I de senaste blogginläggen har jag givit korta beskrivningar av Wikipedias närmast patologiska behov av att tala sanning och kritisera sig själv, för dem som inte dagligen är inne på Wikipedia och ser hur det går till. Därefter har jag gått in på att diskutera saker som i vilken normal organisation/rörelse som helst hade varit intern kommunikation – hur vi borde lägga upp arbetet med en av våra största utmaningar, hur svårt problemet egentligen är, och varför det är viktigt att löser det. Det antyder att kommunikationen är intern, men att vi bara råkat lägga ut informationen på nätet. Så är det inte. Vi tror på öppenhet och på att folk agerar bäst när de får all information. Dessutom finns all den här informationen på andra platser. Jag har bara samlat den så att folk kan agera fortare, oavsett om man är inuti rörelsen redan eller om man är intresserad av Wikipedia.
Idag kommer jag att presentera 10 skäl att redigera Wikipedia, specifikt för kvinnor.
Under flera år har vi som arbetar mycket med Wikimedia Sverige och Wikipedia funderat på frågan om Wikipedias kvinnounderskott. Det har dock varit en ganska lågt prioriterad fråga, bland annat eftersom vi inte har hittat något riktigt bra grepp för att få fler kvinnor att redigera, som vi har gjort med arkiv, bibliotek och museer respektive skolor.
Eftersom vi har lyckats sämre med kvinnorna än med männen finns det tre saker vi kan göra: 1) ge upp – och vilken stödförening vore vi då? 2) skylla problemet på kvinnorna – och vad vore vi då för människor?, eller 3) börja fundera på vad som skulle motivera kvinnor att redigera Wikipedia – eftersom det kanske är andra saker. Är det annorlunda saker som motiverar kvinnor? Ja, är det korta svaret. Ett litet tecken på att vi kan behöva tänka lite mer när det gäller metoder för att motivera kvinnor är det följande:
På en fysikkurs testade man en metod för att minska skillnaderna mellan manliga och kvinnliga studenters resultat. Det räckte med en 15-minuters skrivövning för att höja kvinnornas genomsnittliga betyg rejält. Skrivövningen gick ut på att välja några viktiga ideal man har i livet och sedan skriva ner sina tankar om dem. Så här skriver Discover Magazine om studien: ”Aspirerande kvinnliga forskare och matematiker måste fortfarande kämpa med den inkorrekta stereotypen av män av naturen är bättre än dem i deras ämnesområden. Ovanpå deras ämnes utmaningar, måste de också tas med den jobbiga stereotypiska bilden, och rädslan att de kanske kommer att förverkliga den. Faran med stereotyper är välkänt. Det fångar människor i en ond cirkel, där dåliga resultat leder till större stress, vilket leder till sämre resultat och ännu större stress, och så vidare. […] [Ö]vningen [var] särskilt fördelaktig för kvinnor som faktiskt trodde att de inte var lika bra som män på fysik. Om de köpte stereotypen, ens litegrand, kunde det kosta dem ordentligt när det gällde deras betyg. Miyakes uppgift gav dem en psykologisk sköld mot det hotet, som lät dem uppnå samma resultatnivåer som deras manliga klasskamrater.”
På Wikipedia får man inte särskilt stort utrymme för att ge den sortens programförklaringar (”Jag tycker det är viktigt med”, etc), men det finns dock några. Den friaste av dem är användarsidan, där man får skriva (i stort sett) vad som helst. Där får man gärna skriva vad man tycker är viktigt, oavsett om det är att alla borde korrekturläsa sina texter noggrannare eller att folk borde vara snällare.
Innan jag kommer in på de olika skälen för kvinnor att redigera Wikipedia vill jag därför krossa en myt om oss wikipedianer eftersom det har med saken att göra.
Wikipedianer är inte…
Stereotypen av en Wikipediaskribent är att han är arbetslös, underutnyttjad kontorsslav, student som inte har hittat sin riktning i livet, pensionär, eremit, kuriosaexpert, driver eget, uttråkad tonåring, högfunktionell autist/Aspergare, eller tvångsyndromiker, och aldrig sover. Visst finns det sådana på Wikipedia. Men det är inte de enda som skriver på Wikipedia! Jag har träffat hundratals wikipedianer, både i Sverige och utomlands, och även om det finns nördar, så finns det också glada mellanchefer, sociala politiker, världsvana bibliotekarier, livfulla spexdeltagare, nyfikna journalister, och så vidare. Inte bara några heller.
Det är inte bara anonyma, ansiktslösa petimätrar, vars enda nöje i livet är att försvåra för andra. De är lika olika varandra som vilka andra människor som helst.
