Hoten mot Wikipedia

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Wikidata_Map_October_2015_Big.png, Addshore, CC0

Det här är texten till en 12-minuterspresentation som Lennart Guldbrandsson höll under konferensen ReadMe den 13 april 2016. Rubriken i programmet var ”Wikipedias särställning i faktalandskapet – kommer den att bestå?” Bilderna finns här.

Varje månad har Wikipedia en halv miljard besökare. Det är den enda informationssajten på världens tio mest besökta webbplatser.

De som läser tar Wikipedia på allvar. Journalister citerar Wikipedia. Politiker fattar beslut baserade på Wikipedia. Pubquiz avgörs av det som står på Wikipedia.

Och som vi brukar säga: När Wikipedia ligger nere då blir hemtentorna försenade.

Snacka om vilket ansvar vi har, att det blir rätt.

Men det finns några hot och utmaningar.

Först tänkte jag bara visa de här bilderna:


https://commons.wikimedia.org/wiki/File%3ACarcharodon_carcharias.jpg, Sharkdiver.com, public domain, https://commons.wikimedia.org/wiki/File%3A20140805_liege12.JPG, Jean Housen, CC BY- SA 4.0

Vilken är farligast?

Det är lätt att tro att hajen är farligast. Med den där hemska musiken…

I själva verket är godisautomaterna dubbelt så farliga.

Inte nog med att godisautomater kan falla över en eller ge en stötar. De är dessutom fulla med godis…

Anledningen till att jag tar upp det här är att det finns en hel del exotiska faror som kanske egentligen inte är så farliga.

Innan vi kommer till verkliga hoten ska vi därför titta på fem saker som folk brukar tro är de stora hoten, men som egentligen inte är det.

Går det att lita på Wikipedia?

Uppenbarligen.

Media ställer den frågan hela tiden, men allmänheten fortsätter att använda Wikipedia. Jag tror att det beror just på att vi wikipedianer sätter ut de där skyltarna om att det till exempel saknas källor.

Folk gillar att man säger till när man inte vet.

Ironiskt sett visar det sig att de som är mest kritiska till Wikipedia, det är faktiskt de som skriver på Wikipedia.

Vi skriver helt enkelt för att göra något åt bristerna.

Är klotter ett hot?

När folk hör att vem som helst kan skriva på Wikipedia brukar de alltid undra om det blir mycket klotter.

Visst klottrar folk, men i genomsnitt tas klottret bort på 1-2 minuter.

Det går så snabbt eftersom vi har automatiska filter. Lite har vi ju lärt oss genom åren.

Dessutom finns det många frivilliga som bevakar det som händer.

Risken att man stöter på klotter är alltså mycket liten.

Vi har helt enkelt löst problemet med de elaka kommentarsfälten.

Hur är det med alla som vill marknadsföra sig på Wikipedia då?

En del företag och politiker betalar folk för att skriva positiva Wikipedia-artiklar.

Det här tar nästan lika kort tid att upptäcka. Resultatet blir en blockering för att ha brutit mot Wikipedias regler. Eller att media får reda på det.

Castle_reflecting_in_the_water_-_Gustave_Le_Gray
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Castle_reflecting_in_the_water_-_Gustave_Le_Gray.jpg, Gustave Le Gray, public domain

Är upphovsrätt ett problem?

Nyligen kom ett beslut från Högsta Domstolen – och jag ska inte gå in på det i detalj, men det kunde låta som att vi på Wikipedia stjäl bilder. Det gör vi verkligen inte.

Wikipedia är i själva verket en av de mest upphovsrättsmedvetna sajterna.

All text ligger under en fri licens.

Alla bilder är fria att använda, så länge man anger källa, skapare och licens, så att nästa person kan hitta bilden och använda den.

Alla ofria bilder raderas.

Det här gör att vi får massor av bilddonationer från arkiv, bibliotek och museer runt om i världen.

Fotografiet här ovan exempelvis har vi fått från Regionarkivet i Göteborg. Det är ett exempel på tidig bildmanipulering, från någon gång på 1850-talet.

Är Wikipedias programvara föråldrad?

Vi vet att de flesta tänker på Wikipedias programvara som lite utdaterad, jämfört med hur enkelt det är att twittra eller facebooka.

Men testa den nya redigeringsfunktionen! Du kommer nog att bli positivt överraskad. Det är ungefär som att skriva i ett vanligt ordbehandlingsprogram.

