars välkomnande och stöttande bakgrund kan få allvarliga negativa effekter.”
  5. Tryck på den sociala delen. Vanligtvis kan evenemang och träffar vara fokuserade på själva arbetet, men kvinnor söker efter umgänge och vill kombinera arbetet med något som kan vara till nytta för samhället.

Gardner avslutar sitt blogginlägg genom att länka till Val Hensons lista över bra och dåliga saker att göra för att uppmuntra kvinnor att engagera sig i Linux. (En utmärkt text!) Det är en viktig poäng där, att det finns många misstag som man kan göra, och att man egentligen inte behöver göra så fantastiska saker, utan bara undvika misstagen. Jag har hittills inte hört att det skulle vara ett bekymmer på svenska wikiträffar eller skrivstugor att kvinnor behandlas dåligt, till exempel får opåkallade romantiska inviter, blir kallade hemska saker eller på annat sätt förminskas eller behandlas kränkande. Om någon känner till något svenskt exempel får ni gärna meddela mig, för det är inte okej. Det har vi nolltolerans mot. Jag har dock hört att det här har varit ett problem vid vissa skrivstugor och wikiträffar i USA. Därför har man börjat att använda sig av handlingsplaner för kränkande beteenden, som till exempel Geek Feminisms mall för konferenspolicies.

Vad har prövats? Vad fungerar?

Skrivstuga på Ada Lovelace-dagen i Storbritannien, Daria Cybulska (WMUK), CC-BY-SA 3.0

Skrivstuga på Ada Lovelace-dagen i Storbritannien, Daria Cybulska (WMUK), CC-BY-SA 3.0

Men det finns också specifika saker som har prövats, förutom att bete sig trevligt. I själva verket, sedan vi började identifiera problemet med kvinnounderskottet har vi tagit massor av initiativ. Och i vanlig ordning när det gäller Wikipedia, har det varit en salig blandning av lyckade och misslyckade projekt, och det finns mycket mer dokumentation och erfarenheter att läsa än de flesta har tid och lust. Säga vad man vill, men de flesta wikipedianer är akademiker och drar slutsatser från vad som hänt också. Den största samlingen av slutsatser från initiativ som jag känner till är ett slags protokoll från en workshop om kvinnounderskottet som ägde rum i juli. Läs hela här!

Några saker som har fungerat

  • Media startar konversation (till exempel som en artikel i New York Times) – som trots att den var kontroversiell inom Wikipedia-gemenskapen, startade massor av konversationer och skapade publicitet kring frågan
  • Onlinesupport, från gelikar, med inbjudningar till nykomlingar (såsom projektet Teahouse)
  • Utbildningsprogrammet har massor av kvinnliga studenter, men de fortsätter sällan efter att terminen tagit slut
  • Den återkommande WikiWomen’s History Month i mars varje år – som har blivit en del av Wikimedia-kulturen som ett evenemang år efter år
  • Sikta in sig på särskilda grupper – att rekrytera på Wikipedia är värdefullt, för att få aktiva wikipedianer att involvera sig
  • Tävlingar
  • Inbjudningar
  • Listor över artiklar som går att jobba på på flera språkversioner av Wikipedia
  • Göra listorna enkla att hitta
  • Arbeta på nya/mindre/konfliktfria artiklar eller aktiviteter
  • WikiWomen’s Collaborative ökar självförtroende, stöd från andra, och kvinnors synlighet
  • samarbeten med kulturarvsinstitutioner, Wiki Loves Arts, etc, för in fler kvinnor

Några saker som inte har fungerat eller vi inte har gjort än

  • Någonting alls på en meningsfullt stor skala
  • Enstaka arrangemang, skrivstugor för att rekrytera nya användare…generellt sett kommer bara 5-30 människor, de är svåra att skala upp och få nya kvinnor fortsätter efter skrivstugan (så länge man har som mål att skapa material är det dock okej)
  • Faddersystem finns oftast inte
  • WikiWomen’s Collaborative stöder kvinnor som redan redigerar att bli mer aktiva, men det kommer inte många nya skribenter
  • Brett inriktad ”outreach” (utåtriktad marknadsföring) fungerar inte – det är lätt att motivera nya kvinnor, men att få dem från att vara intresserade till att börja redigera är svårt
  • Sluta klyftan mellan de kvinnor som är inuti Wikipedia-rörelsen och de som är utanför Wikipedia-rörelsen
  • Bara 0,6% av Wikimedias stipendier har gått till projekt/initiativ som har att göra med kvinnounderskottet (och det har inte ens varit ett kriterium för när man söker pengar)
  • Gemenskapen är kluven – har inte en konkret gemensam förståelse för att kvinnounderskottet är en viktig fråga, men vi kan inte göra något åt problemet utan gemenskapen
  • Kvinnors ledarskap är inte alltid synligt i gemenskapen
  • Stötta kvinnor mot utbrändhet – vi gör inte tillräckligt
  • Lära från andra – mer utbyte inom rörelsen och med andra rörelser

Som ni ser, jag skojar inte när jag säger att vi är öppna med våra problem. Men det är ett utmärkt sätt att undvika det sista problemet där, att inte lära från andra. Vi behöver fler som skriver om problemet, inte bara om att problemet existerar. Vi behöver fler som läser på i grundmaterialet, och lär sig de bakomliggande orsakerna till problemet. Vi behöver också ifrågasätta oss själva, vi som redan finns på Wikipedia. Vad har vi fått för fördelar som vi inte tänker på, normalt sett? Och vi behöver fler som vågar göra något i den verkliga världen: kontakta folk, och göra långsiktiga grejer. Det finns både pengar och stöd att få.

En sak som jag ofta funderar på är att hitta några kända kvinnliga Wikipedia-ambassadörer, som redan har credd hos andra kvinnor. Om någon av dem skulle börja rekommendera att kvinnor börjar redigera Wikipedia, då skulle det vara mycket enklare. Än så länge har vi inte gjort några sådana försök, men det skulle vara intressant att se hur vi kan göra det. Oavsett tror jag att vi behöver hitta fler tillfällen där kvinnor naturligt träffas och sedan göra Wikipedia till en del av det sammanhanget, snarare än att bjuda in kvinnor till oss.

Fortsättning följer

De initiativ jag har diskuterat här ovan är en början. Men vi har bara skrapat på ytan. Det kommer jag att skriva mer om i nästa blogginlägg. Tills vidare får du gärna kommentera det här blogginlägget nedan.