Och det gäller så klart också kvinnliga wikipedianer. Jag har mött kvinnliga wikipedianer som inte gillar särbehandling p.g.a. kön och inte främst vill bli sedda som representanter för sitt kön, som är oerhört pålästa när det gäller problemen och driver frågan aktivt, som bara vill göra sitt jobb, som vill bli respekterade för sin kunskap, som vill dela med sig av sina kunskaper till världen, och så vidare. Naturligtvis finns det också många som jag aldrig har mött, inte minst dem som vill vara anonyma av olika orsaker. Det är bra att det finns olika sorter. Men det gör det också mer komplicerat att hitta skäl som kan övertyga alla sorters kvinnor. Därför ska den här listan inte ses som en checklista för Wikipedias utsända rekryterare om vad man ska säga och i vilken ordning man ska säga det. Sådana manus som är riktade till minsta gemensamma nämnaren brukar inte fungera. Dessutom har inte Wikipedia den typen av inkastare. Istället kan den fungera som en inspiration till alla som försöker hjälpa kvinnor att börja redigera på Wikipedia. Det är dem som alla ”du” i texten syftar på.
Det viktigaste är att samtalet är anpassat efter den eller de individer som är där just då, och är ett ärligt samtal, snarare än ett snabbt säljsamtal som om vi fick provisionslön.
Tio skäl för kvinnor att redigera på Wikipedia
1. Det är roligt att skriva på Wikipedia
Varför inte börja med det bästa argumentet? Här skiljer sig inte kvinnor från män i någon större skala: de söker sig till sånt som är roligt/njutningsfullt och undviker sånt som är tråkigt/jobbigt. Att det är roligt att redigera Wikipedia är därför viktigt att säga, och något som man lätt glömmer bort i allt annat man vill berätta.
Visa gärna några av de saker du har varit med om på Wikipedia, oavsett om det är intressanta frågor eller stora insatser. Berätta också varför tyckte att det var roligt, så att ingen misstolkar det. Passion ”säljer”. Jag brukar själv berätta om några av de artiklar jag skriver på just nu eller nyligen har skrivit i. Då har jag samtidigt chansen att berätta varför jag jobbar med just de artiklarna, och då är svaret inte bara att jag tycker att det jag gör är viktigt, utan också att jag råkar gilla det ämnet, vilket brukar intressera folk. Man kan också ta upp vad som fick en att börja redigera själv eller vad som fick en att fortsätta, eftersom sådana historier ofta bygger på att det är roligt.
Det är som du säkert vet inte bara roligt att redigera Wikipedia, men låt gärna bli att komplicera och förtydliga alltför mycket. Inte för att dölja saker, utan för att det gör att folk slutar att lyssna på dig, om dina svar bygger för mycket på ”å ena sidan, å andra sidan”.
2. Det är lätt att samarbeta på Wikipedia
Till skillnad från de flesta övriga sociala media bygger inte Wikipedia på att man umgås i första hand med människor man redan känner. Man behöver inte ägna första tiden på Wikipedia med att lägga till vänner och importera kontakter. Istället möter man andra användare medan man gör saker tillsammans, till exempel redigerar i samma sorts artiklar.
Jag träffade en av mina bästa vänner strax efter att jag började skriva på Wikipedia, eftersom vi skrev i samma artiklar. Vi hade turen av bo ganska nära varandra, så vi började träffas. Andra har upptäckt personer i andra länder som är intresserade av samma saker, och som de aldrig skulle ha träffat utan Wikipedia. Tillsammans hjälps de åt att skapa och ta hand om artiklar om sina favoritämnen. De frågar varandra och utmanar varandra att hela tiden göra bättre. Det är en omistlig del av Wikipedia.
Den som vill ta upp det här argumentet har troligen många egna exempel på hur andra användare kommit till undsättning med källhänvisningar, jobbat i gemensamma projekt, och diskuterat sig fram till en lösning som är bättre än något som var och en hade kunnat komma på på egen hand. Projekt Göteborg och Projekt Stockholm är annars två enkla exempel att använda. Men poängtera gärna också flerspråkiga exempel, såsom Calandrellas erfarenheter av att skriva på spanskspråkiga Wikipedia. Samarbetsformerna varierar beroende på ämnesområde, men det finns alltid andra att diskutera och samarbeta med. Ju längre Wikipedia har funnits, desto mer inslag av socialt umgänge har det blivit: numera kan man tacka användare för deras bidrag med en knapptryckning, skicka trevliga bilder och hälsningar och mindre formella diskussioner i Teahouse.
3. Man kan bygga upp en ny identitet på Wikipedia
På de flesta ställena bedöms man efter vem man är: status, titel, kön, hudfärg/härkomst, och så vidare. Så är det oftast inte på Wikipedia, för där är det ens bidrag som spelar någon roll. Det här tänker kanske de flesta inte på, men Wikipedias meritokrati är något att vara stolt över. Man kan skapa sin egen plats, roll, identitet, beroende på ens egen ambition, kunskap och tid. Det här är något som gynnar kvinnor, som traditionellt sett hamnat lägre i status än män. Det kan bli ett ställe där man får utlopp för allting som ens vanliga jobb eller ens arbetslöshet eller ens studier hindrar en från att få utlopp för.