Och man får gärna lägga till bilder och filmer. Det vet vi att det saknas. Så länge de är fritt licensierade, vill säga.

Wikipedia har dessutom många verktyg som få andra av de stora webbplatserna har: Vår sökfunktion har massor av möjligheter.

Och det finns massor av extrafunktioner.

Men vi är alldeles för blygsamma för att göra en stor sak av det. Det kanske är det som är problemet.

Därmed kommer vi in på vad de verkliga hoten mot Wikipedia är. Vilka är godisautomaterna?

Jag ska ta upp tre sådana stora hot.

Nybörjarna vs veteraner

Ni har säkert hört om det här. Någon har försökt att redigera på Wikipedia för första gången och kraschat rakt in i några av våra veteraner.

Det här är naturligtvis inte kul för nybörjarna. Många slutar efter sina första försök och kommer inte tillbaka.

Det är inte kul för veteranerna heller. De står mitt i floden av skolklotter. Kanske har de inte tid att förklara reglerna för femtionde gången den dagen.

Risken är att vi skrämmer bort alldeles för många nybörjare. Vem ska då hjälpa till att ta hand om alla artiklar?

Än så länge är det ingen överhängande fara, men vi behöver ändra på det här nu.

Skrivstuga i Göteborg i juni 2014, Lennart Guldbrandsson, public domain
Skrivstuga i Göteborg i juni 2014, Lennart Guldbrandsson, public domain

Ett grepp för att få bort den här motsättningen är att välkomna nybörjarna in i gemenskapen och se till så att de stannar tillräckligt länge för att lära sig systemet.

Engelskspråkiga Wikipedia startade en sida där nybörjarna får ställa frågor i lugn och ro. Där har de faddrar som hjälper dem tillrätta.

De som började på den här sidan fortsatte oftare att redigera Wikipedia.

I Sverige har vi istället satsat på skrivstugor.

I Göteborg där jag bor har vi haft skrivstugor en gång i veckan i över två år vid det här laget.
Där hör vi hela tiden hur intressant det är för besökarna att få ansikten på någon som skriver på Wikipedia. Och någon som pushar en att fortsätta skriva. Som en personlig tränare.

Dessutom får man fika.

Wikipedia är inte globalt

Det andra hotet, eller godisautomaten om man så vill, är lite lättare att se.

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Wikidata_Map_October_2015_Big.png, Addshore, CC0
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Wikidata_Map_October_2015_Big.png, Addshore, CC0

På den här bilden har vi placerat ut alla artiklar (på Wikidata) som har koordinater i sig.

Det ser väldigt tunt ut på vissa ställen, va? Om inte Wikipedia kan minska bristen på information där den behövs som bäst, då är det ett ganska meningslöst projekt.

Vi är med andra ord inte särskilt globala, utan skriver om sådant som finns omkring oss. Alltså samma problem som Blankspot försöker lösa.

En del av lösningen är att ta hjälp av program som tar information från öppna databaser och sen skriver artiklar.

Det visar sig att artiklarna lockar både läsare och nya skribenter.

Framför allt är det här en utmärkt hjälp till små språkversioner där det inte finns så många wikipedianer. Och kanske inte så många uppslagsverk heller.

På det sättet kan vi ge flera miljarder människor den information de behöver.

Det här problemet kräver förstås att fler får tillgång till internet, men vi har ett så gott rykte att folk vill hjälpa oss. Så vi är hoppfulla där.

Kvinnounderskottet

Nu kommer vi till det sista övergripande problemet.

Det är inte bara personer utanför USA och Europa som inte bidrar till Wikipedia. Den största gruppen som är frånvarande är kvinnor.
10 män 1 kvinna utan Elsa-page001

Våra bästa undersökningar tyder på att bara omkring en av tio som skriver på Wikipedia är en kvinna.

Man har alltså mer än dubbelt så stor chans att stöta på en kvinnlig säkerhetsvakt än en kvinnlig wikipedian.

De flesta är överens om att det här påverkar innehållet på olika sätt.

  • I dagsläget är det bara en av fyra biografier som handlar om en kvinna.
  • Artiklar om kvinnor blir oftare raderade för att männen inte känner till dem.
  • Artiklarna om kvinnor fokuserar mer på deras familjer än på deras prestationer.

Vad vi kan se är den här vinklingen oftast inte gjord av illvilja, utan bara av gammal vana.