Sparad i Kvinnor på Wikipedia, Skrivstuga, Våra volontärer, Wikimedia Sverige, Wikipedia | Taggad: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 Comments »

Varför skriver inte kvinnor på Wikipedia?

Skrivet av Lennart Guldbrandsson på 16 december 2013

(Ni vet det där citatet om att ingen vill se hur lagar och korvar kommer till – ja, det gäller uppslagsverk också. Så traditionella uppslagsverk har haft redaktioner som gjort arbetet bakom stängda dörrar och sedan presenterat ett färdigt resultat. Wikipedia vänder på det och gör allting helt öppet. Inklusive att ta emot kritik. Och vad många inte vet är att vi som skriver regelbundet på Wikipedia diskuterar Wikipedias svagheter regelbundet. I denna tradition skrev jag därför igår ett blogginlägg om Wikipedias kvinnounderskott. Nu kommer fortsättningen.)

I förra blogginlägget skrev jag om vilka effekter som kommer av att Wikipedia har fler män som skriver än kvinnor. I det här tänkte jag ta upp varför det är så få kvinnor som skriver på Wikipedia.

Men först…

Vi ville ha Elsa, men fick Viola

När vi presenterar statistik och undersökningar som visar att bara en tiondel av alla som skriver på Wikipedia är kvinnor uppstår lätt ett missförstånd. Missförståndet är det här:

Skillnaden är jättestor.

Faktum är att svenskspråkiga Wikipedia i oktober 2013 hade 115 användare som gjorde mer än 100 redigeringar och 755 som gjorde mer än 5 redigeringar. Med tanke på att det är nästan 10 miljoner människor som pratar svenska är det en försvinnande liten andel som redigerar på Wikipedia. Hittills har det bara varit ungefär 18000 personer som har redigerat på svenskspråkiga Wikipedia. (Motsvarande siffror för engelskspråkiga Wikipedia är: 2990 användare med över 100 redigeringar och 30.917 användare med mer än 5 redigeringar, 860034 som har gjort någon redigering, och omstritt antal talare, men åtminstone 350 miljoner och kanske 1,5 miljard.)

Med andra ord, om 755 svensktalande kvinnor skulle bestämma sig för att göra över 5 redigeringar i månaden, och 115 av dem skulle bestämma sig för att göra mer än 100 redigeringar i månaden, då skulle i stort sett hela den här diskussionen vara passé! Bara 755 kvinnor! Det är lika många flickor som föddes 2012 och som fick namnet Elsa! Nu var Elsa visserligen det näst vanligaste namnet på flickor 2012, men eftersom de föddes 2012 kan de andra sidan inte skriva på Wikipedia än heller. Av någon anledning har Wikipedia alltså inte lyckats locka fler än ungefär 75 kvinnor som gör 5 redigeringar i månaden. Det är färre kvinnor än det var flickebarn som 2012 fick namnet Viola.

Skrivstuga i Göteborg, oktober 2013

Bara 748 kvar. Skrivstuga i Göteborg, oktober 2013

Men skillnaden mellan män och kvinnor är alltså bara i jämförelse mellan just män och kvinnor, och inte med antalet som kan tala svenska. Det är ungefär 0,0076% av alla svensktalande som redigerar Wikipedia (och 0,0021 av alla engelsktalande som redigerar engelskspråkiga Wikipedia). Tre fjärdedelar av en tiondels promille, alltså. Än sen om bara en tiondel av den lilla mängden människor råkar vara kvinnor? Som jag visade igår så påverkar underskottet innehållet i en av världens mest använda referenssajter än vad man tror. Så även om den stora frågan är ”varför skriver inte fler på Wikipedia?”, så är frågan om varför just kvinnor inte bidrar till Wikipedia lite annorlunda. Det hedrar vi med en egen rubrik.

Varför är det inte fler kvinnor som skriver på Wikipedia?

Det finns såklart en hel del orsaker som är gemensamma för kvinnor och män som inte bidrar till Wikipedia. I själva verket kanske de flesta av de här orsakerna är gemensamma, men de verkar med några undantag gälla mer för kvinnor.

I ett blogginlägg 2011 presenterade Wikimedia Foundations VD, Sue Gardner, nio orsaker till att kvinnor, enligt dem själva, inte redigerar Wikipedia. Kommentarerna kom från ett antal olika webbplatser där kvinnor hade kommenterat Wikipedia, och utgör alltså ingen vetenskaplig undersökning. Det här är de nio orsakerna:

  1. Vissa kvinnor redigerar inte för att det är för svårt, rent tekniskt. MediaWiki, Wikipedias programvara, byggdes för relativt lång tid sedan, i internettid mått mätt, och det märks. Jämför exempelvis hur man måste klicka på en knapp som för en till en särskild sida för att man ska kunna redigera texten, med hur enkelt Facebook är att uppdatera. Nu är Facebook och Wikipedia två helt olika saker, med olika mål, men folk utgår ifrån att det ska vara lika lätt. Vi vet naturligtvis om att det är svårt. Jag tycker själv att det är svårt att göra tabeller eller sådana där informationsrutor. Det var därför som Wikimedia Foundation och en massa frivilliga har lagt tusentals timmar på att göra det lättare att redigera Wikipedia.  Än så länge har vi inte löst frågan, men vi arbetar på den.
  2. Vissa kvinnor redigerar inte för att de är upptagna. ”It’s true that study after study after study has found that around the world, women have less free time than men.” skriver Gardner. I Sverige har Statistiska Centralbyrån mätt hur mycket arbetstid (på jobbet och i hushållet) män och kvinnor utför. Det visar sig att det är ungefär lika mycket (pdf). Men eftersom kvinnorna jobbar deltid i högre grad och gör mer hushållsarbete får de mindre betalt, vilket kan göra att de känner sig mindre fria för att hålla på med sina hobbies.
  3. Vissa kvinnor redigerar inte för att de inte har tillräckligt självförtroende, och det krävs självförtroende att redigera Wikipedia. Här är det två saker som gör det svårt: dels krävs det att man känner att man har något att tillföra, d.v.s. att man har ett visst mått av expertis, dels att man ska ersätta det någon annan har skrivit med något man själv skriver. Tänk om man har fel! Det här bygger på att man agerar själv och inte arbetar tillsammans med andra, och det är så de flesta nykomlingar på Wikipedia upplever det: att man är ensam. Jag kommer återkomma till vad vi gör på Wikipedia för att ”bygga bort” den här känslan.
  4. Vissa kvinnor redigerar inte för att de ogillar konflikter och att det ibland uppstår konflikter på Wikipedia. Det finns gott om exempel på konflikter. Här är några av de drygaste på svenskspråkiga Wikipedia. Faktiskt är det så vanligt att det finns många olika metoder för att lösa de här konflikterna, och konflikterna löses nästan alltid med hjälp av källhänvisningar. Men om man inte gillar konflikter alls, då kan det vara jobbigt stundtals. I en av undersökningarna som har gjorts om Wikipedias användare var konflikterna inte en av orsakerna till att folk inte redigerade, och det känns skönt, men det är också en bedräglig känsla, eftersom den bygger på att folk har svarat på frågorna. Alla som gjort marknadsundersökningar vet att en vanlig orsak till att man inte svarar är att man är mycket missnöjd och då ligger det här med konflikter nära till hands att misstänka. Än så länge har vi inte hittat en riktigt bra lösning, och vi välkomnar förslag på hur man ska avgöra sådana saker som vad saker ska heta (det gamla/vanligaste eller det nya/nuvarande namnet?), vilka källor man ska lita mest på (kan officiella källor ha fel?) och vilka saker som ska få en egen artikel, samt naturligtvis hur Wikipedia ska förändras.
  5. Vissa kvinnor redigerar inte för att deras bidrag riskerar att återställas. För några av exemplen, se det förra blogginlägget. Eftersom det är en av Wikipedias hörnstenar att man gemensamt bygger upp artiklarna, och dessutom har möjligheten att ta bort andras bidrag, finns den risken inbyggd i systemet. Och det här riskerar att förvärras, om användarbasen inte utvidgas, eftersom lika många användare förväntas kunna bedöma allt fler artiklar. Återigen behövs mer samarbete. Jag vet att det är på gång tydligare sätt att samarbeta mellan vana wikipedianer och nykomlingar, och det ska jag också skriva mer om.
  6. Vissa kvinnor redigerar inte för att de tycker att Wikipedias atmosfär är misogyn. Gardner rapporterar om flera upplevelser, till exempel: ”One hostile-to-women thing about Wikipedia I have noticed is that if a movie has a rape scene in it, the wiki article will often say it was a sex scene. When people try to change it, editors change it back and note that unlike “sex”, the word “rape” is not neutral, so it should be left out according to NPOV. Example (this one actually ended up changing “sex” to “make love”, which, oh wow.)” Så här ska det inte vara! En av Wikipedias grundprinciper är att wikipedianer ska vara vänliga mot varandra. Sådant beteende är därför något som ska stävjas ordentligt. Det finns sidor för att hantera sånt på alla språkversioner av Wikipedia (inte specifikt för sexism, utan för konflikthantering), men än så länge har de flesta som arbetar med konflikthantering inte fått någon utbildning i hur man hanterar sådana här frågor. Till skillnad från gymnasieskolor (som den här i Kungsbacka) har webbplatser inga skyldigheter att skapa planer för hur man hanterar kränkande behandling. Vi har heller inte än så länge diskuterat det på Wikipedia, bland annat eftersom de som skriver på Wikipedia gör det frivilligt och efter eget huvud. På sikt kommer vi därför behöva göra mer åt det. Kanske kommer det dessutom att förändra kraven på andra webbplatser.
  7. Vissa kvinnor redigerar inte för att de upplever Wikipedia som sexuellt. Även här gav jag exempel i det förra blogginlägget, och Gardner ger ytterligare exempel. Det här kan få kvinnor att känna sig obekväma med att ta den ”pryda” ståndpunkten, och att ens vilja ta tag i så känsliga frågor, framför allt med tanke på rädslan för att utsättas för misogynin som nämns ovan.
  8. Vissa kvinnor redigerar inte för att deras språk har grammatiskt genus, medan Wikipedia benämner alla som män (till exempel användare/användarinna, administratör/administratris). Det gör inte riktigt att man känner sig utvald. För ett tag sedan utvecklades därför en funktion som gjorde det möjligt att bli kallad ”hon”, etc, i programvaran, men helt och hållet har inte den här slagit igenom, och den kräver att man skaffar ett konto och därefter gör en inställning, något som de flesta inte gör.
  9. Vissa kvinnor redigerar inte för att de söker en social gemenskap och Wikipedia erbjuder mindre av det än de flesta andra webbplatser. På Wikipedia skaffar man inte vänner eller kontakter, utan systemet är centrerat kring artiklarna. Det finns ett faddersystem, och man kan få hjälp av andra frivilliga, men det är mycket mer ad hoc än på många andra ställen. Det är också en sak som vi inte har marknadsfört tillräckligt utåt.

Så långt Sue Gardners blogginlägg. Men jag är övertygad om att det finns fler orsaker. Och jag tror också att det finns flera orsaker som inte är viktiga/riktiga, till exempel att kvinnor skulle skriva mindre än män (det gör de inte) eller att de skulle ha mindre att bidra med (det har de inte). Så vilka fler viktiga orsaker finns det?

En av dem har jag skrivit om tidigare, nämligen att Wikipedia inte är ett uppslagsverk, utan flera. Av någon anledning har de uppslagsverk som handlar om ämnen som många kvinnor är intresserade av – böcker, mode, trädgårdsarbete, mat, etc – inte vuxit lika mycket som dem som män är intresserade av. Och när en kvinna som är intresserad av något av de ämnena söker på internet, klickar på länken till Wikipedia och upptäcker att det inte finns så mycket information där, går hon vidare till andra informationskällor, till exempel forum eller bloggar, eller andra wikis till och med. Det här blir något av en ond cirkel. Än så länge har vi inte lyckats bryta den här onda cirkeln riktigt, och det är synd.

En annan orsak är att fler män än kvinnor är ”early adopters” när det gäller teknik och IT. 2001-2005 när Wikipedia var nytt och de flesta early adopters drog sig dit (och till Susning), då skapades grunden för det som fortfarande är Wikipedias gemenskap. Då fanns det massor av röda länkar, d.v.s. oskapade artiklar, och man kunde ganska enkelt bygga ut artiklarna. Att det var så lätt gjorde många nästan beroende av Wikipedia. Jag hör själv till det gänget. Om man kom till Wikipedia senare, är min uppfattning att man har en lite annan bild av hur arbetet på Wikipedia går till. Det lustfyllda har inte försvunnit, och det finns nu ännu fler röda länkar, men det har tillkommit krav från omvärlden på att materialet ska vara korrekt, källbelagt och utförligt. De kraven fanns tidigare mest hos oss som skrev på Wikipedia då. Insteget har blivit lite högre också, i och med att vi har utvecklat krångliga tekniska lösningar eftersom alla som var där ändå kunde HTML och MediaWikis speciella syntax. När kvinnorna alltmer har kommit till Wikipedia, har det varit svårare att bli beroende, eftersom man inte längre bara kan hoppa in och skriva in saker. Det här är svårt att göra något åt, men det finns ett par initiativ för att bjuda in nykomlingar in i gänget.