Om du vill använda det här argumentet bör du antingen visa på din egen resa så att det blir tydligt att det går, eller läsa på om andra som gjort den här resan. För mig, exempelvis, blev Wikipedia räddningen efter flera års arbetslöshet. Jag fick snart administratörsverktyg, blev presskontakt och sedan ordförande för Wikimedia Sverige – och numera föreläser jag ofta om Wikipedia. Men man behöver dock inte ha en sådan bana: jag vet wikipedianer som blivit uppmärksammade som fotografer (på Eurovision Song Contest, till exempel), det finns de som fått betalt för att jobba på minnesinstitutioner som Wikipedia-experter, vissa är med i Wikipedias tävlingar och samlar på rosetter/stjärnor och andra belöningar. Man kan också placera sig i mitten av Wikipedias kvalitetshanteringsarbete, till exempel som klottersanerare, så att man får andras uppskattning för sina snabba handlag, som välkomnare av nykomlingar, eller som expert på Faktafrågor, en av Wikipedias många frågelådor. För nya wikipedianer kan det här med ens rykte vara en bra motivator. För mig spelade det stor roll att jag fick uppmuntrande omdömen snabbt när jag bidrog till Wikipedia första gångerna 2005, och att jag sedan blev nominerad till att bli administratör. Förvånansvärt nog krävs det egentligen ganska lite för att bli respekterad för något på Wikipedia. Oftast går det mycket snabbare än att bli expert på riktigt.
4. Man kan rätta till orättvisor på Wikipedia
För att Wikipedia ska vara användbart ska det spegla samhället. Än så länge finns det många områden där Wikipedia bara speglar delar av samhället. Andra delar, som många kvinnor tycker är viktiga och har kämpat för under lång tid att belysa, är inte lika närvarande på Wikipedia. Men till skillnad från traditionella media, inklusive uppslagsverk, tidningar, TV, radio, etc, finns det på Wikipedia inga hinder för andra synvinklar att komma fram. Det är tvärtom en av Wikipedias grundprinciper, att materialet ska vara neutralt.
Tänk bara på alla bortglömda kvinnliga forskare, författare, historiska personer, pionjärer, konstnärer, dramatiker, musiker, journalister, experter, etc. Eller på underrapporterade ämnesområden på Wikipedia. Eller filmer som klarar Bechdeltestet. Eller ”damsport”. Eller andra tillfällen då kvinnor relegerats till andra klassens artikelsubjekt. Några sådana viktiga personer har Rättviseförmedlingen samlat ihop här.
Här brukar jag berätta om Adrianne Wadewitz, en kvinna som i stort sett på egen hand skrev om artiklarna om flera av de stora kvinnliga författarna och deras verk på engelskspråkiga Wikipedia. Helt plötsligt började litteraturämnet (ett ämne som intresserar mestadels kvinnor) få ett trettiotal utmärkta artiklar att visa upp. Men det finns fler exempel. Här finns till exempel gott om möjligheter att berätta om några av Wikipedias svagheter och vad man kan göra åt dem. Har du hittat någon berömd kvinna som ”råkar” sakna artikel tills du skapade den? Har du jämfört artiklar om kvinnor och män med likartade liv och upptäckt att kvinnornas artiklar är kortare/sämre skrivna tills ett projekt rättade till olikheterna? Du kan också berätta om artiklar som är snedvridna i språket, förringar kvinnor eller liknande och hur man kan skriva, och vart man kan vända sig ifall det uppstår frågor. Står det alltid efternamn på män och förnamn på kvinnor – det har vi regler emot? Beskrivs kvinnor med sitt utseende snarare än med sina meriter, då brukar det skrivas om. Möjligheterna är oändliga, men de är också lätta att glömma bort att berätta om.
Inte så att Wikipedia ska gå i bräschen för ”revolutionen”, men artiklarna ska ju spegla samhället, och där utgör kvinnorna och deras intresseområden ungefär hälften. Det betyder inte att kvinnor enbart kan eller ska bidra till Wikipedia genom att skriva om genusfrågor, kvinnor eller saker som kvinnor traditionellt har varit intresserade av. Tvärtom, är det viktigt att vi så snart vi kan visar dem att kvinnors kunskap och insatser behövs inom alla områden, inte för att de har någon särskild kvinnokunskap, utan för att det är det rätta att göra att dela på all kunskapsförmedling.
Om man vill uttrycka det här lite mer krasst har den som skriver på Wikipedia chansen att påverka vad som står i världens mest använda uppslagsverk. Det ger dem som bidrar makt över kunskapen. Men vi vill dela med oss till fler grupper, för att få mer kunskap.
Fortsättning följer
I nästa del kommer de resterande skälen för kvinnor att redigera Wikipedia.
PS. Se även vår serie med skrivstugor för kvinnor i januari och februari 2014.
7 tankar om “Tio skäl för kvinnor att redigera Wikipedia, del 1”
Comments are closed.