Därför har vi ägnat tid åt att göra folk uppmärksamma på den här skevheten.

Men problemet försvåras av att Wikipedia nästan alltid är en spegling av samhället.
Vi är bland annat styrda av vilka källor som finns. Och media skriver mer om män än om kvinnor. Den saken kan vi alltså inte lösa på egen hand.

Det som är positivt i den här frågan är att folk tenderar att överskatta hur stort problemet är.

Jag sa nyss att det bara är en av tio som är kvinna. Men hur många är de där tio egentligen?

10 män 1 kvinna-page001I Sverige föds det ungefär 750 flickebarn varje år som får namnet Elsa.

Om lika många kvinnor hade gjort fem redigeringar per månad hade det varit jämnt med männen.

Det är allt. 750 kvinnor som gör mer än 5 redigeringar per månad. Det är lite som att se jordens atmosfär. Det är bara en tunn hinna som skyddar jorden.

På engelskspråkiga Wikipedia behövs det 30 000 kvinnor som gör mer än 5 redigeringar i månaden. Men de har omkring en halv miljard kvinnor att ta av.

5 redigeringar på en månad. Det motsvarar en halvtimme om dagen, högst.

Det mest framgångsrika sättet att lösa kvinnounderskottet är de studentprogram vi har i USA, där mer än hälften av alla som deltar är kvinnor.

De får lära sig hur Wikipedias system fungerar och att komma in i gemenskapen, som en del i universitetsutbildningen. De älskar det.

Nu hoppas vi bara att de ska fortsätta att redigera när de slutar, för då kommer problemet att vara löst.

Så småningom. De har ju mer än ett dussin år att ta ikapp.

Så där har ni de tre stora hoten mot Wikipedia: veteranerna och nybörjarna som krockar, den globala snedfördelningen och kvinnounderskottet.

Alla de här hoten är alltså mycket större än klotter och försök att vinkla artiklarna.

Men det vi uppfattar som hot säger också något om oss själva.

Många gånger innebär hotet nämligen att vi måste ändra på oss.

Det kan handla om att vi måste byta inställning, som i krocken mellan nybörjare och veteraner.

Eller så kan det handla om att vi måste försöka fokusera på någon annan, utanför vårt vanliga intresseområde, som i behovet av att göra Wikipedia mer globalt.

Eller så kan det handla om att öppna ögonen för sina egna fördomar eller våga testa något nytt, som i fallet med kvinnounderskottet.

Om vi gör det, tror jag att vi kan göra något större.

Wikipedia står på giganters axlar. Men vi vill hitta fler giganter i hela världen så att nästa generation har ännu högre axlar att stå på.

Det vore fantastiskt om ni hjälpte till.

Tack.

Wikidata – Snart på en meny nära dig

Logotypen för Wikidata Menu Challenge.

Ordspråket ”Äta bör man, annars dör man” har ni säkert hört. Att veta vad man äter är dock inte heller helt ointressant. Inte minst om du är vegan, har någon matallergi, av religiösa skäl inte vill äta vissa ingredienser eller bara är lite kräsmagad. När man är på resande fot kan det ofta vara lite krångligt att veta vad man beställer. Vi på Wikimedia Sverige gillar mat och resande och vi gillar öppna data och vi började spåna runt hur detta skulle kunna lösas. Det mynnade ut i projektet ”Restauranger och Wikidata 2015” där vi hoppades kunna visa på vad öppna data möjliggör i alla tänkbara branscher. Vi kunde förverkliga det hela tack vare stöd genom Vinnovas satsning på Nordic Open Data Week.

För ett par månader sedan initierat vi ett samarbete med matfestivalen Smaka på Stockholm och från dem fick vi 30 av restaurangmenyer i förväg. Ur menyerna plockade vi ut 300 olika ord och under tre veckor i maj genomförde vi tävlingen Wikidata Menu Challenge där volontärer från hela världen bjöds in till att översätta ingredienser, tillagningssätt och maträtter samt koppla ihop dem med lämpliga bilder respektive ljudinspelningar där modersmålstalare uttalar orden.

Statistiken före, under och efter Menu Challenge.