En tredje orsak som kan verka sexistisk, men som jag har mött flera gånger är att kvinnor i högre grad vill att deras webbplatser ska vara snygga. Wikipedia är inte särskilt snygg, utan stram, gråvit och utan i stort sett allting som man förväntar sig av moderna webbplatser. Det har inte med wikiformatet att göra. Som ett exempel finns Wikifashion, en webbplats där 94% av bidragsgivarna är kvinnor. Samma programvara, men betydligt snyggare. Det finns förslag på att göra Wikipedia snyggare och mer modern också. Här är exempelvis Athena, som jag gillar. Vi vet inte riktigt hur långt man har kommit med Athena, men det är inte det enda förslaget.

Med all den här informationen, vad finns det då vi kan göra för att förmå alla Elsa och Viola (och Yasmine, Sirkka och Deborah, också förresten), att bidra till Wikipedia? Det kommer jag skriva mer om i nästa blogginlägg. Tills vidare får du gärna kommentera det här blogginlägget nedan.

Sparad i Kvinnor på Wikipedia, statistik, Våra volontärer, Wikipedia | Taggad: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 7 Comments »

Spelar Wikipedias kvinnounderskott någon roll?

Skrivet av Lennart Guldbrandsson på 15 december 2013

(Det här blogginlägget är en del i Wikimedia-rörelsens transparensarbete. Nästan allting som görs på Wikipedia är transparent, inklusive alla diskussioner. Den där transparensen sträcker sig till och med till allt budgetarbete (här är Wikimedia Foundations budget och här är Wikimedia Sveriges budget). All den här transparensen kan verka stökig och en del avskräcks av den eftersom de är vana vid att bara se vad ett företag vill visa upp utåt, men dels ägs Wikipedia inte av ett företag med vinstintresse, dels tror vi att ärlighet varar längst och att folk gör en bättre insats när de har hela bilden. )

De senaste åren har Wikimedia Sverige och Wikipedia arbetat allt tätare med kulturarvssektorn (till exempel Riksantikvarieämbetet, Livrustkammaren, Nordiska museet, via samarbeten och skriften Kulturskatter på nätet, mm) och skolvärlden (från Skolverket till vårt utbildningsprogram, med massor av gemensamma projekt). I de yrkesgrupper som finns inom de världarna är en majoritet kvinnor. Men på Wikipedia är det tvärtom, Det är en överväldigande andel som är män som har bidragit till Wikipedia än så länge.

Innan jag går vidare, bara ett par ord om hur vi vet det här. Wikimedia Foundation har gjort ett par enkätundersökningar bland dem som bidrar till Wikipedia. De här undersökningarna har inte varit perfekta. Bland annat kan kvinnor tänkas ha underrapporterat sig. Men skillnaderna är tillräckligt stora för att vi ska veta att det är mycket färre kvinnor än män bland de tusentals skribenterna, korrekturläsarna, konfliktlösarna, etc på Wikipedia.

Spelar kvinnounderskottet någon roll?

Ensamt skepp

Ensamt skepp

När jag själv får frågan om det stora kvinnounderskottet har jag tidigare svarat att vi inte kan vara helt säkra på vad följderna blir, men att det troligen finns några följder. Det är lätt att ta upp skillnader mellan artiklar som man kan tänka sig att framför allt män är intresserade av kontra artiklar som man kan tänka sig att framför allt kvinnor är intresserade av. Man kan mäta hur lång artikeln om Barbie är och jämföra den med hur lång artikeln om Lego är. (Skillnaden jämförs ibland med skillnaden mellan hur damfotboll respektive herrfotboll rapporteras i TV.) Men det finns andra följder som inte är så lätta att mäta:

Hur jämlikt ska det vara?

Wikipedias biografier har en övervikt av artiklar om män. (För varje artikel om en kvinna i svenskspråkiga Wikipedia, går det fyra artiklar om män.) Vi vet alla att antalet män som är berömda i historien är större än antalet kvinnor – men hur många fler är de? D.v.s. det bör vara fler artiklar om män än om kvinnor, eftersom det är så världen ser och har sett ut, men är det fyra gånger fler män än kvinnor? Mer eller mindre? Tyskspråkiga Wikipedia har sex mansbiografier för varje kvinnobiografi, vilket kan vara ett tecken på att problemet är större där. (Anledningen till att jag inte tar upp engelskspråkiga Wikipedia, är att det kategorisystem som vi använder för att räkna ut det här, inte används på engelskspråkiga Wikipedia.) De flesta andra uppslagsverk anger inte respektive andel, men vi vet att fler män än kvinnor förekommer i media. Många förslag har kommit på hur Wikipedia ska hantera det här, men inget har vunnit konsensus.

Hur mäter man relevansen i något man inte känner till?

Artiklar om traditionellt kvinnliga ämnen (och här råkar man in i diskussioner om vad som är traditionellt kvinnliga ämnen, men för att ta ett ganska tydligt exempel: klädmärken/märkeskläder och sminkprodukter) blir oftare än artiklar om traditionellt manliga ämnen föremål för diskussioner om radering – eller till och med raderade utan diskussion. Ett exempel är modebloggaren Isabella Löwengrip, vars artikel raderades ett par gånger innan hon blev tillräckligt relevant för Wikipedia, trots att hon redan innan dess varit en av Sveriges mest lästa bloggare – fast inom ett ämne som de flesta män inte läser eller kanske ens är intresserade av. (Se diskussionen från 2008 här.) Det gäller inte bara modebloggare, utan även prominenta forskare som råkar vara kvinnliga. Ett ytterligare exempel är från 2012, när den brittiske prinsen Wilhelm gifte sig med Kate Middleton. Eftersom Middletons klänning blev berömd och inflytelserik på andra kvinnors bröllopsklänningar p.g.a. den stora uppmärksamheten bröllopet fick, skapades snart en artikel om klänningen. Den raderades, återställdes, diskuterades länge, och klagades på. När Jimmy Wales, Wikipedias grundare, fick höra om att folk klagade på att klänningen var irrelevant för de stora massorna, jämförde han det med att det fanns över 100 artiklar om olika Linux-distributioner, trots att de inte heller är relevanta för de stora massorna. Det är svårt att bedöma relevansen inom ett ämne man inte känner så väl, eller kanske är helt ointresserad av – och vi har inte lyckats skapa ett perfekt system för att skydda minoriteternas intresseområden. Än.