Allt detta arbete gjorde vi öppet och tillgängligt på webbplatsen Wikidata.org. Wikidata är en samling av strukturerad data som kan redigeras av både människor och datorer och som är lätt för datorer att förstå. Därmed kan den lätt inkluderas i olika produkter. Ett huvudfokus är så klart Wikipedia, men möjligheterna är enorma vilket var vad vi ville visa med det här projektet. Alla de här översättningarna och all media plockas nämligen automatiskt ut från Wikidata och paketerades om till trevliga flerspråkiga menyer.

Totalt redigerades de 300 objekten av 183 personer under tävlingen. De bidrog med ytterligare 4 700 översättningar tillagda på Wikidata, samt 102 bilder och 1 140 inspelningar av uttal. Totalt redigerades det 9 057 gånger, vilket kan jämföras med 493 gånger månaden innan. Hela 1 832 120 byte lades till under tävlingen. Eftersom arbete redan skett tidigare fanns totalt 19 274 översättningar på 349 olika språk och 284 av de 300 orden hade bilder kopplade till sig och nästan alla hade ljudinspelningar på åtminstone ett språk när vi började förevisa menyerna.

Vårt fina tält på Smaka på Stockholm.
Vårt fina tält på Smaka på Stockholm.

Parallellt med detta arbetade vi med att utveckla menyernas design, baserat på User:Denny ursprungliga design, samt göra det möjligt att visa både bilder och ljud. Vi hade god hjälp av Midas Nouwens som satte upp en design som både var tilltalande och enkel att använda samt Stefan Elfving och Arild Vågen som identifierade bakgrundsbilder att använda i menyerna. Torsdagen den 4 juni slog vi upp vårt tält på Smaka på Stockholm. Vi skulle komma att stå där i fyra dagar och hade laddat upp med mängder av broschyrer, planscher, pennor, klistermärken och mycket annat. På de deltagande restaurangernas tält hade vi satt upp QR-koder som länkade till deras översatta menyer. Utöver oss i personalen så deltog Jonatan Glad som volontär och vår praktikant Lydia Lindeberg-Lindvet med att ställa i ordning allt, ta bilder och fixa i ordning QR-koder m.m.

QR-koderna på restaurangerna sätts upp.

Samsung hade varit snälla nog att låna ut en hel hög med surfplattan Tab 4 åt oss på vilka vi kunde förevisa menyerna för besökarna och låta dem själva testa möjligheterna. Under de fyra dagarna passerade tusentals personer vårt tält. Att någon skulle stå där och prat om Wikipedia och Wikidata var inte vad folk förväntade sig och det fick folk att stanna till och höra sig för. Det faktum att vi inte var väntade blev i sig en dörröppnare. Det ledde även till att vi nådde grupper som vi vanligtvis missar. Vi förde mer än 220 samtal om öppna data och Wikimedias projekt och hur man kan bidra. Ett resultat vi är mycket nöjda med! Mottagandet var mycket gott och det ställdes mängder av frågor. Folk var imponerande och flera undrade om hur restaurangägare de kände kunde införa detta och hur de kunde översätta de ord som saknades på sina språk. En del personer stannade och pratade i en närmare en halvtimme. Vi fick en handfull nya medlemmar och även ett par utvecklare som kom förbi och som vill börja volontärarbeta med liknande projekt. Då allt material är öppna data, fritt innehåll eller fri programvara kan menyerna nu användas av andra restaurangägare som vill göra sina menyer mer lättförståeliga för turister med flera. Ta en titt du också och se om det passar för din verksamhet! Tillsammans kan vi med hjälp av öppna data göra resande ännu lite enklare och trevligare.

John Andersson, projektledare Wikimedia Sverige


English

Knowing what you stuff your face with is something a lot of people are interested in, especially if you are a vegan, have a food allergy, avoid some ingredients for religious reasons or if you are just a bit picky. However, when traveling it is often tricky to know what you are ordering. At Wikimedia Sverige we like food and traveling and we most certainly like open data. We started contemplating what we could do to make life a bit easier for the frequent flyer. What we ended up with was the project ”Restaurants and Wikidata 2015” where we hoped to show what open data can bring to all kind of different sectors. We were able to make it all happen thanks to Vinnova’s investment in the Nordic Open Data Week.

A couple of months ago we initiated a cooperation with the food fair Smaka på Stockholm (”Taste of Stockholm”) and from them we received 30 menus from participating restaurants in advance. From these menus we identified roughly 300 different food related terms and during three weeks in May we hosted the Wikidata Menu Challenge where volunteers from all over the world were invited to translate ingredients, cooking methods and dishes and pair them with appropriate images and sound recordings of native speakers pronouncing the words.

All this was done in the open and was accessible from the start through Wikidata.org. Wikidata is a collection of structured data that can be edited by computers and people alike. The knowledgebase is easy for computers to understand and therefore the information can easily be included in various products. A main focus is of course Wikipedia, but the possibilities are unlimited, which was what we wanted to show with this project. All these translations and all the media were then automatically pulled from Wikidata and repackaged into nice multilingual menus.

Overall 183 people edited the 300 items on Wikidata and added a whooping 4,700 translations, as well as 102 images and 1,140 recordings of pronunciations. In total there were 9,057 edits, which can be compared with 493 edits the month before. A full 1 832 120 bytes were added during the Challenge. Since the items had also been worked on prior to the Challenge a total of 19,274 translations in 349 languages existed by the time we started showing the menus at the food fair. Additionally 284 of the 300 items had images and almost all had audio recordings in at least one language.

In parallel with the challenge we also worked on developing the design of the menus, based on the initial design by User:Denny, and make it possible to display both images and sound on them. We had good help from Midas Nouwens who created a layout that was both appealing and easy to use as well as from Stefan Elfving and Arild Vågen who both helped with identifying images to use as backgrounds. Thursday, June 4, we opened up our tent at Smaka på Stockholm. We would stand there for four days and had loaded up with lots of brochures, posters, pens, stickers and more. On the tents of participating restaurants we had set up QR codes that linked to their translated menus. In addition to the staff Jonathan Glad participated as a volunteer and our intern Lydia Lindeberg-Lindvet helped to set everything in order, take photos, preparing QR codes, etc.

Samsung had been kind enough to lend us a bunch of Tab 4 tablets on which we could demonstrate the menus to visitors and allow them to try them out for themselves. During the four days, thousands of people passed by our tent. That someone would stand at the food fair and talk about Wikipedia and Wikidata was not what the visitors expected and their surprise made a lot of people stop and ask us what was going on. The fact that we were not expected was in itself an ice breaker. Thanks to this we could also reach groups that we usually don’t reach. Overall we had more than 220 conversations about open data and the Wikimedia projects, and how to contribute to these. A result we are very pleased with! The reception was very good and there were lots of questions. People were impressed with the menus and there were a few that knew restaurant owners that they thought would love to implement this. Others noticed that some words were not translated in thier language and wondered how they could help to complete them. Some people stopped and talked with us for close to half an hour. The chapter got a handful of new members and we even had a couple of developers who came past and wanted to start volunteering on similar projects. As all the material is open data, free-content or free software the menus can now be used by any other restaurant owners who want to make their menus more easily understandable for tourists and others.

Take a look and see if they would be a good addition to your business! With the help of open data we can make traveling even more easy and enjoyable together.

John Andersson, Project Manager Wikimedia Sverige

Inför Wikimania 2015 – åker du?

Gruppfoto på deltagarna på Wikimania 2014 i London.

Wikimania är en årlig konferens runt fri kunskap och Wikimedias olika projekt. Där samlas volontärer och personal från hela världen för att lära av varandra, informera om kommande projekt och förändringar, enas om gemensamma strategier för att få synergieffekter och för att bygga upp sina nätverk. Konferensen flyttar runt till olika länder varje år och 2015 äger den rum i Mexico City.

Wikimania är en möjlighet för nya projekt att snabbt komma igång då de flesta med nödvändig kompetens från Wikimedia Foundation finns på plats och diskussioner lätt kan föras. Wikimedia Sverige har flera projekt där en direkt involvering av Wikimedia Foundation och av andra Wikimedia-föreningar är nödvändiga eller kan lägga till en värdefull extra dimension.

Föreningen har fått ett flertal projekt beviljade av externa finansiärer där just projektrelaterade diskussioner med utvecklare och internationella experter på bland annat Wikidata är centrala för måluppfyllelsen. Genom dessa externa medel har vi möjlighet att skicka personal för att delta även i år. Det är något vi är väldigt glada över och som vi mycket ser fram emot!

Extra spännande blir det då vi hoppas att föreningen skall kunna lägga fram ett kvalitativt förslag för att anordna Wikimania 2017 eller 2018 i Sverige.

Ska du delta på Wikimania i år? Hör av dig i så fall så kan vi koordinera resandet!