Behöver vi fler sexbilder?

Det har uppstått flera diskussioner om bilder med sexuellt innehåll, som har fått några kvinnliga wikipedianer att känna sig mycket oönskade på Wikipedia. Det rör sig inte om prydhet inför bilder i artiklar om sex, utan om att vissa (troligen manliga) wikipedianer vill lägga in onödigt sexualiserande bilder där de inte hör hemma. Till exempel i en lista över vegetarianer fanns det bilder på manliga forskare, läkare, politiker, pjäsförfattare, arkitekter, poeter, konstnärer, mm, medan de kvinnor som har bilder bland annat var tidigare porrskådespelare (i bikini), Playboy-brud (3 stycken), tennisspelare, modell, och nuvarande porrskådespelare. (Nu är listan bättre illustrerad.) Det laddas upp mycket sexuella bilder på Wikipedias mediedatabas, Wikimedia Commons. Så mycket att vi nu skulle kunna säga att vi inte behöver fler bilder på olika sexaktiviteter. De här bilderna anges ibland som en av orsakerna till att kvinnor inte redigerar Wikipedia. Frågan diskuteras ständigt, och vad som krävs är inte bara fler kvinnor, utan fler män som tycker till om det stundtals råa klimatet.

Hur mycket ska man tåla?

Kvinnliga wikipedianer utsätts för kränkande språk. Inte alltid, kanske inte ens ofta, men tillräckligt för att det ska kunna räknas som ett mönster. Flera har skrivit om det här. Wikimedia Foundations VD, Sue Gardner, har exempelvis skrivit om några sådana tillfällen. Jag, som är med på en mailinglista om kvinnounderskottet (gendergap-l) har läst om många hemska saker som skrivs. Jag har själv aldrig sett något på Wikipedia, kanske för att jag skriver på svenskspråkiga Wikipedia, kanske för att jag är på fel ställen, kanske för att jag har varit känslig för andra saker och missat det, men jag tvivlar inte på att det finns personer som uttrycker sig nedsättande mot kvinnor, eller använder olika makttekniker för att tysta kvinnorna. Det här beteendet brukar minska när det blir mer jämt fördelat mellan könen. Men tills dess är frågan hur mycket man ska behöva tåla. Det finns ingen klar och tydlig gräns för vad som är oacceptabelt beteende (även om det såklart finns riktlinjer – det finns massor av riktlinjer!) och vissa kommentarer slinker igenom filtret. ”Wikipedia är inte Facebook” är ett argument som brukar användas för att argumentera emot att införa sociala media-delar, till exempel delningsknappar, gillaknappar, etc. Och tack och lov är Wikipedia bättre än både YouTube och en del tidningars kommentarsfält. Men Wikipedia skulle kunna bli bättre på att visa upp de möjligheter som finns för att ta bort taskiga kommentarer och uppmuntra till positiva kommentarer.

Vad är den värsta följden?

Värst av effekterna kanske är det följande: man brukar ibland säga att information vill vara fri, d.v.s. flöda fritt. Om stora grupper av befolkningen aldrig möts, aldrig läser varandras texter och delar erfarenheter, så blir det svårare att umgås. Vi får skilda referenser, olika sätt att diskutera och kanske blir det därmed svårare att existera tillsammans. Det finns en orsak att vi inte har olika skolor för pojkar och flickor längre.

Finns det en fortsättning?

I nästa blogginlägg kommer jag att skriva mer om orsakerna till att färre kvinnor än män skriver på Wikipedia. Tills vidare får du gärna kommentera det här blogginlägget nedan.

Sparad i Kvinnor på Wikipedia, statistik, Våra volontärer, Wikimedia Commons, Wikipedia | Taggad: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 7 Comments »

Wikipedia gör medborgarna digitalt deltagande

Skrivet av Lennart Guldbrandsson på 21 februari 2011

Idag skriver Björn Hedensjö i Dagens nyheter om deras nya artikelserie, Vårt internet ”som under en månad kommer att avhandla det här paradigmskiftet med fokus på två viktiga frågor – digital delaktighet och hoten mot öppenheten på nätet.”

Här finns förstås många frågor att diskutera, och Hedensjö nämner flera frågor som de kommer att ta upp: Wikileaks, digitala klyftor, hur man söker information på nätet, hur man mejlar säkrare med hjälp av kryptering, och nätneutralitet.

Min förhoppning är att journalisterna som ska skriva den här artikelserien (istället för att bara slentrianmässigt förenkla diskussionen om Wikipedia) gör de här viktiga observationerna:

* Wikipedia är helt fritt. Till skillnad från de flesta andra tjänster på nätet, är Wikipedia ideellt, vilket betyder att det inte finns några annonser eller annonsörer som kan tänkas ha påverkat innehållet. Det finns inte ens ett storföretag bakom med målet att tjäna pengar.

* Wikipedia är helt fritt. Ingen enskild person eller organisation kan styra över vad som står i Wikipedias artiklar. Man kan försöka, men som väldigt många har insett så är det svårare än vad man tror att manipulera Wikipedia.

* Wikipedia är helt fritt. Allt som finns i Wikipedia ligger under fria licenser, vilket betyder att det tillhör alla. Det är därför vi försöker få muséer och arkiv att lägga ut sitt material på Wikipedia, så att fler får glädje av det.

* Wikipedia är helt fritt. Det finns bara fria format på Wikipedia. För de flesta kanske det här inte är en stor fråga, men det kommer att bli det. Om tio-tjugo år kommer de flesta företag att sluta stödja de program de flesta människor använder idag, vilket betyder att de filer som man skapar idag i många fall kommer att vara helt oläsliga.

* Wikipedia är helt fritt. Alla får bidra till Wikipedia. Alla är inbjudna. Vi gör till och med vad vi kan för att Wikipedia ska vara tillgängligt i diktaturer som Kina. När Google och andra går med på att censureras, vägrar Wikipedia att låta sig hindras. Just nu pågår till exempel en jättediskussion om hur Wikipedia behöver fler kvinnor. Vilket annat internetfenomen bjuder så öppet in de grupper man har identifierat som minoriteter?

Med andra ord: alla frågor som DN har tänkt att ta upp går att sammanfatta på Wikipedia. Därför vore det bra ifall de tog kontakt med någon från Wikipedia (som man brukar göra när man gör ett reportage om något), och skrev en riktigt djupgående artikel om vad Wikipedia representerar. Som alltid ställer Wikimedia Sverige upp.

Sparad i journalistik, Tillgänglighet, upphovsrätt, Wikipedia | Taggad: , , , , , , , , , , , , , , , | Leave a Comment »

Wikipedia firar 10 år av fri kunskap

Skrivet av Lennart Guldbrandsson på 12 januari 2011

Wikipedia-användare och -skribenter hyllar projektets första decennium med event världen över.

San Francisco, den 12 januari 2011 — För nästan 10 år sedan, 15 januari 2001, bjöd en webbplats med ett märkligt namn in folk från hela jorden att samarbeta för att skapa ett fritt uppslagsverk. De första resultaten var knappast imponerande. Artikeln ”astronom” innehöll bara: ”Vetenskapsman som forskar om astronomi.” Sverige var ”ett land i norra Europa. Invånarna kallas svenskar. Språket kallas svenska. Huvudstad är Stockholm.” Fysik: ”Fysik är ett väldigt brett område.”

Efter den anspråkslösa inledningen växte Wikipedia snabbt, och 1000 artiklar skrevs på mindre än en månad. Under de närmaste fem åren lanserades många nya språkversioner, och Wikipedia började överträffa traditionella referensverk i bredd och djup. Hemligheten bakom dess framgång var att alla kan redigera alla artiklar. I januari 2006 skrev Wikipedia-användaren Gareth Owen på sin användarsida: ”Problemet med Wikipedia är att det bara fungerar i praktiken. I teorin är det en fullständig katastrof.”

Wikipedia används numera av över 400 miljoner människor varje månad. Uppslagsverket ger ögonblicklig tillgång till information av hög kvalitet i grundliga artiklar som är gratis och fria från reklam. Under de senaste tio åren har en gigantisk och unik global skara volontärer samverkat för att skapa mer än 17 miljoner artiklar på 270 språk, och gjort det mycket lättare för alla människor på jorden att få tillgång till fri kunskap.

Den 15 januari kommer Wikipedia-gemenskapen att träffas på mer än 200 ställen runt om i världen för att fira den fria encyklopedins tioårsjubileum. Från en konferens i New York till en konsert i Prag, från grundandet av ett nytt skolprojekt i Nairobi till en Wikipedia-kurs för museipersonal i Amsterdam, från en ölfest i Bukarest till en filmvisning i Tel Aviv. Alla de här eventen arrangeras av frivilliga och lokala stödföreningar, eller av fristående supporters. Arrangemangen är öppna för alla och speglar hur mångfasetterad Wikipedia-gemenskapen är. I Sverige har föreningen Wikimedia Sverige arrangerat två evenemang, den 13 januari och 15 januari. Se mer information här.

Jimmy Wales, Wikipedias grundare, minns: ”Det är svårt att tänka sig att det är 10 år sedan jag först redigerade Wikipedia. Jag minns den där första dagen. Jag klickade på ”redigera”, skrev ”Hej världen” och det var början på Wikipedia och på allt som kommit därefter. Jag vill tacka alla personer som har redigerat Wikipedia, som har bidragit till den här stora kunskapskällan. Jag vill tacka alla som läser Wikipedia, som är verkligt engagerade med idéer och kunskap. Det är därför Wikipedia finns till: vi gjorde den för att du ska kunna läsa den.”

Wikipedia drivs av Wikimedia Foundation, en ideell stiftelse som grundades av Jimmy Wales 2003. Det drivs helt och hållet av donationer, och stiftelsen genomförde nyligen sin största insamlingskampanj någonsin, med mer än en halv miljon enskilda donationer som sammanlagt inbringade mer än 16 miljoner dollar.

Sue Gardner, Wikimedia Foundations verkställande direktör, har ambitiösa mål för framtiden: ”Vi vill nå en miljard människor 2015. Vi vill övertyga fler läsare att redigera. Fler kvinnor. Fler människor från södra delen av jordklotet. Vi vet att ju mer blandad Wikipedia-gemenskapen blir, desto mer heltäckande, korrekt och kvalitativ blir uppslagsverket.”

Jimmy Wales håller med Gardners förhoppning: ”Trots att vi har miljontals artiklar, trots att vi finns på hundratals språk, finns det fortfarande mycket att göra. Så jag vill att alla där ute, om du aldrig redigerat Wikipedia, pröva – bara klicka ”redigera”.

För mer information om firandet av Wikipedias 10-årsfirande:

* http://ten.wikipedia.org
* http://ten.wikipedia.org/wiki/Wikipedia_timeline

Om Wikimedia Foundation

* http://wikimediafoundation.org
* http://blog.wikimedia.org

Wikimedia Foundation är den ideella organisationen som driver Wikipedia, det fria uppslagsverket. Enligt comScore Media Metrix,
har Wikipedia och de andra projekten som drivs av Wikimedia Foundation mer än 410 miljon unika besökare per månad, vilket betyder att det är det 5:e mest populära märket på internet (November 2010). Med fler än 270 språkversioner, innehåller Wikipedia mer än 17 miljoner artiklar, skrivna av mer än 100.000 frivilliga från hela jorden. Wikimedia Foundation har sitt säte i San Francisco, Kalifornien, och har den 501(c)(3)-status som betyder att det är en välgörenhetsorganisation som får sina intäkter främst av donationer.

Sparad i Wikimedia Sverige, Wikipedia | Taggad: , , , , , , | 2 Comments »

Efter Wikipedia Academy 2010

Skrivet av Lennart Guldbrandsson på 29 november 2010

Nyss hemkommen från Wikipedia Academy 2010 på Kungliga Biblioteket har jag knappt hunnit smälta alla intryck. Det var ett bra program, och vi har finfina skildringar av vad som hände från Calandrella, Olof Sundin och Kristina Alexanderson. Twitterflödet finns här. Min personliga favorit under konferensen tror jag ändå blev Torsten Kälvemark men det fanns som sagt många bra presentationer.

Kungliga biblioteket intervjuade Sue Gardner. Gardner själv skrev om Calandrella och Wikipedia Academy (och i ett tidigare inlägg om wikipettrar, som jag skrivit om också). Mathias Klang och Kristina Alexanderson brukar lägga upp sina föreläsningar på Slideshare. Här är min.

Tack till alla som var med och gjorde Wikipedia Academy så bra.

[Uppdatering: Skolbibliotek Öst bloggar också om Wikipedia Academy. Tipstack: Anette Holmqvist.]

Sparad i forskning, Skola, Wikimedia Sverige, Wikipedia | Taggad: , , , , , , , , , | 9 Comments »

Tillbaka från Wikimania i Gdansk

Skrivet av Lennart Guldbrandsson på 15 juli 2010

Introduktion

Wikimania är den årliga konferensen för wikipedianer, wikimedianer, forskare, journalister, Jimmy Wales, Wikimedia Foundation och annat löst folk. I år ägde den, som Lars Aronsson skrev tidigare, rum i Gdansk i Polen. (För den som funderar över namnkonflikten Gdansk/Danzig har Liam Wyatt lösningen.) Wikimedia Sverige åkte dit med en delegation på hela 12 personer, och då har vi ändå bara räknat de som kommer från Sverige. Medlemmar från andra länder utgör nästan en handfull, och därtill kommer en grupp svensktalande på en handfull till.

Förberedelser

Det här årets Wikimania började skakigt. Två veckor innan konferensen skulle börja fanns ingen registrering. En vecka innan hade vi inte fått någon bekräftelse på att vi hade någonstans att bo. Till slut visste vi inte ens om konferensen skulle bli av.  Jag har hört från en god källa att Wikimedia Foundation funderade på att gå in och ta över, när saker och ting inte ordnades, men att de till slut beslutade sig att skicka stödtrupper istället. Ett par personer från Wikimedia Sverige hjälpte också till med att få till saker eftersom vi kom dit dagen före konferensen. Sue Gardner, Wikimedia Foundations VD, nämnde i sitt tal att det alltid brukar vara så här: kaos innan och sedan hjälper alla till för att det ska bli något, men flera andra har sagt att det här är det värsta kaoset hittills.

Resan dit

Kölvatten i baltiska havet

Kölvatten i baltiska havet. Den vackraste delen av havet.

Vi var 8 personer som den 7 juli reste från Stockholm, via Nynäshamn, medelst färja, till Gdansk: jag, Jan Ainali, Lars Aronsson, Kristoffer Mellberg, Einar Spetz, Bengt Oberger, Axel Pettersson och Jon Harald Søby. Resterande svenskar tog sig dit på egen hand – och vi ser fram emot deras berättelser också.

Färjeturen pågick mellan 18.00 och 13.00 påföljande dag. Under resan fick vi veta att Pierogi (knyten med spenat) var den kommande veckans standardmat för alla vegetarianer, att staden Sopot rekommenderades eftersom där var ett ”jävla hålligång”, och att kölvattnet var den vackraste delen av havet – enligt Polferries broschyr.

På vägen till konferenscentret passerade vi en historisk plats, nämligen före detta Leninvarvet, det ställe där Lech Wałęsa och de andra arbetarna startade en strejk 1980 vilket ledde till att Wałęsa senare blev den förste folkvalde presidenten i Polen.

Registrering och bostadsproblem

När vi kom fram till konferenscentret (egentligen en konserthall på en ö i Gdansk) upptäckte 3 av 8 resenärer att de inte var registrerade för att komma in, och att de saknade plats att bo. Vi var inte de enda med det problemet. Som tur var lyckades alla så småningom få platser att bo på och bara de preliminära inträdesbrickorna var något som visade att det över huvud taget varit ett problem med registreringen. Till slut fick de tre ”oregistrerade” också vanliga inträdesbrickor. Själv bodde jag tillsammans med Cormac Lawler, en av dem som startade Wikiversity. Vårt rum var mindre spartanskt än den engelska termen ”dorm” antydde (ungefär ”korridorsboende”). Det var mer som ett halvbra hotell med lakan som byttes varje dag.

WikiSym

De senaste åren har Wikimania föregåtts av en konferens som heter WikiSym – the international symposium of wikis and open collaboration. Det är egentligen en forskar- och teknikerkonferens, men den stöds av bland andra Wikimedia Foundation. Flera svenskar deltog, däribland Martin Hellberg Olsson och Anna Bauer. Jag slank in där som hastigast, och det verkade mycket intressant, men det är ganska dyrt, så jag stannade inte.

Wikimania startar

Sue Gardner

Sue Gardner (i tuff tävling om uppmärksamheten med Emma i bakgrunden)

Efter en dag (när vi som sagt hjälpte till), började äntligen Wikimania. Sammanlagt var det nära 500 deltagare. Traditionsenligt börjar konferensen med att Sue Gardner talar (medan Jimmy Wales avslutningstalar). Hon berättade om vad som har hänt i det stora projektet för att dra upp WMF:s femårsstrategier, och nämnde fem saker som WMF kommer att prioritera. Jag tror inte att många tänker på att WMF är oerhört transparent och påverkbart. Det är inte många organisationer som låter alla, såväl anställda som frivilliga (och till och med de som inte är frivilliga) påverka den framtida riktningen i så hög grad som WMF.

Därefter intog Wikimedia Foundations styrelse scenen. Alldeles innan Wikimania hade de drygt 30 chaptren valt in två ledamöter, Phoebe Ayers (ny) och Arne Klempert (förlängning), vilket betyder att den förre ordföranden Michael Snow nu får mer tid att redigera artiklar igen. Phoebe är en av de få personer som skrivit en bok om Wikipedia: John Broughton, Andrew Lih, Dan Tapscott & Anthony Williams, samt jag själv hör till den lilla skaran. (Under Wikimania fick jag träffa två av dem – John har jag träffat tidigare.)

Konferensen

Själva konferensen bestod av tre dagar med 12-16 föreläsningar per dag, och fyra olika salar. Alla missade alltså en hel del. Själv missade jag nästan allt eftersom jag träffade så mycket folk och hängde i korridorerna eller var på möten med olika personer bland de anställda eller blev intervjuad. Därför kan jag inte säga mycket om de olika föreläsningarna, utan har tänkt att se så mycket jag orkar när de lägger upp filmerna därifrån på Commons.

Några av deltagarna

Några av deltagarna

Men jag har ändå rätt mycket intryck av konferensen: det var varmt, internetuppkopplingen var skakig, luncherna var… polska… och det syntes kända Wikipedia-namn överallt. En del kände man inte igen förrän man fick se användarnamnet. Jag hade till exempel inte träffat Mike tidigare, och det var en rolig bekantskap.

Den första kvällen spelade symfoniorkestern. Det var en speciell händelse som programbladet berättar mer om.

Övrigt om själva konferensen: Det pratades, skrattades och knöts en hel del kontakter. Helt klart värt att vara med på.

Truth in numbers?

Den andra kvällen var det världspremiär för filmen ”Truth in numbers?”, en film som varit på gång sedan 2005 (och som jag i Så fungerar Wikipedia trodde skulle ha premiär 2008). Filmens producenter var där och svarade på frågor om hur de hade följt Jimmy Wales världen runt och intervjuat wikipedianer samt ett par av Wikipedias hårdaste kritiker. En, Andrew Keen, förekom ymnigt och yttrade bland annat de numera klassiska orden: ”Wales’ thinking, if you can call it that [...]”. Efteråt berättade producenterna om vad som hände bakom kameran, bland annat att Keen gillade Wikipedia (i eftertexterna kan man se att han tycker att artikeln om honom i Wikipedia är bra), men att han gör det för att han tjänar pengar på det, eftersom varje projekt behöver en antagonist.

Några wikipedianer ogillade dock filmen, bland andra Liam Wyatt, som nyligen varit i Sverige. Han kände sig attackerad av filmen, och tyckte att en hel del av kritiken fick stå oemotsagd. En av de punkter som han och andra reagerade på var att Wikipedias skribenter är amatörer medan journalister och skribenter på andra uppslagsverk är experter. Det här skapar en onödig falsk dikotomi, menade Wyatt. Många som skriver på Wikipedia är experter – faktiskt fler än vad man ofta tror. Och allt som står i tidningar, traditionella uppslagsverk, böcker, eller forskaruppsatser är inte heller sant – trots att de kan vara skrivna av experter.

För min del tror jag att filmen kommer att lyckas med sitt syfte – att starta en större diskussion om Wikipedia. Vi får se om SVT eller TV4 köper in den dokumentären. Alla som har någon auktoritet där får gärna kontakta oss så förmedlar vi kontakten för att kunna visa den.

Bokhylleprojektet

Många av mina möten (som var orsaken att jag inte gick på så många föreläsningar) hade att göra med bokhylleprojektet. Jag skriver just nu nämligen ganska mycket på deras informationsmaterial, till exempel på den här broschyren för universitetsstudenter. Efter att ha varit nere i en svacka när förra projektledaren bara hoppade av utan förvarning, har projektet nu kommit igång ordentligt, och snart kommer en hel radda ”produkter” att levereras. I mina ögon är det här ett bra sätt att samordna alla som ändå håller på att göra informationsmaterial, så jag hoppas att det projektet får fortsätta ett tag till.

Möte med Sue Gardner

Mitt stora minne från den här Wikimania kommer dock att vara mitt möte med Sue Gardner.

I två dagar hade jag försökt att få mer än bara någon halvminut med henne, missat henne, lyckats hamna i andra grejer när hon varit ledig, och så vidare. Med tanke på hur enormt upptagen hon brukar vara hade jag suttit bredvid hennes personliga sekreterare och fått honom att föra in mig i schemat, och ändå misslyckats, eftersom hon stuckit i väg med WMF:s styrelse. Till slut höll jag på att ge upp. Då får jag se henne i samband med Wikichixs fototillfälle och går dit. Sekreteraren säger att det är min tur härnäst. Jag väntar medan hon pratar med folk och hamnar själv i ett samtal, så att hon får vänta på mig, men till slut är alla hinder övervunna. Jag föreslår att vi ska ta något att dricka på hotellet bredvid och hon är på. Vi sitter där och pratar bredvid kanalen vid hotell Grenlowsky (?) från 14.15 till närmare kl 17.30, om Regionarkivet, om Nordiska museet, om kvinnors närvaro på Wikipedia, om Wikimania, om Sue, om mig, om Truth in numbers?, om Wikipedias framtid, om Wikimedia Foundation och mycket annat. Jag har ännu inte gått igenom allt vi pratade om, men det var helt enkelt ett fantastiskt tillfälle.

Jag och Sue Gardner (mfl) på Wikipedia Academy 2008

Jag och Sue Gardner (mfl) på Wikipedia Academy 2008

Senare kom Cary Bass, Wikimedia Foundations frivillig-koordinator, och en hel hög andra, inklusive Sebastian Moleski och Pavel Richter från Wikimedia Deutschland. Vi bestämde oss för att gå ut och äta, så mitt möte med Sue slutade inte förrän strax innan kl 20.00 när Truth in Numbers? skulle börja.

Jimbos tal

Sedan något år har Jimmy Wales en ny inriktning på Wikipedia: han försöker göra mer för att sprida Wikipedia i andra delar av världen. Därför har han börjat göra intervjuer med folk från Afrika och Asien där Wikipedia fortfarande inte är stort, för att se vad orsaken kan vara. Hans tal borde vara uppe på Commons hyggligt snart. Kolla gärna in det.

Resan hem

Vi var bara 7 som åkte tillbaka till Sverige (lite svinn får man räkna med…), men efter fyra dagar i överhetta var det skönt att komma ut på havet. Tills vi satte oss bredvid mistluren…

Sedan blev vi blåsta på en massa pengar av världens mest inkompetenta kypare (vilket kanske gör oss till världens mest inkompetenta matgäster, men vi var faktiskt bara intresserade av att komma därifrån). Och något Sopot blev det inte heller, trots att det sägs vara ett ”jävla hålligång” där.

Nästa Wikimania

Nästa Wikimania äger rum i Haifa, i Israel, om drygt ett år. Israelerna studerade noga vad polackerna hade gjort – och kommer troligen att lyckas bara de gör tvärtom. (Annonseringen av att lägga Wikimania i Haifa kom förresten två veckor innan Ship to Gaza.) Det ser jag fram emot.

Om du har några kommentarer om dina erfarenheter i Gdansk eller vill veta mer om något jag skrivit ovan, får du gärna skriva en kommantar nedan.

(Anmärkning: Mina egna bilder från Wikimania kommer att dröja något, av tekniska skäl.)

Sparad i Wikimania, Wikimedia Commons, Wikimedia Sverige | Taggad: , , , , , , , | 1 Comment »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 243 andra följare